Europa 2020 och Junkers 10 Prioriteringar Katarina Areskoug Chef för EU-kommissionen i Sverige SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN (1-3)= egentligen omfattas alla 5 STRUKTUR- och INVESTERINGSFONDERNA av presentationen (Europeiska) Regionala Utvecklingsfonden Sammanhållningsfonden (Europeiska) Socialfonden OCH 4.(Europeiska) Jordbruksfonden för Landsbygdsutveckling 5. (Europeiska) Havs- och fiskerifonden

EU påverkar Sverige och Dalarna Sverige ska följa de regler EU:s institutioner beslutar om Ca 60 procent på kommunens dagordning kommer från EU EU påverkar vardagen på många olika sätt Sveriges EU-medlemskap innebär att Sverige ska följa de regler EU:s institutioner beslutar om. Om Sverige inte följer reglerna kan landet dras inför EU-domstolen. Om en svensk lag står i strid med en EU-lag är det EU-lagen som gäller. Sverige har i vissa fall fått undantag från EU:s regler, till exempel för snus. Det handlar om allt från hur mycket kemikalier dina kläder får innehålla till hur innehållsförteckningen ser ut på maten som du handlar. 60 procent på kommunens dagordning är från EU Det finns andra mått på hur mycket av EU:s lagstiftning som påverkar medlemsländerna. Enligt siffror från EU genomförs cirka 70 procent av den lagstiftning EU beslutar om på regional- eller kommunal nivå. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har beräknat att cirka 60 procent av de frågor som tas upp på mötena i kommunfullmäktige påverkas av EU. Det kan vara direkt eller indirekt påverkan. Exempel på direkt påverkan är att kommunerna i egenskap av arbetsgivare måste följa EU:s regler om arbetstider. En mer indirekt påverkan är att kommuner deltar i projekt som EU medfinansierar.

Juncker-kommissionen "Big on big things, small on small things". 19 män, 9 är kvinnor. Förhållandevis ungt gäng. Snittåldern bara droppat 1 år men snitt åldern på vice-ordförandena har droppat 8 år (från 57år till 49 år). En stark laguppställning sett till kompetens; en handfull fd. premiärministrar, en handfull fd. vice preminärministrar, väldigt många (19st) fd. ministrar. 7st har varit kommissionärer tidigare och 8st har varit MEP. 11 av kommissionärerna har en stark bakgrund inom ekonomi/finansområdet och 8 har omfattande erfarenhet av utrikespolitik. God kompetens för att ta hand om de ekonomiska och geo-politiska utmaningar som Team Juncker står inför! Hälften (14st) är konservativa, lite mer än en handfull (8st) är socialister, en handfull (5st) är liberaler och 1 konservativ EU-kritiker. Juncker-kommissionen #teamjunckerEU

