Krishanteringssystemet & grundläggande lagar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Advertisements

Krishanteringssystemets framväxt Samordning, samverkan utmaningar
Tillsynsutbildning 5-6 februari 2014
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan - mål, prioriteringar och ständiga förbättringar Presentation av Sveriges fleråriga plan för.
Nationell riskbedömning
Systematiskt säkerhetsarbete i Åtvidabergs kommun
Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – MSB
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
Landstinget och Säkerheten
Landstingsstyrelsens förvaltning
Ansvar för Länsstyrelsen I samband med allvarliga händelser  vara en sammanhållande funktion  verka för att en samlad regional lägesbild sammanställs.
Hot och risker Hur ser då hoten och riskerna ut?
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Regional krissamverkan i Jönköpings län. Regional krissamverkan i Jönköpings län Fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer.
Landstingsstyrelsens förvaltning
Krisberedskap – före – under - efter
Tillsynsplaner Länsstyrelsens tillsyns- och stödverksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
Krishantering regionalt RSK LEH
Piteå kommuns beredskapsplaner.
Samhällets krisberedskap – kommunen i fokus
Nätverksträff för KIs informatörer och redaktörer 6 april 2011.
USam Huvudsyfte: Ge större möjlighet till effektivare samverkan genom att skapa en samlad lägesbild USam ska tidigt säkerställa att samverkan sker mellan.
Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning
Lagen om extraordinära händelser i landstinget
Styrel Ett modernt system för prioritering av elanvändare vid elbrist som införs
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Lokalt exempel RSA & HP med helhetssyn
Vad är SAMÖ 2016? SAMÖ 2016 är en övning för att pröva och beskriva den gemensamma nationella förmågan att hantera en kris i samhället. Övningen ska pröva.
Utvecklingsprocess för centrala myndigheter
Utgångspunkter och förhållningssätt Djurönäset 15 april 2015
Risk- och krishantering, nu en angelägenhet för alla
Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga principer
Vad är FRG? En organiserad grupp av frivilliga med särskild utbildning
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Vad? Varför? Stabens delar.
Regionalt råd – Hooks Herrgård Stabens delar.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
72 timmar som gör skillnad
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar - att uppnå gemensam inriktning och samordning Namn Efternamn Datum Version 1.0,
Samverkansområde XXXXX Möte Datum Namn Källa: MSB Bildbank.
Krisberedskap i Sverige och Töreboda Företagarfrukost Töreboda 27 januari 2016.
Kriskommunikationssamverkan i Västra Götalands län – inriktning och rutiner.
Utvecklingsprocess för centrala myndigheter Träff 2 – 30 sep-1 okt 2015.
Informationssamordning i praktiken Inger Frendel Utvecklare kriskommunikation/Krisinformation.se Enheten för samordning, MSB.
Myndigheterna Vad gör dom övriga myndigheterna i händelse av kris? Livsmedelsverket (SLV) Folkhälsomyndigheten (FHM) Statens kriminaltekniska Laboratorium.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Krisberedskapssystemet i Sverige Lena Mathiasson Länsstyrelsen i Stockholms län
Katastrofmedicinsk beredskap Stockholms läns landsting
Vad hände egentligen?.
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Material och metodstöd När projekt LOS avslutas kommer MSB:s linjeverksamhet att fortsätta.
Trelleborgs kommun Krishantering
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att.
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att.
72 timmar som gör skillnad
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att.
Miljömålsrådet och länsstyrelserna
Version #grundSoL Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att.
Risk- och sårbarhetsanalyser
-vad innebär det för oss inom Region Östergötland?
Miljömålen består av tre slags mål
Miljömålen består av tre slags mål
Lokal ISF Att åstadkomma inriktning och samordning
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Lokal ISF Att åstadkomma inriktning och samordning
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Krishanteringssystemet & grundläggande lagar

VAD KAN HÄNDA?

