Skola i förändring Ulf Groth Karlstads universitet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lust att lära - möjlighet att lyckas!
Advertisements

Karlstad 16 juni 2011 Modersmål idag och imorgon Karlstad 16 juni 2011
Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument
Skola och arbetsliv i samverkan
Om det svenska utbildningssystemet och om Skolverket
Den nya skollagen.
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
Den nya skollagen 1985 års skollag skollag var på olika sätt föråldrad
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Betyg i årskurser där man ej haft undervisning i ett ämne
Välkommen till Vikenskolan
Skoljuridik för lärare
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Dokumentation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet
Exempel utifrån ett antal målområden
Välkommen till läsåret 2011/2012! Vi utbildar morgondagens världsmedborgare! Döderhults skolområde.
Välkomna till LNK MED ELEVEN I CENTRUM. Skolstarten MED ELEVEN I CENTRUM Skolstarten varit bra – mer om hur det varit i klasserna kommer tas upp av lärarna.
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Föräldramöte för år 8 Vifolkaskolan 6-9
Gymnasieinformation År 8, ht-13 Päivi Persson
SET Social Emotionell Träning
Skollagen 2010:800 Betygens primära funktioner
Nya samlade läroplaner
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Detta är gymnasieskolan 18 nationella program – 60 inriktningar 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program Programmen omfattar p.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Aktuellt från gymnasiefronten Eva-Lena Arefäll Augusti 2008.
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Vad styr skolan, förskolan och fritidshemmet
Skollagen - innehåll Inledande bestämmelser, kapitel 1
Den individuella utvecklingsplanen
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Välkommen till information inför gymnasievalet 2015.
1 Ny gymnasieskola GY De viktigaste förändringarna 18 nationella program Yrkesprogram - högskoleförberedande program Nya strukturer och ämnen Lärlingsutbildning.
Gymnasieval.
Gymnasieskolan 2011.
GYMNASIESÄRSKOLAN i skollagen
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Gymnasievalet. Strukturen Ämnen och Kurser Alla ämnen är indelade i kurser Alla ämnen är indelade i kurser En kurs omfattar alltid 100 eller 50 gymnasiepoäng.
gymnasieskolan 12 yrkesprogram 6 högskoleförberedande
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Gymnasiemässa 2010 Att tänka på inför ditt gymnasieval Information från Gymnasieintagningen och studie- och yrkesvägledare Informationspass kl. 10:30,
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
GY2011. Jag kommer att prata om: Ny gymnasieskola, varför? Nationella program och behörighet Meritpoäng Introduktionsutbildningar Lärlingsutbildningar.
Föräldraråd Tack!. Bildningsförvaltningen Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Del 1- Skolans värdegrund och.
Nämndplan 2015.
Information från SYV. 18 nationella program - 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program Programmen omfattar poäng test.
Barn och elever i behov av stöd Barn- och utbildningsnämnden
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Propositionen – övergripande bestämmelser Utbildning i gymnasieskolan En bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen En god grund för.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Gy 2011 Anders Johansson.  Preparandutbildning 2834  Programinriktat individuellt val3141  Yrkesintroduktion3405  Individuellt alternativ5524  Språkintroduktion7586.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Utbildning för nyanlända elever Höstterminen 2015.
(För-)Skola 2011 Annika Zetterström Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Uppsala universitet
Barns behov eller Vem tolkar barns behov?. I behov av särskilt stöd I skollagen: I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn.
Välkomna till föräldramöte angående gymnasievalet 1 © Tremedia Presentation Film – Gymnasievalet Programväljaren Skugga Gymnasiehalland.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Skolsköterskans sociala uppdrag, finns det?
Finns på skolan måndag-fredag.
Gymnasievalet 2017/18.
VÄLKOMNA TILL INFORMATION Inför gymnasievalet 2018
Studie- och yrkesvägledare ”SYV-Mi” Campbell
Nyheter i skollagen från och med 1. 7
Nyheter i skollagen från och med
Presentationens avskrift:

Skola i förändring Ulf Groth Karlstads universitet copyright ulf.groth@kau.se

Innehåll i dagens föreläsning Sammanfattning av: Ny läroplan för grundskolan Reviderad läroplan för gymnasieskolan Ny skollag copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Lpfö 98 Gäller från 1 juli 2011 Syftet är enligt skollagen att ytterligare förstärka förskolans pedagogiska uppdrag som det första steget i skolväsendet och utbildningssystemet Därför har mål och riktlinjer tillkommit och förtydligats Detta gäller särskilt språk och kommunikation, naturvetenskap och teknik samt matematik copyright ulf.groth@kau.se