Sammanhållningspolitiken: (Europeiska) Regionala Utvecklingsfonden & Sammanhållningsfonden= DG REGIONAL POLICY (DG REGIONALPOLITIK) (Europeiska) Socialfonden = DG EMPLOYMENT, SOCIAL AFFAIRS, SKILLS & LABOUR MOBILITY (DG SYSSELSÄTTNING, SOCIALPOLITIK, FÄRDIGHETER & ARBETSRÖRLIGHET) (Europeiska) Jordbruksfonden för Landsbygdsutveckling = DG AGRICULTURE & RURAL DEVELOPMENT (DG JORDBRUK & LANDSBYGDSUTVECKLING) (Europeiska) Havs- och fiskerifonden = DG ENVIRONMENT, MARITIME AFFAIRS & FISHERIES (DG MILJÖ, HAVSFRÅGOR & FISKE) 28 Kommissionärer varav 1 ordförande och 1 Hög Representant. Mogherini alltså formellt en kommissionär . Ej att förväxlas med Donals TUSK (Polen) ordförande i Rådet. "Missionletters" finns på Kommissionens hemsida (nytt!) Varje kommissionär ingår i en projektgrupp som avspeglar Junckers politiska riktlinjer ex "energiunionen", "den digitala inre marknaden", "sysselsättningar, tillväxt, investeringar och konkurenskraft". Projektgrupperna skapar dynamik och samarbete och bryter upp gamla strukturer. Grupperna är inte statiska utan ändras. En kommissionär kan ingå i flera grupper. Exempel på övrig ändring: Det nya ansvarsområdet för den inre marknaden och näringsliv, entreprenörskap och små och medelstora företag (Elžbieta Bieńkowska, Polen) kommer att utgöra drivkraften för den reala ekonomin. Det här är också första gången det finns en särskild kommissionär för små och medelstora företag – ryggraden i vår ekonomi. Ansvarsområdena för miljö-, havs- och fiskerifrågor har kombineras (tilldelade Karmenu VELLA, Malta) för att återspegla både ”blå” och ”grön” tillväxt. Politiken för att skydda miljön och haven kan och bör spela en viktig roll när det gäller att skapa arbetstillfällen, bevara resurser, stimulera tillväxt och uppmuntra investeringar. Miljöskyddet måste gå hand i hand med upprätthållandet av vår konkurrenskraft, eftersom båda gäller en hållbar framtid. Kommissionär med ansvar för både klimatåtgärder och energipolitik (Miguel Arias Cañete, Spanieln). Att öka andelen förnybar energi är inte bara en fråga om en ansvarsfull klimatpolitik. Det är också en förutsättning för en industripolitik om EU fortfarande vill ha tillgång till energi till ett överkomligt pris på medellång sikt. Jean-Claude JUNCKER – Luxemburg TIMMERMANS - Nederländerna CRETU - Rumänien THYSSEN - Belgien VELLA - Malta HOGAN - Irland

