Romarriket. Lite förkunskap: En del av Antiken, perioden som startade med grekerna. En del av starten för det Europa vi har idag. Många tankar, idéer,

En presentation över ämnet: "Romarriket. Lite förkunskap: En del av Antiken, perioden som startade med grekerna. En del av starten för det Europa vi har idag. Många tankar, idéer,"— Presentationens avskrift:

1 Romarriket

2 Lite förkunskap: En del av Antiken, perioden som startade med grekerna. En del av starten för det Europa vi har idag. Många tankar, idéer, vetenskap, religion, politik och kultur startade med romarna. Tidigare hade grekerna startat kolonier på den italienska halvön. Neapel var en av städerna grekerna grundat. Rom grundades vid floden Tibern. Detta var mitt emellan etruskernas rike i norra Italien och grekernas rike i södra Italien. Ett bra läge för vila för både etrusker och greker vid handel. Legenden berättar om att det var Romulus som grundade staden. Efter ha blivit övergivna och senare omhändertagna av vargen Lupa blev bröderna osams. Det var bråk om vad stadsgränsen skulle gå. Detta ledde till att Remus mördades av Romulus. Staden grundas 753 f.Kr Rom byggdes på sju kullar säger man. Rom styrs till en början etruskiska kejsarna. Vid 500 f.Kr slängs dessa ut och man bildar en republik.

3 Republiken Rom

4 Som grekerna vill inte romarna ha någon envåldshärskare, man inför en form av demokrati. Gäller alla fria män, romerska medborgare. Man inför republik, som styrs av en senat, folkförsamling och folktribun. I senaten satt de rika familjerna, patricierna. De styr mycket till en början. 500 medlemmar satt där. I folkförsamlingen fanns de vanliga, fattiga medborgarna, plebejerna. Det fanns 2 konsuler som ungefär var som statsministern idag. 2 för att hålla koll på varandra. Folkförsamlingen fick med tiden utse dessa konsuler och fick alltså mycket makt trots att man var plebejer. Folktribunen fanns som en slags domstol och kunde förbjuda beslut som togs i senaten.

5 Vilka slutsatser kan vi då dra om den romerska republiken? Eftersom senaten, patricierna, var beroende av folkförsamlingen, plebejerna, var många senatorer tvungna att ”smöra” för de fattiga. Detta för att få igenom det dom ville. Det var ju folkförsamlingen som röstade fram konsulerna som man alla ville bli. Många rika mutade de fattiga plebejerna som satt i folkförsamlingen med ”Bröd och skådespel”. De fattigas sätt att få sitt levebröd. Rom var inte en riktig demokrati som vi idag menar med det ordet. Kvinnor och slavar fick inte vara med och rösta i folkförsamlingen.

6 Rom växer, växer och växer Romarna vill bli herrar över Medelhavet. Man vill göra detta hav till innanhav. Gäller att besegra andra mäktiga folk då. Största och fatligaste fienden var Karthago i Afrika. Mellan Rom och Karthago utkämpas 3 krig och till slut förintar romarna staden.

7 I det tredje kriget förintas staden helt. Den som framför allt vill detta hette Cato och var senator i Rom. Han avslutade alltid sina tal där med ”för övrigt anser jag att staden Karthago bör förintas” Efter detta begav sig romarna på grekerna och erövrade dom. Till slut hade man kontroll på all kustremsa runt Medelhavet och gjorde havet till ett romerskt innanhav. Man kallade havet för ”Mare Nostrum” – vårt hav. SLUTSATS: Romarna fick i ordning på din armé efter förlusten i det första kriget mot Karthago. Den blev den största och mäktigaste i världen och erövrade stora områden. Med kontroll på handeln i Medelhavet blev framför att de rika romerska herrarna ännu rikare. För att bevara kontrollen på så stort område byggdes det vägar också för att kunna förflytta sin armé på land. ”Alla vägar bär till Rom”

8 Romarriket växer – från stadsstat till stormakt Rom växte från en stadsstat till en stormakt i Europa. För detta krävdes det en gigantisk armé för att hålla koll på invånarna i området, samt att samla in skatter.