Läroplan för grundskola mm Lgr 11 Struktur 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Normer och värden 3. Kursplaner copyright ulf.groth@kau.se

1 Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. copyright ulf.groth@kau.se

Skolans värdegrund och uppdrag forts. En likvärdig utbildning Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. Hänsyn skall därvid tas till elevernas olika förutsättningar och behov. copyright ulf.groth@kau.se

Skolans värdegrund och uppdrag, forts. Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan skall i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. copyright ulf.groth@kau.se

2 Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete. copyright ulf.groth@kau.se

Normer och värden, forts Läraren skall klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet uppmärksamma och i samråd med övrig personal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling samarbeta med hemmen i elevernas fostran copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Kunskaper, forts. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande läraren skall ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar erfarenheter och tänkande stärka elevers vilja att lära och elevers tillit till den egna förmågan copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se läraren skall forts. ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter samverka med andra lärare för att nå utbildningsmålen genomföra arbetet så att eleven upplever kunskap som meningsfull, får stöd i sin språk och kommunikationsutveckling, får möjlighet till ämnesfördjupning, får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. copyright ulf.groth@kau.se

Övergripande mål och riktlinjer, forts. Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principer att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig skall omfatta alla elever. Elever skall ges inflytande över utbildningen. De skall fortlöpande ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad Eleverna skall alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som skall behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Riktlinjer, forts. läraren skall: utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Skola och hem, forts. läraren skall samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. copyright ulf.groth@kau.se

Övergång och samverkan, forts. riktlinjer läraren skall utveckla samarbetet mellan förskoleklass skola och fritidshem utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd copyright ulf.groth@kau.se

Skolan och omvärlden riktlinjer, forts. studie och yrkesvägledaren skall informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning och vara stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienterande insatser. copyright ulf.groth@kau.se

Övergripande mål och riktlinjer bedömning och betyg betyget uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. mål skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. copyright ulf.groth@kau.se

Bedömning och betyg, forts. riktlinjer läraren skall genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven, hemmen samt informera rektorn vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se

3. Kursplanernas struktur ämnet xxxx syfte central innehåll i årskurs 1-3 i årskurs 4-6 i årskurs 7-9 Kunskapskrav Kunskapskrav för godtagbara kunskaper årskurs 3 och 6 Kunskapskrav för årskurs (6) 9 för betyget A, C och E copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se

Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 1 Skolans värdegrund och uppgifter 2 Mål och riktlinjer copyright ulf.groth@kau.se

Skolans värdegrund och uppgifter grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. copyright ulf.groth@kau.se

Grundläggande värden, forts. förståelse och medmänsklighet Ingen i skolan skall utsättas för diskriminering eller kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket skall befästas genom undervisningen i många av skolans ämnen. copyright ulf.groth@kau.se

Grundläggande värden, forts. saklighet och allsidighet Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra till att de framförs. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen skall vara saklig och allsidig Alla som verkar i skolan skall alltid hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. copyright ulf.groth@kau.se

Grundläggande värden, forts. en likvärdig utbildning undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. en likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser fördelas lika. särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen. Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla. copyright ulf.groth@kau.se

Grundläggande värden, forts rättigheter och skyldigheter undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Skolans värdegrund och uppgifter, forts gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna skolans uppdrag huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna skall tillägna sig och utveckla kunskaper. utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor som aktivt deltar i och utvecklar yrkes och samhällslivet. all verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Särskilda uppgifter och mål för olika skolformer, utbildning för ungdomar gymnasieskolan Skall med den obligatoriska skolan som grund fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor och som förberedelse för vuxenlivet som samhällsmedborgare och ansvariga för sina egna liv. gymnasiesärskolan Vänder sig till ungdomar som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda och bygger på den obligatoriska särskolan. Gymnasiesärskolan skall utifrån varje elevs förutsättningar fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Kunskaper Mål att sträva mot Skolan skall sträva mot att varje elev i gymnasieskolan och komvux samt så långt det är möjligt i gymnasiesärskolan och särvux tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram kan använda sina kunskaper som ett redskap utvecklar insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande och utvecklar förmågan att arbeta självständigt och i grupp copyright ulf.groth@kau.se