Junkers prioriteringar Med det sagt har Juncker identifierat tio områden där kommissionen ska arbeta aktivt för att skapa förändring. Vi ska jobba för : - tillväxt, sysselsättning och investeringar - en sammankopplad digital inre marknad - en energiunion och för en hållbar klimatpolitik - en fördjupad inre marknad med stärkt industribas - en djupare ekonomisk och monetär union - ett frihandelsavtal med USA, Transatlantic Trade and Investment Partnership eller TTIP - Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter - Ny migrationspolitik - En starkare global aktör En demokratisk förändring och bättre lagstiftning 1. En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investering. Vill mobilisera upp till 300 miljarder euro i ytterligare offentliga och privata investeringar i den reala ekonomin under de kommande tre åren till EU-budgeten. Fokus i investeringar ska framför allt ligga i infrastruktur, framför allt bredband, energinät och transportinfrastruktur i industricentrum, utbildning, forskning och innovation samt förnybar energi och energieffektivitet. Vidare bör investeringar riktas till projekt som kan hjälpa den unga generationen att åter hitta ändamålsenliga jobb och som ytterligare kan kompletteras med insatser som redan inleddes i samband med ungdomsgarantin. 2. En sammankopplad digital inre marknad Om detta lyckas kan alla i EU snart kunna använda sina mobiltelefoner i hela Europa utan att behöva betala roamingavgifter. Konsumenterna kan få tillgång till tjänster, musik, film och sportevenemang oavsett elektronisk plattform och oavsett var de befinner sig i EU. Detta kan skapa rättvisa konkurrensvillkor där alla företag som erbjuder varor eller tjänster i EU omfattas av samma dataskydds- och konsumentregler, oavsett var deras server finns. En sammankopplad digital inre marknad skulle kunna generera upp emot 250 miljarder euro i ytterligare tillväxt i EU under mandatperioden för nästa kommission. För att uppnå detta kommer Juncker under de första sex månaderna av sin mandatperiod att vidta målmedvetna åtgärder för att skapa en sammankopplad digital inre marknad, bl.a. genom att snabbt slutföra förhandlingarna om gemensamma EU-regler för uppgiftsskydd, genom att satsa mer på den pågående reformen av EU:s telekomregler, genom att modernisera upphovsrättsreglerna mot bakgrund av den digitala revolutionen och de ändrade konsumentbeteendena och genom att modernisera och förenkla konsumentreglerna för e-handel. 3. En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik Juncker vill reformera och omorganisera EU:s energipolitik och skapa en ny europeisk energiunion. Om priset för energin från öst blir för högt, ur ekonomisk eller ur politisk synvinkel, måste EU mycket snabbt kunna byta till andra försörjningskanaler. Därför vill Juncker att den europeiska energiunionen ska bli världsledande inom förnybar energi. Juncker vill också förbättra energieffektiviteten i betydligt högre grad än målet för 2020, i synnerhet inom byggsektorn, och Juncker är för ett långtgående, bindande energieffektivitetsmål som fortsätter på den inslagna vägen i denna riktning.   4. En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas EU måste se till att industrin senast 2020 på nytt står för 20 % av EU:s BNP, en markant ökning från dagens nivåer på under 16 %. Med tiden tror Juncker även att vi bör komplettera de nya EU-reglerna för bankerna med en union för kapitalmarknaderna. 5. En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union Under det första året av min mandatperiod kommer Juncker att lägga fram såväl förslag till lagstiftning som andra initiativ för att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen. 6. Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med Förenta staterna Tullar bör avskaffas, snabbt och fullständigt tror Juncker samt att EU skulle kunna gå ett steg längre när det gäller att erkänna gemensamma produktstandarder mellan USA och EU eller att arbeta för att få fram transatlantiska standarder. Han är dock tydlig med att han inte är villig att offra vare sig EU:s standarder när det gäller säkerhet, hälsa, sociala frågor och uppgiftsskydd eller vår kulturella mångfald till förmån för frihandel. I synnerhet livsmedelssäkerheten och skyddet av EU-medborgarnas personuppgifter kommer att vara icke förhandlingsbara. 7. Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende Juncker planerar att utse en kommissionär som ska ha särskilt ansvar för stadgan om de grundläggande rättigheterna och för rättsstatsprincipen. Denna kommissionär kommer också att ansvara för slutförandet av kommissionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, vilket är en skyldighet enligt EU-fördraget. Han diskuterar även vikten av uppgiftsskyddet som en grundläggande rättighet i den digitala tidsåldern samt kampen mot gränsöverskridande brottslighet och terrorism, särskilt organiserad brottslighet såsom människohandel, smuggling och it-brottslighet. 8. Mot en ny migrationspolitik Juncker pratar om en stark gemensam asylpolitik där han vill främja en ny EU-politik för laglig migration. Juncker vill också att Europa blir minst lika attraktivt för migranter som Australien, Kanada och Förenta staterna med avsikt att som ett första steg se över lagstiftningen om EU-blåkort och se till att den genomförs effektivare. Han tar upp vikten av att säkra EU:s gränser och säger att vår gemensamma asyl- och migrationspolitik inte fungerar om vi inte kan förhindra en okontrollerad tillströmning av irreguljära migranter. 9. En starkare global aktör Under ordförandeskapet kommer de pågående förhandlingarna att fortsätta, eftersom främst västra Balkan behöver bevara ett europeiskt perspektiv, men det kommer inte att ske någon ny utvidgning under de närmaste fem åren. Han pratar om ett fördjupat samarbetet och partnerskapet med grannländer i öst, till exempel Moldavien och Ukraina, för att stärka de ekonomiska och politiska banden med dessa länder. 10. En union i demokratisk förändring Juncker kommer att arbeta för mer öppenhet i kontakterna med berörda parter och lobbyister. Juncker tänker även se över den tillämpliga lagstiftningen om godkännande av genetiskt modifierade organismer och tycker helt enkelt inte att det är rätt att de gällande reglerna tvingar kommissionen att godkänna nya organismer för import och bearbetning, trots att en klar majoritet av medlemsländerna är emot detta.

Kommissionens arbetsprogram 2015 Vad detta innebär mer konkret framkommer i arbetsprogrammet för 2015. Arbetsprogrammet innehåller 23 nya initiativ och som ni kan se, överensstämmer dessa helt med Junckers tio prioriteringar. Detta kan jämföras med åren under Barosso-kommissionens mandatperiod med 316 initiativ år 2010 och 132 år 2011. Det tillkommer vidare 2 initiativ (som inte syns på bilden) som handlar om skattereformer. Dessa kan ses komma in under flera prioriteringar och framgår därför inte i bilden. Initiativen är en plan för att hantera skattesmittning och skattefusk samt ett initiativ om obligatoriskt utbyte av Information i skatteärenden. I arbetsprogrammet anges de prioriterade åtgärderna för 2015. Arbetsprogrammet återspeglar också kommissionens vilja till bättre lagstiftning. Den står i centrum för kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat, som ska minska krångel och avlägsna regelbördor.