Krishanteringssystemet

Grundprinciper Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden, skall ha motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer Likhetsprincipen En verksamhets organisation och lokalisering skall så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig Närhetsprincipen Kriser skall hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället

Sektorsansvar Sektorsansvar - eller verksamhetsansvar – är varje myndighets och organisations ansvar för sitt eget område, ex. inom livsmedelssektorn har Livsmedelsverket ansvar för kontroll av livsmedel, och Statens veterinärmedicinska anstalt har ansvar för en uthållig livsmedels-produktion. Sektorsansvaret gäller alltid och i alla situationer. Sektorsansvaret finns på olika nivåer. En myndighet bedriver sin myndighetsutövning på antingen lokal nivå (Arbetsförmedlingen), regional nivå (Landstinget/Regionen) eller central nivå (Post- och tele-styrelsen). Det ser därför olika ut frånsektor till sektor vad gäller uppbyggnad och företrädare på de olika nivåerna.

Geografiskt områdesansvar Lokal nivå Regional nivå Nationell nivå 290 kommuner 21 länsstyrelser Regeringen med departement, 26 centrala myndigheter Övriga centrala aktörer

Geografiskt områdesansvar Innebär att: initiera samverkan (mellan kommuner, län etc.) samordna verksamhet samordna information till allmänhet och media efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser (gäller enbart för Länsstyrelsen)

Krishantering ur ett underifrånperspektiv Förmågan byggs underifrån. Först när det inte går att hantera krisen på lokal nivå, stöder regional och central nivå. Nationell nivå Regional nivå Lokal nivå

Geografiskt områdesansvar Nationell nivå Regeringen har geografiskt områdes- ansvar på Nationell nivå. Kansliet för krishantering Leds av chefstjänstemannen för krishantering Kansliet arbetar med - omvärldsbevakning, analys och rapportering - krishantering och kriskommunikation - strategisk planering

Chefstjänstemannen för krishantering • är placerad under statsministerns statssekreterare, • ska utveckla, samordna och följa upp krishanteringsarbetet, • ska vid kriser säkerställa att arbetet dras igång och sker samordnat. • att den politiska ledningen ges de underlag som behövs för att regeringen ska kunna agera i sina olika roller vid krishantering.

Geografiskt områdesansvar Länsstyrelsens roll Ansvara för en gemensam regional lägesbild Stödja länets aktörer Ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och krisberedskap Upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser Följa upp kommunernas tillämpning av lag 2006:544 Rapportera till MSB Länsstyrelsen ska Beakta sitt geografiskta områdesansvar Ha en ”tjänsteman i beredskap” Upprätta en ledningsfunktion Vara sammanhållande och verka för samordning Se Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Geografiskt områdesansvar Kommunen verkar för nätverksbyggande Krishanteringsråd Kommunen verkar för att kunna ge en samlad information till allmänhet och media vid en extraordinär händelse Kommunen skall kunna ge länsstyrelsen en samlad lägesrapport.

Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Extraordinär händelse? Avviker från det normala Innebär allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner eller överhängande risk för sådana störningar Kräver skyndsamma insatser av kommunen eller landstinget.

Kommunen ska … Sammanställa en risk- och sårbarhetsanalys Ha en av fullmäktige antagen plan för hantering av extraordinära händelser Ha en krisledningsnämnd Utbilda och öva personal och förtroendevalda Kunna rapportera till Länsstyrelsen vid en kris Samverka med andra aktörer inom det geografiska området, både före och under en kris Samordna information till allmänhet och media under en kris

… och kommunen får … Bistå, eller begära bistånd från annan kommun Ge begränsat ekonomiskt stöd till enskild

SFS nr. 2006:544 Risk- och sårbarhetsanalyser Plan för hantering av extraordinära händelser Att komma ihåg! Utbildning och övning SFS nr. 2006:544 Krisledningsnämnd Geografiskt områdesansvar Bistå annan kommun Stöd till enskild Rapportera krisberedskapsläget

Plan för hantering av extraordinära händelser Samlad beskrivning av det förebyggande och förberedande krisberedskapsarbetet samt en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Politiskt beslutat dokument som ska fastställas i början av varje mandatperiod. Krishanteringsplan

Kompletterande dokument Mallar m.m. Åtgärdslistor Resursförteckning Telefonkatalog vid kriser Instruktioner Larmlistor Krishanteringsplan