Universum nu – sammandrag

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Solen är vår närmaste stjärna. 
Advertisements

Solen Solen är en stjärna..
Solen är större än jorden.
Rymden.
ASTRONOMI.
Universums uppkomst.
Universum
Jordens och livets utveckling, Del 1, från Big Bang – första livet
Om Jordklotets historia
Kosmisk tid Universums mörka historia
Solen är vår närmaste stjärna.
Jordens och universums uppkomst
Rymden Av: Noah G.
Universum uppkomst.
David Christensson Rymden.
RYMDEN Klara Björklund.
Rymden Bilder: Clipart
Rymden Albin Andersson.
Olle Björnram Rymden.
Rymden.
Nu: “Very Large Telescope”, ESO, Chile. Snart: ALMA radioteleskop, Chile.
RYMDEN AV: ADAM SAARANEN BILDER: CLIP ART.
Jorden - Tellus En planet Rör sig i en bana runt solen
Astronomi Hästhuvudnebulosan Neil Armstrong – rymdresenär.
Förklaring Det finns åtminstone två möjliga logiska förklaringar 1.Stjärnornas positioner är verkligen oföränderliga i förhållande till varandra. Så trodde.
Jakob Arnesson Madenskolan 2014
Universum Högstadiet Mellanstadiet
Universum Vad är det?.
STJÄRNOR Solen - en relativt liten stjärna av miljarders miljarder stjärnor i universum Klot bestående av heta gaser, främst helium och väte I solens centrum.
Universums densitet?. För Enkel Wolfram Alpha Svar: g/cm 3.
Rymden, Solen och Norrsken
Universum för nyfikna Först skapade Gud hårdrocken…
Introduktion till Kosmologi
Rymden Av: Mollie.
Rymden Av Kristian Ottosson.
Universum Kurs i kosmologi Vbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbbb.
En världsbild som har förändrats flera gånger
Universum Föreläsning 2A.
AV: Izabelle Molin Madenskolan 2014
Rymden av Noah Rasmussen 4c.
Big Bang - Evolution.
DARWIN Riksmuseet 13 Nov 2001 sida : 1 DARWIN letar efter LIV i rymden René Liseau Stockholms Observatorium
Universum Vad finns kvar att upptäcka?. När vi ser långt bort ser vi också långt tillbaka i tiden!
Stjärnor, solsystem, planeter, supernovor och svarta hål
Stjärnor Stjärnor uppträder ofta i grupper
Kosmologi 3 Universums framtid.
RYMDEN Elin Wester.
Solen I vårt solsystem finns solen i centrum, en stor och varm stjärna som alla planeter kretsar kring, eftersom solen har så stark dragningskraft. Solen.
Kurs i kosmologi ht 15 åk 8 katarina norra skola Föreläsning 1
ASTRONOMI.
I rymden kan ingen höra dig gråta
Rymden – vårt solsystem
Rymden Av Nicolina 4B.
Sammanfattning Sammanfattning: Universums uppbyggnad Universum består utav: 73% markenergi, 23% markmateria och 4% vanlig materia. Mörk energi=
Rymden Av Nicolina 4B.
Big bang ca 13,7 miljarder år sedan
Hur ser universum ut? När vi tittar upp på himlen en natt så kan vi med blotta ögat se ett antal små prickar & ofta en större prick, månen. Den del av.
Bilder astronomibegrepp
Klassens gemensamma power point. Olika världsbilder: ”geocentrisk världsbild” och ”heliocentrisk världsbild ” Geocentrisk världsbild är när jorden är.
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum.
Forskarskolan på Stockholms Universitet Astronomi2006.
Sedan 1857 har fysiker använt en metod kallad spektralanalys för att bestämma sammansättningen av stjärnans yttre lager. Metoden bygger på det faktum att.
Universum nu astronomiska avstånd1 Universum nu – eastronomiska avstånd FD Thomas Hackman,
Astronomi.
Asarna = världsträdet, Yggdrasil. Världen skapades av kött och blod.
Vår jord Geografi åk 4.
Olika världsbilder: ”geocentrisk världsbild” och ”heliocentrisk världsbild” Geocentrisk världsbild är när jorden är i mitten och allt snurrar runt den.
Solsystemet Sid
Mörk materia Galaxers rörelse kräver mer massa än den vi ser
Galaxer stora stjärnsamlingar
Presentationens avskrift:

Universum nu – sammandrag Thomas Hackman Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 Vad är viktigt? Helheter Begrepp Att förstå figurer Vad är mindre viktigt? Detaljer Formler HR-diagram för 23000 stjärnor från bl.a. Hipparcos catalogen (R. Powell) Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 2.3 Optiska teleskop Nordiska optiska teleskopet, 2.6 m Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 2.4 Radioteleskop APPEX och Arecibo Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 2.7 Rymdteleskop Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 2.11 Avståndsmätning Radar: Bara inom solsystemet Trigonometrisk parallax: Vintergatans stjärnor upp till några hundra pc Statistisk parallax: Vintergatans stjärnor Fotometrisk avståndsmätning: Med hjälp av standardljus ända till avlägsna galaxer Rödförskjutning: Avlägsna galaxer Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 3.2 – 3.3 Planetjämförelse Terrestriella planeter: Radie: 2400 – 6400 km Avstånd från solen: < 2 AU Struktur: Kärna: Metall Mantel: Silikater Fast yta Tunn atmosfär Densitet: 3900–5500 km/m3 0 – 2 månar Jätteplaneter: Radie: 25000 -70000 km Avstånd från solen: > 5 AU Struktur: Kärna: Ingen el. silikater Tjock atmosfär Mest väte och hemlium Densitet: 700–1700 km/m3 > 13 månar Ringar Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 3.6 Andra planetsystem Stjärnan och planeten rör sig kring systemets massmedelpunkt a periodisk Doppler-förskjutning Animationer: Wikipedia och Calcada/ESO Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

3.7 Förutsättningar för jordens liv Lämplig mängd olika grundämnen Lämplig och jämn temperatur under lång tid Lämplig atmosfär Lämplig planetskorpa Tillräckligt med vatten Inte för mycket farlig strålning Inte för mycket komet- och asteroidträffar samt andra katastrofer Evolution Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

4.4.1 Uppkomsten av stjärnor Ett interstellärt molmfragment komprimeras a protostjärna a PMS –stjärna a huvudserie-stjärna Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 4.4 Stjärnors utveckling Tidsskalor: Dynamiska tidsskalan = ”fritt fall”: Termiska tidsskalan = strålar gravtationsenergi Nukleära tidsskala = strålar nukleär energi n >> t >> d Utvecklingen framställs ofta i HR-diagram Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

4.4 En sol-liknande stjärnas utveckling Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

4.8 HR-diagram för stjärnhopar Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

6.1 Vintergatans struktur Vintergatan sett ”från sidan” Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

6.1 Vintergatans struktur Vintergatan sett uppfrån (baserat på Spitzer Space Telescope:s observationer (NASA/JPL)) Solen är här Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 6.4 Hubbles stämgaffel Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

7.1 Homogent och isotropiskt universum Panorama i infrarött över hela himmelen visar distributionen av galaxer (T. Jarrett, IPAC/Caltech) Färgen indikerar rödförskjutning dvs. avstånd Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 7. Olbers paradox Oändligt universum => I varenda riktning en stjärna Stjärnornas antal inom radien R proportionellt mot R3 Varje stjärnas ljus minskar omvänt proportionellt mot R2 Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 7. Rödförskjutningen Avstånd vs. radialhastighet för galaxer och galaxhopar (Hubble & Humason 1931) Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 7.1 Universums struktur Nuvarande observationer: Universum öppet Densiteten nära den kritiska Utvidgningen accelererar p.g.a. ”mörk energi” Bild: NASA Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 7.2 Big bang -teorin Universum uppkom för ca 13,7 miljarder år sedan ur ett tillstånd av extremt hög temperatur och densitet Universum utvidgas Bild: Wikipedia Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

7.2 Universums utvidgning Bild: Universe review Inflationsepoken => homogent, isotropiskt och ”platt” universum Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

7.2 Bakgrundsstrålningen Wilkinson Microwave Anisotropy Probe = WMAP: Karta över bakgrundsstrålningen Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 7.2 Universums historia NASA/WMAP Science Team Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011

Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011 7.2 Universums expansion Universums expansion för olika densiteter Thomas Hackman: Universum nu - sammandrag 2011