Tillväxt, sysselsättning och investeringar Investeringsplan för Europa Europa 2020 och halvtidsöversynen Strukturfonderna Tillväxt, sysselsättning och investeringar Kommissionens nya ekonomiska inriktning står på tre ben: stärka investeringarna, satsa på strukturreformer och driva en ansvarsfull budgetpolitik. Den 26 november, mindre än en månad efter att den nya kommissionen hade tillträtt, presenterades en investeringsplan om 315 miljarder euro som ska sätta fart på tillväxten i Europa igen och få fler människor i arbete. Redan den 13 januari i år, antog kommissionen lagförslaget för Europeiska fonden för strategiska investeringar. Den ska mobilisera privata och offentliga investeringar i hela EU. Förslaget diskuteras nu i rådet och man räknar med att fonden kan vara igång redan i juni och nya investeringar kan inledas. I Europa har vi de senaste åren upplevt en ekonomisk kris som saknar motstycke under vår generation. Till följd av denna kris har investeringarna i EU minskat med ungefär 15 procent sedan toppåret 2007. Ända sedan krisen började har vi försökt hitta lösningar. För att påbörja en återhämtning: För att påbörja en återhämtning formulerades Europa2020 strategin: 5 mätbara mål för 2020: sysselsättning, forskning och innovation, klimatförändringar och energi, utbildning och fattigdomsbekämpning 3 prioriteringar för tillväxt som ska vara smart, hållbar och inkluderande 7 huvudinitiativ, bland annat, ”en digital agenda för Europa”, ”Ett resurseffektivt Europa”, ”En agenda för kompetens och nya arbetstillfällen”. En viktig del av strategins genomförande är den europeiska terminen för ekonomisk och budgetsamordning som ger varje land ansvar att uppnå utsatta ekonomiska mål. Vi skulle ha gjort en översyn av Europa2020-strategi detta år eftersom vi nu kommit halvvägs igenom tidsfristen. Denna översyn har skjutits fram till 2016. Vi lanserade strukturfonderna för perioden 2014-2020 för att förbättra EU:s regionalstöd och minska de stora skillnaderna i ekonomisk utveckling, produktivitet och jobbmöjligheter. Alla partnerskapsavtal för de europeiska struktur- och investeringsfonderna 2014–2020 är nu godkända, så de återstående operativa programmen, som håller på att färdigställas, torde börja ge resultat under 2015 för att nå målen i strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla. Den nya sammanhållningspolitiken, som är fast knuten till den europeiska planeringsterminen och den ekonomiska styrningen, har blivit den viktigaste källan till offentliga investeringar i flera medlemsstater. I Sverige har ansökningsperioden för att söka finansiering precis börjat.

Investeringsplanen Sedan 2007 har investeringarna i EU sjunkit med 15 procent Ny fond for strategiska investeringar 315 miljarder euro (2015-2017) Fokus på energinätverk, SME:s, transport infrastruktur, utbildning, FoU, förnybar energi Första projekten förfinansierade; fonden fullt operationell i september 2015

