Öppenhet – från vision till verklighet. E-tjänst barnomsorg Bakgrund Ett av Sambruks första projekt Volym E-tjänst Rätt i tiden Stark inlåsning Oligopolmarknad.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rexnet.
Advertisements

Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Scouttåget i Malmö, 6 april 2013 Pontus Vinderos
Enhetschef Fastighetsutveckling
PRUTA INTE MED DIG SJÄLV!
Kompletterande aktörer – utmaningar och erfarenheter
Jan-Eric Nilsson Offentlig upphandling från forskningens horisont - här med fokus på kvalité.
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Molndal.se Kultur och Fritid - Bibliotek Synliggör biblioteket - i teori och praktik Anette Eliasson
Svenska Programverket. En offentlig innovation. Bakgrund •En ny utvecklingsmodell för program- vara har växt fram under de senaste åren –Open Source -
Intervju inför ViV-projektet.
En schweizerkniv i Järfälla kommun
Workshop för GIS samordnare
Inköp och upphandling Johan Alexon, tf inköpschef Agneta Sjöfors, projektledare Bättre inköp Johan inleder och presenterar oss.
Grundbult 1 Offentlig upphandling syftar till att förse statliga myndigheter, kommuner och landsting med varor och tjänster så att de kan fullgöra sina.
e-tjänst barnomsorg vinter/våren kommuner Processkarta
Samordnad upphandling av elenergi Upphandlingssamverkan Elenergi, upphandlingssamverkan Kommunförbundet Skånes upphandling av elenergi 2007 Slutsatser.
Teknikupphandling Börje Nord En teknikupphandling är en anbudsprocess som ska stimulera och skynda på utveckling och användning av effektivare teknik.
Offentlig upphandling SFÖ-konferensen i Göteborg 20 april 2013
Att styra mot och följa upp mål i offentlig upphandling
DIVISION Service Innovationer och upphandling Ett helt nytt sätt att tänka efter före Theresa Hägglund Upphandlingsjurist Norrbottens läns landsting.
Välkomna till en dag om eArkiv
”Vägen mot e-samhället”
Vilhelmina november 2009 Förstudie: Digital närservice, utbildning och kultur Beställare och huvudmän för förstudien är: Inlandskommunernas Ekonomiska.
Door-In Andreas Gunnérius, Anpassarna Gunnérius AB Färdigställandet av produkterna Skjutdörr Door-In samt Robot Rob-In. Färdigställa produkterna för en.
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Skolutveckling via digitala medier
Luleå 4 juni 2012 Arbetsförmedlingen och Arbetsintegrerande sociala företag.
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Intern kommunikation och externa påverkansstrategier
Så jobbar vi med användbarhet och verksamhetstest i Ladok3
Region Norrland Vision och mål för kollektivtrafiken Arbetsmaterial för Norrstyrelsens trafikarbetsgrupp.
Affärsidé Den yttre affärsidén Vad skall produceras ?
Sambruk – styrelsemöte 23 oktober Projektrapportering Sambruks styrelse 2 juni 2008 Förnyad ansökan om ekonomiskt bistånd  VINNOVA-medel 3.4 milj.
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
Förberedelser Beslut Förstudie Nyttovärdering
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Informatören ”Att förmedla information till olika grupper i samhället. Beslutsfattare,allmänhet och myndighet.
En avfallshantering i världsklass Avfall Sveriges satsning på export av produkter och tjänster inom avfallssektorn.
Sambruk:s projekt.
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
Ortsutveckling Skebokvarn Välkommen! Stormöte 18 november 2013.
1No. 1 e-förvaltning – se verksamheten ur kundens perspektiv.
Kommunal verksamhetsutveckling Utveckling i samverkan behov, möjligheter & fördelar Föreningen Sambruk Claes-Olof Olsson Verkställande tjänsteman
Bioenergi - En innovativa miljön i Halland Martina Braglin
Bild 1 EXAMENSARBETET KANSKE STARTEN PÅ DIN NYA KARRIÄR…
Frågor och svar Svensk e-legitimation VästKom
Intern kommunikation och externa påverkansstrategier Hässleholm 18 november 2010 Mats Holmquist.
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Hur får vi Lantbrukarna att ”nappa” på det vi erbjuder?
Kemikaliesmarta förskolor. Kemikaliebanta för en giftfri förskola Under genomfördes projektet ”Kemikaliebanta för en giftfri vardag” Två olika.
OSS och Ekonomi - Finns det ekonomi OSS? Copyright © 2006, 2007 Marcus Rejås Rejås Datakonsult Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation.
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Rejås 1 (17) – Fri programvara är enkelt Datakonsult Marcus Rejås OSS och Ekonomi - Finns det ekonomi.
Utveckling och samordning av virkesmätningen
Framtidens välfärdslösning
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Malin Forssell, Karolina Henningsson
Standardisering i energibranschen Förutsätter ett innovativt företag att grundläggande standardisering är på plats då omvärlden digitaliseras med ökat.
Att leda och genomföra transformation WS 3 Skellefteå
Att leda och genomföra transformation WS 3 Region 10
Välkomna till workshop ENERGITJÄNSTEUTVECKLING
Jeanette Schlaucher Miljöstrategiska enheten Länsstyrelsen Skåne Hej!
Förbättra klubbkvalitet
Uppstart Status quo september 2018
Framtagande av Regional utvecklingsstrategi Uppsala län
Stöd till precisering av avrop från Ramavtalet ”bokning och bidrag”
LIF e-hälsa 2019 Hur bidrar Sveriges forskande läke­medels­industri till visionen ”Sverige bäst i världen 2025”? Urval hemsidan.
Presentationens avskrift:

Öppenhet – från vision till verklighet

E-tjänst barnomsorg Bakgrund Ett av Sambruks första projekt Volym E-tjänst Rätt i tiden Stark inlåsning Oligopolmarknad – IST Tieto Enator Några små nya aktörer Flera aktörer vill in på ny marknad – E-tjänster

E-tjänst barnomsorg Bakgrund Projektet byggs upp kring handläggare som kan barnomsorg IT representerad i liten utsträckning – behov och inte teknik ska styra Hänsyn ska tas till alla kommuners behov IT och upphandlingskompetens köps in till projektet För Sambruk en unik problembild – delad marknad Verksamhetssystemens slutenhet uppmärksammas

E-tjänst barnomsorg Historik Kravspecifikation tas fram av verksamhetskunniga Målsättning; Högre/bättre funktionalitet än marknadens produkter Tillgodose många kommuners regler och önskemål Uppnå öppenhet så att vi kan använda den produkt som är ”bäst i klassen” Nio nyttomeddelanden och öppen teknisk plattform

E-tjänst barnomsorg Historik Arbetet leds av Sandviken Några kommuner inleder arbetet med kravspecifikationen med extern hjälp Arbetet med kravspecifikationen presenteras och vidarearbetas tillsammans med de då deltagande kommunerna (13 kommuner) Initialt deltog även en leverantör i arbetet Projektet prövar sig fram

E-tjänst barnomsorg Historik 2005 Kravspecifikation färdigställs enligt tidplan och är färdig den 30 april 2005 Del ett av projektet är färdigt Malmö ger bort sin egenutvecklade E-tjänst för barnomsorg till Sambruk Sambruk utreder hur man ska ställa sig till en sådan gåva Ny projektledare utses från Malmö Arbetet med E-tjänsten stannar av och återupptas först i november

E-tjänst barnomsorg Historik 2006 Sambruk tackar nej till gåvan från Malmö stad Projektledaren slutar Projektet träffas i Sollentuna i april för att söka en nystart Ny projektledare utses Marknadsföring av projektet bland Sambruks medlemskommuner inleds 26 kommuner motsvarande 1,1 miljoner invånare är med i projektet

E-tjänst barnomsorg Historik 2006 En uppdatering av kravspecifikationen genomförs under hösten Syftet är att alla medlemmar ska känna sig delaktiga samt att nya önskemål ska tas in Fokus på de nio nyttomeddelandena som kräva för att olika leverantörer ska kunna bygga tjänsten och koppla in den om befintliga verksamhetssystem

E-tjänst barnomsorg Historik 2007 Förhandlingar om nyttomeddelanden med IST och Tieto Enator Förhandsanmälan från 14 intresserade företag ej IST och Tieto Enator Företagen hävdar att vår lösning kräver egen produktlinje och mycket stora kostnader som vi får stå för. Sambruk diskuterar frågan med näringsdepartementet och skriver om teknisk, semantisk och affärsmässig inlåsning Frågan får massmedial uppmärksamhet Projektet väljer ut fem företag till upphandlingen Förhandlingarna med IST och Tieto Enator strandar slutligt sommaren 2007