Kunskaper forts. riktlinjer alla som arbetar i skolan skall hjälpa elever som har behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande. läraren skall utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära och organisera arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt. copyright ulf.groth@kau.se

Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll skall vara viktiga principer i utbildningen. Det åligger alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilde eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs som definieras i betygskriterier copyright ulf.groth@kau.se

Bedömning och betyg, forts. läraren skall fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna samverka med hemmen och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling och redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. copyright ulf.groth@kau.se

Bedömning och betyg, forts. läraren skall vid betygssättning utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen Beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Kursplaner Gy11 Ämne xxxxx Ämnets syfte Undervisning i xxx skall ge eleverna förutsättningar att utveckla följande 1.2.3.4 osv. Kurser i ämnet copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Den nya skollagen copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Beslutades 22 juni 2010 Trädde i kraft 1 augusti 2010 Skall tillämpas från 1/7 2011 På vuxenutbildningen 1/7 2012 copyright ulf.groth@kau.se

Några viktiga förändringar (enligt regeringen) Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen. I dag finns ett individuellt program för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Detta ersätts med fem introduktionsprogram. Eleverna skall ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever skall ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. copyright ulf.groth@kau.se

Viktiga förändringar forts. Fler beslut än idag skall kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare, bl.a. skall beslut om åtgärdsprogram och beslut om rätt till skolskjuts kunna överklagas. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder skall kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder. I enstaka fall är det tillåtet att ta ut frivilliga avgifter för skolresor och liknande. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner copyright ulf.groth@kau.se

Struktur i nya skollagen Kapitel 1-7 Gemensamma för alla eller flera verksamheter. Kapitel 8-22 Utbildning inom olika skolformer och fritidshem. Kapitel 23-29 Tillsyn, överklagande m.m. copyright ulf.groth@kau.se

Kapitel 1 inledande bestämmelser Dessa handlar bl.a. om övergripande mål för utbildningen, utbildningens syfte och utformning, allas rätt till lika tillgång till utbildning samt rätten till en likvärdig utbildning. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet som omfattar skolformerna: Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Specialskola Sameskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Särskild utbildning för vuxna och Utbildning i svenska för invandrare copyright ulf.groth@kau.se

Syftet med utbildningen inom skolväsendet Barn och elever skall utveckla kunskaper och värden. Utveckling av lärande samt en livslång lust att lära Utveckla respekt för mänskliga rättigheter och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på I utbildningen skall hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever skall ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan skall vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Elevhälsa Elevhälsa skall anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll blir tydligare. Elevhälsan skall omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Elevhälsa forts. Alla elever skall utöver skolläkare och skolsköterska ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. En kommunal huvudman får överlåta ansvaret för medicinska insatser inom elevhälsan till ett landsting om parterna är överens om detta. Varje elev i grundskolan och grundsärskolan och specialskolan skall erbjudas minst tre hälsokontroller där det första besöket får göras i förskoleklassen. copyright ulf.groth@kau.se

Studie och yrkesvägledning Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen skall ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. För att anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledare skall den sökande ha utbildning för sådan verksamhet. copyright ulf.groth@kau.se

Kapitel 3 Barns och elevers utveckling mot målen. Detta kapitel innehåller bland annat grundläggande bestämmelser om särskilt stöd och betyg copyright ulf.groth@kau.se

Elevers rätt till kunskap Alla elever skall stimuleras till att utvecklas så långt det kan. Detta gäller även elever som har lätt att nå kunskapsmålen att kunna nå längre i sin utveckling. Utöver den ledning och stimulans som alla elever skall få kan vissa elever behöva få särskilt stöd för att kunna nå målen för utbildningen. Särskilt stöd aktualiseras om en elev riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Särskilt stöd Bestämmelserna om särskilt stöd i 3:e kapitlet i skollagen gäller inte i förskolan. Men även i förskolan skall barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling få det för att utvecklas enligt läroplanen. Förskoleklassen och fritidshemmen har inga egna mål men följer läroplanen för de obligatoriska skolformerna och arbetar därmed mot samma mål och därför gäller bestämmelserna om särskilt stöd även här. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Särskilt stöd forts. I de obligatoriska skolformerna skall elever som behöver få särskilt stöd för att ha möjlighet att nå kunskapsmålen för betyget E inom respektive ämne få det. Bestämmelserna om särskilt stöd gäller även gymnasieskolan. Bestämmelserna gäller även för grundsärskolan och gymnasiesärskolan men där skall elevernas resultat relateras till de individuella målen. copyright ulf.groth@kau.se