Digital inre marknad Digital inre marknad Kommissionen håller på att utarbeta en strategi om de viktigaste hindren för en säker och dynamisk digital inre marknad. Strategin ska ha sex delar: bygga upp förtroende, avlägsna hinder, säkra tillgång till nätet, bygga upp den digitala ekonomin, främja e-samhället samt investera i forskning och innovation i världsklass inom informations- och kommunikationsteknik. Kommissionen kommer under 2015, som ett led i strategin för den digitala inre marknaden, att sträva efter att slutföra de pågående förhandlingarna mellan EU-institutionerna om bl.a. nya EU-regler om skydd av personuppgifter och förordningen om en uppkopplad kontinent. Kommissionen kommer också att ta nya initiativ, både i form av lagstiftning och i andra former, för att ge den digitala inre marknaden den ambitionsnivå som utmaningarna kräver. Här kommer kommissionen bl.a. att komplettera telereglerna, modernisera EU-lagstiftningen om upphovsrätt och audiovisuella tjänster, förenkla reglerna för konsumenter som handlar på nätet eller digitalt, underlätta e-handeln, stärka cybersäkerheten och arbeta in det digitala perspektivet i andra politikområden. Nyligen i en riktlinjedebatt har tre huvudområden fastställts för kommissionens åtgärder under denna mandatperiod: Bättre tillgång till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag Skapa förutsättningarna för att digitala nät och tjänster ska kunna blomstra Att skapa en europeisk digital ekonomi och ett digitalt samhälle med tillväxtpotential på lång sikt Kommande steg De nyligen fastställda prioriterade åtgärdsområdena för utarbetandet av den övergripande strategi för den digitala inre marknaden ska presenteras nu i maj. 6 delar: Bygga upp förtroende, avlägsna hinder, säkra tillgång till nätet, bygga upp den digitala ekonomin, främja e-samhället samt investera i forskning och innovation i världsklass inom informations- och kommunikationsteknik.

Konkurrenskraft, försörjningstrygghet, hållbarhet (Energiunion Energiunionen 3 mål, 5 pelare 3 Mål: Konkurrenskraft, försörjningstrygghet, hållbarhet Energiunionen Juncker vill reformera och omorganisera EU:s energipolitik och skapa en ny europeisk energiunion. Om priset för energin från öst blir för högt, ur ekonomisk eller ur politisk synvinkel, måste EU mycket snabbt kunna byta till andra försörjningskanaler. Därför vill Juncker att den europeiska energiunionen ska bli världsledande inom förnybar energi. Juncker vill också förbättra energieffektiviteten i betydligt högre grad än målet för 2020, i synnerhet inom byggsektorn, och Juncker är för ett långtgående, bindande energieffektivitetsmål som fortsätter på den inslagna vägen i denna riktning.   Kommissionen började arbetet med en energiunion den 4 februari i år. Europeiska rådet enades om den strategiska agendan för en energiunion för de kommande fem åren vid toppmötet den 26 och 27 juni 2014. Den strategiska agendan bygger på tre mål och fem övergripande prioriteringar. De tre målen är: konkurrenskraft, försörjningstrygghet och hållbarhet. - De fem prioriteringar är: Försörjningstrygghet baserad på solidaritet och förtroende Slutförande av en konkurrenskraftig inre marknad för energi Energieffektivitet/ modernare efterfrågan på energi Minskade koldioxidutsläpp/ minskning av utsläppen av växthusgaser Forskning och innovation Kommissionen kommer att anta en strategisk ram för energiunionen med centrala åtgärder. Strategin presenterades den 25 februari. Den 19 Mars på EU:s toppmöte välkommnade Stats- och regeringscheferna kommissionens förslag att inrätta en energiunion i EU.

Klimatpolitik UNFCCC COP21, Paris, dec 2015 Mål för 2020 och 2030 Den 25 februari presenterades också ett meddelande som redogör för "Vägen till Paris" och kommer att lägga fram EU:s syn och förväntningar inför konferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar i Paris i december 2015, och kommer att börja förbereda lagförslagen om genomförande av klimat- och energipaketet för 2030. Just nu har vi satt upp målen som visas på bilden.

En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas EU måste se till att industrin senast 2020 på nytt står för 20 % av EU:s BNP, en markant ökning från dagens nivåer på under 16 %. Med tiden tror Juncker även att vi bör komplettera de nya EU-reglerna för bankerna med en union för kapitalmarknaderna.

