Vad kan olika aktörer göra för att öka kollektivtrafikens marknadsandel? Och varför ska de göra det? Karin Brundell Freij, WSP 2015-06-30.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Hur arbetar vi med passagerarprognoser för en Öresundsmetro? Karin Brundell-Freij, WSP Halvtidskonferens
Regional tillväxt på alla nivåer Region Västerbotten utvecklar nya metoder för flernivåsamverkan Peter Hedman Projektledare Regional.
© Thorvald Freiholtz Torskspecial Torskbestånd Fångst per båt A:s vinst Antal båtar A R Fiskaren A fiskar torsk. Varje gång han går ut med sin båt så fångar.
Regionala trafikförsörjningsprogram
Resmål och resvägar Önskan och behov.
Mål Utmaningar Strategier Rekommendationer HELHETSSYN.
Nya tider för kollektivtrafiken Välkomna! …till en dag om kollektivtrafiken i Dalarna i dag och i morgon. Buss Egen bil Tåg Taxi Integration Samordning.
Målorienterade strategiska processer
Hur skall kostnaden för kollektivtrafiken fördelas
Att arbeta praktiskt.
Regionala miljömålsdagen 8 juni 2011 Lars Nyberg.
Analys av gång- och cykelåtgärder Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB.
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Affärsmodell för att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel
Västsvenska paketet.
Förbundsfullmäktige Jokkmokk den 24 april
Att få rätt saker att hända
Kollektivtrafikbarometern 2013
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
En metod som ger jobb IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka. Det visar sig genom att fler får jobb, de har längre anställningstid och fler arbetade.
Utvecklingsprogram Södertörn. Vision 2020 Kommunerna på Södertörn är en attraktiv del av Stockholm - Mälarregionen, med en halv miljon invånare, som med.
Norrstyrelsens styrgrupp för infrastruktur 2009 BILD 1 Infrastruktur i Region Norrland – vision, mål och verksamhetsidé.
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Intressententmodellen.
Tillsammans fördubblar vi kollektivtrafiken
Region Norrland Vision och mål för kollektivtrafiken Arbetsmaterial för Norrstyrelsens styrgrupp för trafik Benny Eriksson, S, Timrå Erik Sedig, KD, Vännäsby,
Vägvisning och tydliggörande av huvudcykelnätet
Att dubblera kollektivtrafiken till 2020– går det? Kollektivtrafikens omfattning BUSS TOTALT T-BANA SPÅRVÄG tåg.
Region Norrland Vision och mål för kollektivtrafiken Arbetsmaterial för Norrstyrelsens trafikarbetsgrupp.
Tolka en platsannons Driven Lyssnande Stresstålig Social kompetens
Samverka med kommunerna och Trafikverket för anpassning av gångvägar, hållplatser och terminaler Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor.
Kommunerna och Kontaktcenter Framtida utmaningar Kommer offentlig sektor i framtiden att växa i samma takt som nu ? Vad tyder på motsatsen ? Befolkningens.
Förstudie Spårväg syd
Strategisk inriktning för Trafikverket
Barn och ungas rättigheter BRÅ
Västsvenska paketet. Visionen om Västsverige Västsverige med Göteborg som kärna, ska vara en attraktiv, hållbar och växande region. Nu och i framtiden.
Styrning och nyckeltal
Bilens betydelse för svenska hushålls dagligresande Cecilia Jakobsson och Tommy Gärling Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Vill du ha fler gäster? Kostnadseffektiv och mätbar marknadsföring av din restaurang.
Koll framåt Luleå. Luleå Lokaltrafik AB Ange Björk Vd.
Styrelsen för Blekinge Tekniska Högskola har beslutat att från och med september 2008 vara klimatneutral. Här följer frågor och svar om BTH och klimatneutralitet.
1 Ett hållbart transportsystem - vad bör göras i Örebro? Per Elvingson, Programkansli samhällsbyggnad Örebro kommun, ,
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät Referensgruppsmöte 13 maj 2008.
Trafikslagsöver- gripande plan för Utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg.
Framtidskartläggning
Mångfaldsdriven tillväxt Årskonferens 2016 Indikatorer RUP Simon Bölling.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
MEDARBETARUNDERSÖKNINGEN Enkäten Ny forskningsbaserad medarbetarundersökning – relevanta forskningsbaserade frågeställningar färdiga “Medföljande” metod.
Regional handlingsplan FÄRJETRAFIKEN Folkpartiet vill Linjetrafikens tidtabeller och överfartstider skall hålla minst dagens nivåer. Långsiktigt.
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Upplands län
Intressententmodellen.
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Resvanor och faktorer som påverkar bilresandet Jonas Eliasson Trafikdirektör, Stockholms stad Professor i transportsystemanalys, KTH Basfakta om.
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
EU-krav och vinster med att ha ISO 50001
Kundundersökning mars 2016 Operatör: Destination Gotland
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Kundundersökning mars 2016 Operatör: Next Jet AB Trafikslag: Flyg
Kundundersökning mars 2016 Operatör: Norrtåg Trafikslag: Tåg Sträcka:
Kundundersökning mars 2016 Operatör: Next Jet AB Trafikslag: Flyg
Kundundersökning mars 2016 Operatör: KR Trafik AB Trafikslag: Buss
RVU Stockholm 2015 Trafikförvaltningen, Strategisk utveckling
There is no such thing as a free lunch!
Miljöledningssystem 14 november 2018.
Sveriges bagare och konditorer
Påverkar ekonomiska styrmedel hur vi reser
Presentationens avskrift:

Vad kan olika aktörer göra för att öka kollektivtrafikens marknadsandel? Och varför ska de göra det? Karin Brundell Freij, WSP

Ingenting är så praktiskt som en god teori Kurt Lewin

En struktur för hur man kan tänka…  …vilka åtgärder som är ”effektivast”  …vilka åtgärder som är möjliga  …samverkansmöjligheter och intressekonflikter

om mål, medel, styrmedel och åtgärder ”Man måste veta vad man önskar sig för att få vad man vill ha”

Varför vill man ”öka kollektivtrafikresandet”? Fler resenärer = större intäkter = mindre budgetbelastning Fler resenärer = Mindre biltrafik = mindre miljöproblem Fler resenärer = Större arbetsmarknads- regioner = tillväxt Det kan se ut som om man är överens om målet. I själva verket är man överens om medlet. Vilken ”åtgärd” som är mest ”effektiv” skiljer därför mellan aktörer

Vi börjar vid målet!  Ingen annan än resenären kan  ”öka kollektivtrafikresandet”  ”minska bilresandet” (marginal)kostnad Restid, pålitlighet bekvämlighet Medvetenhet, värderingar

TID ÄR PENGAR!! ”Generaliserad kostnad”: Sammanvägning av olika kvaliteter  1 minut kortare restid = 1-2 kronors sänkning av taxan  15 minuter kortare turintervall = 5-20 kronors sänkning av taxan  5 minuter kortare bytestid= 3-5 kronors sänkning av taxan  1 minut ”mindre försening”= 3-5 kronors sänkning av taxan  15 minuter med stor trängsel= kronors höjning av taxan ”Är det effektivast att korta restid eller sänka taxan?” Exempel: Från 30 minuter var 20:e resa (=1,5) Till 30 minuter var 60:e resa (=0,5)

Marknadsandelen är en indikator - inte ett mål i sig själv!

I alla maskiner finns ”energiförluster” Färdmedelsvalet är inget nollsummespel ! Om man stimulerar Kollektivtrafikresandet …därför att man vill minska biltrafikresandet …så får man ”på köpet” Fler personkm totalt Billösa gör längre kollresor Gång och Cykelresandet minskar Om man bromsar biltrafiken …därför att man vill öka kollektivresandet …så får man ”på köpet” Färre personkm totalt Kortare bilresor bland bilbundna Fler Gång och Cykelresor Trängselskatt : 50% av det bortträngda bilresandet dök upp i kollektivtrafiken Nolltaxe-försök: 20-50% av det ”nya” kollresandet kommer från biltrafiken

Skruva på rätt ratt!

Keep it simple, stupid! Hur kan vår organisation bidra till att sänka generaliserade kostnaden för kollektivtrafikresande?  Öka medvetenheten  Sänka priset  Minska restiden  Öka pålitligheten  Förbättra komforten Respektive öka generaliserade kostnaden för bilresande? På ett kostnadseffektivt sätt? Med hänsyn till ”energiförlusterna” utifrån våra egna bakomliggande mål

Vad kan (och vill) olika aktörer göra ”för att öka kollektivtrafikens marknadsandel”?

Vad kan (och vill) olika aktörer göra ”för att öka kollektivtrafikens marknadsandel”? Kommuner kan… bebyggelseplanera prioritera kolltrafikens framkomlighet Begränsa biltrafik Trafikhuvudmän kan… Öka utbudet Sänka eller Differentiera taxan Linjeplanera smartare Effektivisera bort tidstjuvar Komfort och service Staten kan… Ändra skatteregler