Livet i Romarriket Levande historia 7: s. 112-120, 124-125.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vikingatiden År
Advertisements

Grekerna.
Historien om Antiken i Grekland.
Religion i Mesopotamien
Bilder romarriket.
Hans och Greta.
Det medeltida styrelseskickets uppkomst och funktion.
Soldater i trettioåriga kriget
MELLANKRIGSTIDEN.
Antikens Grekland Prov fredag v. 47.
Grekland bestod av flera små riken/stater
Mellankrigstiden.
Egypten.
Korstågen På 600-talet hade profeten Muhammed skapat en ny religion.
Det antika Rom ca 700fKr – 476eKr
Antiken - Romarriket Ca 500 f. Kr. – 476 e. Kr..
EMIGRATION – SVERIGE TILL AMERIKA – 1800-TALET
Industri och demokrati i sverige
Aten och sparta.
Katolska kyrkan Läs sidorna
Jenny Nyström.
Människans äldsta historia
STATARNA På 1800-talet i Sverige jobbade människorna med jordbruk. För att mäniskorna kunde hitta jobb måste de var gifta. De jobbade mycket men de fick.
Ett nytt Europa.
Det industriella genombrottet
Rättigheter under 1800-talet
Medeltiden.
Förintelsen.
Ett tema om befolkningen i världen
Hur kunde Rom bli ett imperium?
”Grekland” vs Persien Rond 1
Historien om Grekland.
Den äldsta tiden i människans Historia f. Kr f. Kr
Demokrati och hur Sverige styrs
Romarrikets uppgång Hur kunde Rom bli så mäktigt? Vad tror ni behövdes? Skriv till jag säger stopp.
Vasatiden
Vasatiden

Livet i antikens Grekland
Romarriket.
Romarriket.
Västerlandets arv del II
Soldater i trettioåriga kriget
Traditioner & Kulturer
1800-talet.
Grekerna.
Abrahamitiska religioner
Frihetstiden
Industriella Revolutionen i Sverige
Romarriket – Styrelsesätt
Romarrikets uppgång.
Utkik Historia: s , Frihetstiden
stenåldern, bronsåldern och järnåldern
Romarrikets uppgång.
Industriella Revolutionen
Romarriket. Lite förkunskap: En del av Antiken, perioden som startade med grekerna. En del av starten för det Europa vi har idag. Många tankar, idéer,
Levande historia 7: s f.Kr. Sumererna Kilskriften Brons Hjulet Drejskivan Räknesätt med 60 Stadsstater 2000 f.Kr. Babylonierna Geometri.
DEN ROMERSKA VARDAGEN TS Arbete Man inledde arbetsdagen tidigt orsak:Dagsljuset underlättade arbetet. Man undvek den värsta sommar- hettan.
Medeltiden Hur folk lever på Medeltiden? De flesta är bönder Marknadsplatser träffades man Köpa och sälja Under Medeltiden blev några städer.
Vasatiden.
”Alla vägar bär till Rom” ”Rom byggdes inte på en dag”
Kyrkan Medeltiden åk 4 del 3.
ANTIKA GREKLAND.
Hur levde man under medeltiden
Medeltiden Läxförhör 1 Vad ska vi kunna?
Naturlandskap blir kulturlandskap
Historia.
Medeltiden –den mörka tiden?
Vad tyckte svenskarna om de som styrde Sverige?
Presentationens avskrift:

Livet i Romarriket Levande historia 7: s. 112-120, 124-125

Samhällsklasser Patricier Plebejer Slavar

Patricier Plebejer Slavar Rikaste gruppen. Ägde land eller annan egendom. Bestämde om lagar, vilket försäkrade att de hade mer makt och privilegier. Plebejer Betalde skatter. Tjänstgjorde i militären. Fick inte gifta sig med patricier. Kunde inte bli ämbetsmän. Slavar Krigsfångar eller plebejer med pengaproblem. Jobbade hårt utan lön. Kunde köpa sig fria.

Män Familjefadern, pater familias, bestämde över husen och egendomen. Fadern bestämde över hustrun och barnen. Faderns makt över sin familj var garanterad av lagen. Män i överklassen gjorde karriär som ämbetsmän eller militär.

Kvinnor Kvinnor i överklassen förväntades inte stanna i hemmet. Kvinnor syntes i utelivet. Kvinnor kunde ha egendom. Kunde läsa och skriva. Främsta uppgiften var att uppfostra barn. Många kvinnor dog när de födde barn.

Barn Tjejer gifte sig när de var 12 år. Pojkar fick gifta sig efter de fyllt 14 år. Överklassbarnen fick gå i skolan. Flickor slutade skolan tidigare är pojkar. De flesta hade inte råd med skolavgifterna. Pojkar gav föräldrar trygghet, men flickor kunde lämnas ut för att dö.

Slavar Nästan hälften av Roms invånare var slavar. Slavarna var oftast krigsfångar. Enligt lagen var slaven sin ägares egendom. Ägaren kunde sälja slaven eller straffa hen. Vissa slavar kunde få betalning för sitt arbete. En möjlighet att köpa sig fri.

Religion Även romarna hade många gudar (polyteism). Romarna hade blandat grekernas tro med sin egen. Jupiter: Högsta guden. Juno: Högsta gudinnan, Jupiters fru. Mars: Krigets gud. Neptunus: Havets gud. Amor: Kärlekens gud. Minerva: Visdomens gudinna. Senare blev kristendomen Roms officiella religion.

Livet på landet Många romare levde på jordbruk. Bönder odlade bönor, grönsaker och frukt. Grekerna visade hur man kunde odla oliver och vindruvor. Vissa bönder blev rika och kunde köpa mer land. Andra bönder förblev fattiga och fick det svårt när Rom lev större.

Livet i stan Urbanisering. Rom var imperiets centerpunkt. Rom var en miljonstad under Pax Romana. Imperiet hade många andra storstäder: Alexandria, Karthago, Aten, Neapel. Problem med avfall, bränder och färskvatten. Fattiga romare bodde i hyreshus. Lägenheter på gatunivån var bekväma. Enklare bostäder ju högre upp man kom. Gratis brödsäd av staten (socialhjälp). Rika romare bodde i villor. Stora inre gård och flera rum. Oftast hade man även ett hus på landet.

Modell av ett romersk hyreshus

Badhus var en viktig del av stadslivet därför att hyreshusen inte hade vatten. Romare besökte badhusen för att tvätta sig och träffa folk. De flesta romerska städer och fästningar hade allmänna badhus.

1. Colosseum 2. Circus Maximus 3. Claudius akvedukt

Underhållning Det fanns så många slavar att många romare hade ingenting att göra. Då behövdes underhållning. På Colosseum anordnades skådespel med djur och gladiatorer. Hästkapplöpning på Circus Maximus. Colosseum Circus Maximus

Arvet från romarna Romersk lag. Språket Latin och latinska alfabetet. Man är inte skyldig innan man har blivit dömd för brottet. Språket Latin och latinska alfabetet. Romanska språk. De lärdas språk. Ingenjörskonst. Vägar. Broar. Akvedukter. Badhus. Betong. Nya städer. Romersk militärkonst.