Frihandelsavtal med USA TTIP Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med Förenta staterna Tullar bör avskaffas, snabbt och fullständigt tror Juncker samt att EU skulle kunna gå ett steg längre när det gäller att erkänna gemensamma produktstandarder mellan USA och EU eller att arbeta för att få fram transatlantiska standarder. Han är dock tydlig med att han inte är villig att offra vare sig EU:s standarder när det gäller säkerhet, hälsa, sociala frågor och uppgiftsskydd eller vår kulturella mångfald till förmån för frihandel. I synnerhet livsmedelssäkerheten och skyddet av EU-medborgarnas personuppgifter kommer att vara icke förhandlingsbara.   En av prioriteringarna är ett frihandelsavtal med USA, TTIP, som ni säkert har hört talas om. - Ambitiöst avtal som inkluderar regler och standarder, stor potential att skapa jobb och tillväxt - Förhandlingar om ISDS frysta - Mycket transparenta förhandlingar – mandatet, EU:s förhandlingspositioner finns online. Man involverar många intressenter under förhandlingarna. Klar med 8:de förhandlingsrundan Mål: klart ramverk till slutet på 2015

Ny migrationspolitik Mot en ny migrationspolitik Juncker pratar om en stark gemensam asylpolitik där han vill främja en ny EU-politik för laglig migration. Juncker vill också att Europa blir minst lika attraktivt för migranter som Australien, Kanada och Förenta staterna med avsikt att som ett första steg se över lagstiftningen om EU-blåkort och se till att den genomförs effektivare. Han tar upp vikten av att säkra EU:s gränser och säger att vår gemensamma asyl- och migrationspolitik inte fungerar om vi inte kan förhindra en okontrollerad tillströmning av irreguljära migranter.

Flyktingströmmarna de största sedan andra världskriget Antalet flyktingar i världen överstiger nu 50 miljoner – högsta siffran sedan andra världskriget; 866.000 sökte asyl i den industrialiserade delen av världen EU:s medlemsländer mottog över 570.000 asylansökningar 2014 (+44%); Tyskland 30% och Sverige 13% Icke EU-medborgare utgör idag 4 % (20 miljoner) av EU:s 507 miljoner invånare Utan invandring blir EU:s äldreförsörjningskvot (antal pers > 65år /bef i arbetsför ålder) öka från 28% till 44 % Migration Europeiska Unionen Arbetar med att skapa ett gemensamt asylsystem, så att asylsökande inte skickar från land till land. Skydd och mottagande måste göras enhetligt i alla MS. Främja laglig migration till EU. De senaste åren har visat en oroväckande utveckling. FN:s Flyktingorgan rapporterade förra året att antalet flyktingar och asylsökande i världen nu har överstigit 50 miljoner för första gången sedan andra världskriget. 26.3.2015 - Antalet asylsökande i världen är det högsta på 22 år, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR:s rapport. Enligt UNHCR sökte 866 000 personer asyl i den industrialiserade delen av världen, en ökning på 45 % från 2013 och den högsta siffran sedan inledningen av kriget i Bosnien och Hercegovina 1992. 150 000 av de sökande var syrier och näst största gruppen kom från Irak, med nära 70 000 asylsökande. På basen av hur många invånare de olika västländerna har, är Sverige det land som tar emot flest flyktingar. Det går 24,4 asylsökande per 1 000 svenskar. Gemensamt asylsystem men bördan fördelas olika Europeiska kommissionen inledde i februari 2015 sitt arbete om en övergripande europeisk agenda för migration. Kommissionsledamöterna höll en första riktlinjedebatt om nyckelåtgärder för att öka EU: s ansträngningar att genomföra de befintliga verktygen och samarbete för att hantera migrationsströmmar från tredje land. För första gången, hantera migration bättre är en uttrycklig prioritering för Europeiska kommissionen, som presenteras i de politiska riktlinjerna för president Juncker. Migration är en övergripande fråga, som omfattar olika politikområden olika aktörer, både inom och utanför EU. Den nya strukturen och arbetsmetoder för Europeiska kommissionen är ett första steg i att hantera de utmaningar och möjligheter som migrationen i ett verkligt heltäckande sätt. Av humanitära skäl måste vi hjälpa dem som har flytt från sina hemländer för att få ett bättre liv i Europa.   Vi måste samarbeta för att förhindra nya situationer som den på Lampedusa. Samtidigt måste vi se till att EU:s gränser förblir säkra och att EU-politiken främjar laglig invandring. Vi behöver invandrare med eftertraktad kompetens som kan hjälpa oss att hantera effekterna av befolkningsutvecklingen. (Junker) Målen är att: Se till att alla EU-länder tillämpar asylreglerna på samma sätt i enlighet med det gemensamma europeiska asylsystemet. Se till att människohandlare straffas enligt EU-lagstiftningen. Skydda våra yttre gränser bättre genom höjda budgetanslag till den europeiska gränsförvaltningsbyrån Frontex. Fördjupa samarbetet med länder utanför EU för att göra det lättare att skicka tillbaka irreguljära migranter. Främja laglig migration av personer med kompetens som behövs i EU, genom att se över lagstiftningen om EU-blåkort.

