Utvärdering av projektet IKTiSU IKT i Sivilingeniørutdanningen 18 juni 2015 /Reidar Lyng UniPed

2 Varför ett projekt? Lärandemålen för civilingenjörsutbildningen anger specifikt att civilingenjören efter fullgjord utbildning skall behärska användningen av moderna och relevanta IKT-verktyg i sin yrkesutövning.

3 Genomförande Pilot Projekt Projektmöten hålls en gång per månad Söknader behandlas fortlöpande på nästkommande möte i projektgruppen Vid avslag ges en motivering och eventuell feedback om hur söknaden kan justeras Från kNOK per projekt / totalt 5,3 MNOK på 4 år ( ).

4 Vilka projekt? …knyttet til emner som undervises i de første studieårene og som gjelder store fellesemner. …med samarbeid og koordinering mellom emner, enten ”på tvers” i samme semester eller ”på langs” i etterfølgende semester. …for å etablere en ”IKT-streng” innenfor et studieprogram. …som tar sikte på å teste faglig IKT-kompetanse gjennom digital eksamen. Utvikling av IKT-verktøy som er enkelt tilgjengelig og som kan benyttes i flere emner av mange faglærere.

5 Rekommendationer Behåll finansierings- och arbetsmodellen för söknad, bedömning och tilldelning Förbättra och utveckla en enkel dokumentationsmodell som i första hand syftar till spridning och delning av erfarenheter Etablera ett forum eller mötesplats, exempelvis en intern NTNU konferens där projekt, lärare och studenter möts Prioritera satsningar mot generella färdigheter som inte täcks av enskilda kurser och som förutsätter integration i olika emnen för att färdighet skall uppnås

6 Organisatoriska fördelar Verksamhetsnära bedömning av IKT Beloppen hanterbara på instituttnivå inom ramen för löpande verksamhet Huvudprojektet är inte beroende av att alla delprojekt blir lyckade Täcker reella omställningskostnader Prövning av kvalitet i projekt mot uppställda kriterier Hanterbara administrationskostnader

7 Pedagogiska fördelar Stöd för implementation av lärandemål på programnivå, gemensam för civilingenjörsutbildningarna Stöd för 'Constructive alignment' både på emne- och programnivå: För att mästra IKT-verktyg behöver studenterna få öva med IKT-verktyg i de emnen där de skall användas För att mästra användning av IKT-verktyg måste studenten spendera 'time on task' med verktyget Genomslag: Sannolikheten för att en student kommer i kontakt med effekten av ett delprojekt är stor

8 Processen Hela processen är enkel, har låga trösklar och är kort från söknad till bedömning och avslag eller bifall, med snabb feedback om det behövs. Bidraget från IKTiSU har varit avgörande för att arbetet skall kunna genomföras. I flera fall rapporteras att kostnaderna faktiskt kan betraktas som investeringskostnader Bidragsbeloppen som varierat från kNOK är inte större än att de kan hanteras inom ramen för arbetstimplanering och verksamhet på de värdinstitutt som ansvarat för projekten

9 Projekt per fakultet

10 Fördelning på kategorier

11 Storlek och genomslag IKTiSU står inte och faller med vart och ett av delprojekten. Med närmare 40 beviljade delprojekt fås totalt sett ett mycket gott genomslag. Sannolikheten för att en student kommer i kontakt med effekten av ett delprojekt är ganska stor. Det är viktigt att notera att radikala innovationer förutsätter risktagande och att man är beredd att lära av misstagen. Om risken för prestigeförlust är stor begränsas innovationsmöjligheterna till inkrementella förändringar.

12 Brister Under projektets avlutande fas under resterande del av 2015 bör möda läggas på att sammanställa och evaluera de enskilda projekten. Det finns goda skäl att arrangera en avslutande workshop där man återvänder till de viktigaste erfarenheterna som gjorts under projektets hela livstid.

13 Budget IKTiSU 5,3 MNOK fördelat på 4 år ( ), varav 1,2 MNOK fördelats på pilotprojekt under 2012 Beloppen som kunde sökas för enskilda projekt varierade mellan kNOK.