E-tjänst barnomsorg Händelser hösten 2007 Ny strategi väljs för att nå framgång Fokus på funktionaliteten enligt kravspecifikationen Öppenheten fortfarande önskvärt, dock sekundärt IST och TietoEnator redovisar i hur hög grad de kan uppfylla önskad funktionalitet och öppenhet

E-tjänst barnomsorg In i kaklet IST har utvecklat en ny e-tjänst för barnomsorg utifrån var kravspecifikation ISTs tjänst möter vår kravspecifikation till 95 procent IST jobbar med och erbjuder sina öppna API:er Tieto Enator har påbörjat arbetet med öppna API:er Tieto Enator är öppna för fler leverantörer

E-tjänst barnomsorg Händelser våren 2008 En förenklad upphandling genomförs Tre företag ”budar”, ett företag godkänns Efter ytterligare förhandlingar får vi: procents rabatt på ISTs priser 20 procents rabatt på Tieto Enators priser 17 kommuner tecknar ramavtal med IST och Tieto Enator Öppenhet med API:er har uppnåtts

E-tjänst barnomsorg Fakta IST erbjuder mycket hög funktionalitet och hankontakt (öppna API:er) och har byggt sin e- tjänst utifrån vår kravspecifikation Tieto erbjuder från i höst bra funktionalitet och hankontakt (öppna API:er) Inget av företagen har tidigare erbjudit sådan öppenhet

E-tjänst barnomsorg Vad säger leverantörerna? TietoEnator: Vi är ett integrationsföretag. Vi bygger ett öppet system med öppna API:er med första leverans i höst IST: Vi har en ny teknisk plattform för våra e- tjänster med öppna API:er. Vi kan integrera med många andra aktörer

E-tjänst barnomsorg Kommunikation Vi presenterar leverantörernas välvilja Vi gläds åt den nya öppenheten Massmedia Computer sweden Kommunal ekonomi Dagens samhälle Konferenser Offentliga rummet KommEK

E-tjänst barnomsorg Skapa Kontakt IST och Tieto Enator vill sälja ”hanarna” till kommunen Detta är enligt leverantörerna möjligt genom ny teknik för e-tjänsterna Verksamhetssystemen (honan) är dock byggda på ”gammal” teknik varför leverantörerna menar att det inte ännu är möjligt att redovisa öppna API:er för dessa. IST OCH TIETO EJ DEFINERAT AV LEVERANTÖRERNA

E-tjänst barnomsorg Uppnådda resultat Högre/bättre funktionalitet än marknadens produkter Tillgodose många kommuners regler och önskemål Uppnå öppenhet så att vi kan använda den produkt som är ”bäst i klassen” Nio nyttomeddelanden och öppen teknisk plattform

E-tjänst barnomsorg Lärdomar Det tar tid – tålamod krävs Engagemang och tydlighet om syftet med projektet krävs Långsiktigt fokus mot målet krävs – det är lätt att gå vilse när det händer saker Externt expertstöd krävs (IT, upphandling) Fel projekt – fel ingång Viktigt att börja från botten Många vardagskämpar i projektet!

E-tjänst barnomsorg Vilka har deltagit i arbetet? Mellan kommuner Handläggare inom barnomsorg Handläggare inom barn- och utbildningsförvaltningarna Forskare Inga beslutsfattare Medveten strategi från Sambruk

Verksamhetssystem förskola och skola Förslag till nytt projekt Sambruk driver ett projekt där vi tar fram kravspecifikation för definition av ”honkontakterna” Mål: Öka takten på öppnandet av verksamhetssystemen Få ner priset för öppenhet Vi ska styra öppenheten – inte leverantörerna SKA DEFINERAS!

Verksamhetssystem förskola och skola Öppna verksamhetssystem - start Projektet bör starta under hösten 2008 IST och Tieto Enator jobbar bägge aktivt för att öka öppenheten Räkna med att projektet kommer att kräva både tid och tålamod Bred verksamhetskunskap och inte minst kunskap om verklig öppenhet är väsentligt för deltagande kommuner Beslutsfattare måste tidigt vara med i processen