En starkare global aktör Se över grannskapspolitiken Rådets senaste FAC möte En starkare global aktör EU ämnar bli en starkare global aktör och jobbar med detta på flera olika områden. Kommissionen kommer att se över den europeiska grannskapspolitiken och lägga fram förslag för framtiden. Högt på agendan ligger situationen i Ukraina, Syrien och Irak. EU:s stats- och regeringschefer enades under kvällen den 19 mars att koppla sanktionerna gentemot Ryssland till implementeringen av den så kallade Minskavtalet. Om avtalet inte är fullt implementerat innan den 31 december i år kommer sanktionerna att förlängas. Under ett av de senaste rådsmöterna för utrikes frågor pratade man också om bland annat situationen i Libyen och i Yemen, där EU stödjer dialogen mellan länderna och FN. Vidare diskuterades och godkändes en rad åtgärder och slutsatser även angående andra krisområden, särskilt i samband med Afrika, bland annat i Nigeria, Mali och Central Afrikanska Republiken.   De pågående utvidgningsförhandlingarna att fortsätta, och särskilt behöver västra Balkan behålla sitt europeiska perspektiv, men ingen ytterligare utvidgning kommer att äga rum under de närmaste fem åren.

Europeiska terminen Stabilitets- och tillväxtpakten Landspecifika rekommendationer (mitten av maj) Europa 2020 Understödd av sammanhållningspolitiken och EFSI, Connecting Europe Facility

Sammanhållningspolitiken lever upp till Europa 2020-strategin En strategi från EU-kommissionen ”för smart, hållbar och inkluderande tillväxt” över de kommande 10 åren. Smart agenda: innovation, utbildning, digitalt samhälle. Hållbar agenda: klimat, energi och mobilitet. Inkluderande agenda: sysselsättning och färdigheter, bekämpa fattigdom och socialt utanförskap. 8 ambitiösa mål för EU år 2020 : Sysselsättning: 75% av de mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatta FoU/innovation: 3% av EU:s BNP (offentligt och privat sammantaget) ska investeras i FoU/innovation Klimatförändringar/energi: utsläpp av växthusgaser 20% lägre än 1990, 20% av energin från förnyelsebara källor, 20% ökad energieffektivitet Utbildning: Minska avhoppen från skolorna till under 10%, minst 40% av de mellan 30 och 34 år ska ha slutfört en högre utbildning Fattigdom/socialt utanförskap: minst 20 miljoner färre människor som är i eller riskerar att hamna i fattigdom och socialt utanförskap 18

Europa 2020-strategin Mars 2010 EUROPA 2020 STRATEGIN 5 Mål ANDRA DRIV-KRAFTER Inre marknad, EU budget och handel Mars 2010 Sysselsättning, utbildning, F&U, fattigdom/socialt utanförskap och klimat/energi För att påbörja en återhämtning formulerades Europa 2020 strategin:   5 mätbara mål för 2020: sysselsättning, forskning och innovation, klimatförändringar och energi, utbildning och fattigdomsbekämpning 3 prioriteringar för tillväxt som ska vara smart, hållbar och inkluderande 7 huvudinitiativ, bland annat, ”en digital agenda för Europa”, ”Ett resurseffektivt Europa”, ”En agenda för kompetens och nya arbetstillfällen”. En viktig del av strategins genomförande är den europeiska terminen för ekonomisk och budgetsamordning som ger varje land ansvar att uppnå utsatta ekonomiska mål. Vi skulle ha gjort en översyn av Europa2020-strategi detta år eftersom vi nu kommit halvvägs igenom tidsfristen. Denna översyn har skjutits fram till 2016. 7 HUVUD- INITIATIV Innovation, digital ekonomi, sysselsättning, utbildning/unga, industriell politik, fattigdom och resurseffektivitet