9 Bröd och skådespel Orsak Många av plebejerna hade varit soldater i den romerska armén. I grunden var dom bönder. När soldaterna kom hem från tjänstgöring och skulle börja odla igen hade dom fått konkurrens från erövrade områden. Man blev arbetslös och många flyttade till staden Rom. Det var svårt att få jobb då slavar tog deras jobb, dom var ju ”gratis”. Konsekvens För att patricierna skulle få igenom sina beslut eller att undvika upplopp och arga medborgare gav man plebejerna teater, gladiatorspel och även mat. Man gjorde sig populär hos dom fattiga och arbetslösa på detta sätt.

10 Colosseum Här hölls det gladiatorspel, där publiken valde om man skulle få leva eller dö om man gav upp.

11 Republiken upphör och monarki införs åter Julius Caesar blev populär bland de fattiga plebejerna samt inom armén. Han erövrade bland annat Gallien, nuvarande Frankrike. Senaten blev orolig över hans popularitet och kallade hem honom. Han tog med sig sin armé och intog staden och utropade sig till diktator. Konsekvens Rom blev åter en monarki som styrdes av en diktator eller kejsare precis som det varit när etruskerna styrde staden. Caesar var populär bland den fattiga befolkningen, senaten avundsjuk och till slut mördas Caesar av olika senatorer. Hans två söner tar över, varav till slut kejsar Augustus tar över. Tidigare har det pågått ett triangeldrama om makten mellan Antonius, Augustus och Kleopatra. Augustus låter mörda de båda andra.

12 Vene – vidi – vici: Jag kom, jag såg, jag segrade… Känt Caesar citat… Borde varit- jag mördades i slutet. Julius Caesar

13 Utvecklingen av staden Det var viktigt att organisera staden. Akvedukter ledde vatten från bergen. Användes som dricksvatten men också till badhus. Avlopp – Cloaka Maximus skickade ut smutsigt vatten ut i havet. Runt torgen byggdes många stora byggnader. Torgen var viktiga. Vägarna – byggda med kullesten. Viktigt för att frakta soldater. Akvedukt Cloaka Maximus Badhus

14 Religion Till en början hade romarna en egen gudavärld som liknade den grekiska mytologin. Slavar, kvinnor och fattiga drog sig till den nya religionen som lovade ett nytt bättre liv efter döden. Kristna förföljdes, fick inte hålla gudstjänster eller avrättades. Dom vägrade godkänna kejsaren som en gud. De första kristna vände upp och ner på de romerska samhället. Frigav slavar, gav bort saker och ting som sitt hus, tillbad en osynlig Gud. På 300-talet e.Kr bestämmer kejsare Konstantin den store att Rom ska vara kristet. Peterskyrkan i Rom

15 Kejsartiden Republiken faller till slut och Augustus tar över efter Caesar. Blir en monarki där kejsaren bestämmer allt. Romarriket växer i storlek, se kartan. 117 e.Kr beslutar kejsar Hadrianus att erövring får vara slut. Pax Romana, den romerska freden infaller. Rom mår efter detta bra rent ekonomiskt.

16 Romarrikets splittring och fall Soldaterna kostar en enorm summa framför allt för de fattiga. Andra ekonomiska problem som att pengarna tappar i värde. Olika personer gör hela tiden anspråk på kejsartronen vilket ger inbördeskrig. Andra folkgrupper attackerar romerska landområden. Man delar upp riket i två delar. Väst och Östrom. Detta 395 e.Kr. Konstantinopel blir huvudstad i Östrom. Västrom invaderas av olika folkgrupper som struntar i staden Rom. Man vill ha egen makt. 476 e. Kr faller Västrom. Östrom mår bättre och lever kvar i över 1000 år tills osmanerna (turkarna) attackerar.

17 Arvet från Antiken, Grekerna och Romarriket Självklart alla ruiner. Finns inte bara i Italien utan även runt hela Medelhavet. Politik: grekernas idé om demokrati, romarnas idé om republik. Lagar: romerskt lag – man är oskyldig till motsatsen har bevisats. Vetenskapen: latin (språket) används här. Latin blev ett världsspråk som gjorde att vetenskapsmän kunde prata med varandra. Idrott: de olympiska spelen i Grekland. Kultur: drama, tragedier och komedier. Teater blev senare film och datorspel. Teatrar spelas fortfarande. Religion: 2 miljarder kristna människor. Kristendomen startade i Romarriket. Påven sitter ju bland annat i Rom. Språk: romanska språk. Spanska, portugisiska, franska, rumänska och så klart italienska härstammar från romarnas latin. Vi har det latinska alfabetet. Kalendern

18 Grekisk amfieteater Kristendomen i världen, (lila, blå)