EU:s sammanhållningspolitik 2014-2020: 1/3 av EU:s budget De reformer som överenskommits för perioden 2014-2020 är utformade för att maximera effekten av tillgänglig EU-finansiering. 1 082 md EUR Total EU-budget 2014–2020 Annan EU-politik, jordbruk, forskning, externt etc. 730,2 md EUR 67,5% 32,5% 351,8 md EUR Stöd för sammanhållningspolitiken Tillväxt Smart Hållbar Inkluderande Sammanhållningspolitiken leder fram till Europa 2020-målen

Ojämna framsteg mot Europa 2020-målen - EU är på god väg att möta eller närma sig målen om utbildning, klimat och energi… - … men detta är inte fallet när det gäller sysselsättning, forskning och utveckling samt fattigdomsbekämpning - Framsteg mot målen visar ökande skillnader mellan länderna, och ibland inom dem, på flera områden Ojämna framsteg mot Europa 2020-målen - EU är på god väg att möta eller närma sig målen om utbildning, klimat och energi… - … men detta är inte fallet när det gäller sysselsättning, forskning och utveckling samt fattigdomsbekämpning - Framsteg mot målen visar ökande skillnader mellan länderna, och ibland inom dem, på flera områden

Fortsatt bräcklig ekonomisk situation Positiv tillväxt i samtliga EU-länder – men kraftig variation mellan MS. 90 % av tillväxten i världen de kommande 10 åren utanför EU Arbetslösheten sjunker till 9.8% i år från 10.2% 2014 – men förväntas fortsatt vara över 9% 2016 Det genomsnittliga budgetunderskottet i EU minskar och förväntas bli 2.6% av BNP i år Men skuldkvoten för EU som helhet sjunker endast marginellt i år till 88.3% av BNP – avsevärt högre än läget före den ekonomiska och finansiella krisen. Riskerna på nedåtsidan har ökat, bl.a. kopplade till geopolitiska spänningar, volatilitet på de finansiella marknaderna och ojämn implementering av strukturreformer i EU. På uppåtsidan finns effekter av det låga oljepriset. Positiv tillväxt i samtliga EU-länder – men tillväxtprognosen varierar kraftigt, mellan +0,2% (Kroatien) och +3.5% (Irland). Arbetslösheten sjunker till 9.8% i år från 10.2% 2014 – men förväntas fortsatt vara över 9% 2016 (jämför med under 5% i USA samma år) Det genomsnittliga budgetunderskottet i EU minskar och förväntas bli 2.6% av BNP i år, under Fördragets stipulerade 3% av BNP... …men skuldkvoten för EU som helhet sjunker endast marginellt i år till 88.3% av BNP – avsevärt högre än läget före den ekonomiska och finansiella krisen. Riskerna på nedåtsidan har ökat, bl.a. kopplade till geopolitiska spänningar, volatilitet på de finansiella marknaderna och ojämn implementering av strukturreformer i EU. På uppåtsidan finns effekter av det låga oljepriset. Mellan Medlemsländerna Politikval Ekonomi / Grekland Låg tillväxt, hög skulldsättning, dålig konkurenskraft Grekland: tveksam reformagenda Striktare finansiella ramverk, bankunion, strukturreformer, europeiska terminen Hur kan man få MS att genomföra plågsamma strukturreformer utan att man inskränker för mycket på deras suveränitet?

Tack! EU-kommissionens Representation i Sverige ec.europa.eu/sweden Facebook/Eukommissionen Twitter/EC_StockholmRep Instagram: euisverige Kontakt: Katarina.Areskoug@ec.europa.eu Europa Direkt Smedjebacken Dalarna och norra Västmanland europadirekt@smedjebacken.se