Rektorn är ansvarig för arbetet med särskilt stöd Rektorn har det samlade ansvaret för hela den pedagogiska situationen kring en elev. Rektorn ansvarar för att elevens situation utreds och att det fattas beslut om särskilt stöd. Rektor kan dock delegera till någon annan exempelvis en lärare i arbetslaget. I de obligatoriska skolformerna kan rektor besluta att en elev skall ingå i särskild undervisningsgrupp, få enskild undervisning eller anpassad studiegång. De besluten kan överklagas och rektor får inte delegera dessa beslut till någon annan. copyright ulf.groth@kau.se

Att arbeta med särskilt stöd Anmälningsskyldighet Personalen är skyldig att anmäla till rektor om man tror att eleven inte kommer att nå upp till de lägsta kunskapskraven. Utredningen och beslutet När rektor har fått veta att en elev har svårigheter måste rektor se till att detta utreds. Under utredningen skall man samråda med elevhälsan om detta inte är uppenbart obehövligt. copyright ulf.groth@kau.se

Att arbeta med särskilt stöd forts. 3. Åtgärdsprogram Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd skall rektor besluta om att det upprättas ett åtgärdsprogram. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet. Åtgärdsprogrammet skall användas av skolan för att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten för eleven. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Åtgärdsprogrammet Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses och hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. 1. Elevens behov Den första delen skall avspegla elevens behov och utgå från elevens styrkor och svårigheter samt från en analys av vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. copyright ulf.groth@kau.se

Åtgärdsprogrammet forts. 2. Åtgärder för att nå målen Den andra delen skall ange de konkreta åtgärder som skolan ämnar vidta för att stödja eleven. Åtgärderna skall vara både långsiktiga och kortsiktiga och de skall relatera till målen i läroplanen och uppställda kunskapskrav. De skall omfatta elevens hela skolsituation. Om eleven även vistas på fritidshem kan programmet innehålla åtgärder även för vistelsen där. Det skall även framgå vilken som är ansvarig för stödinsatserna. copyright ulf.groth@kau.se

Åtgärdsprogrammet forts. 3. Följa upp och utvärdera För att eleven skall få det stöd som den behöver för att nå kunskapsmålen måste skolan löpande följa upp och utvärdera åtgärderna. Av den tredje delen av åtgärdsprogrammet skall det därför framgå hur man skall följa upp och utvärdera åtgärderna samt vem som skall göra det. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Åtgärdsprogram forts. Det går att överklaga beslut om åtgärdsprogram till Skolväsendets överklagandenämnd. Nämnden kan inte ge förslag på vad åtgärdsprogrammet skall innehålla men kan säga om eleven borde få mer stöd i en annan form. copyright ulf.groth@kau.se

Allmänna bestämmelser om betyg Rektor skall se till att betyg sätts i enlighet med denna lag och andra författningar. copyright ulf.groth@kau.se

Kapitel 5 Trygghet och studiero Kapitlet innehåller bestämmelser om arbetsmiljö, rektors och lärares allmänna befogenheter att vidta åtgärder samt utrymmet för disciplinära åtgärder. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Trygghet och studiero Utbildningen skall utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras trygghet och studiero. En förutsättning för detta är att elever, lärare och annan personal känner gemensamt ansvar för arbetsmiljön i skolan och respekt för varandra. Det finns dock situationer när de åtgärder som vidtagits i förebyggande syfte inte är tillräckliga och skolan kan behöva använda de disciplinära åtgärder som finns i skollagen för att skapa en god studiemiljö. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Studiero forts Rektor och lärare får allmänna befogenheter att vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder för en trygg skolmiljö. Åtgärderna får inte inskränka på elevens rätt till utbildning och man får bara saker som är rimliga till omständigheterna. (gäller samtliga skolformer utom förskolan) copyright ulf.groth@kau.se

Disciplinära åtgärder omhändertagande av föremål Rektor och lärare får ta ifrån en elev ett föremål om det stör utbildningen eller riskerar att skada någon i skolan. Föremålet skall lämnas tillbaka senast när eleven slutar för dagen. Undantaget är om eleven har tagit med sig föremålet flera gånger eller om det är ett föremål som eleven inte bör få tillbaka på grund av dess beskaffenhet. I så fall kan man omhänderta föremålet i upp till fyra dagar i avvaktan på att vårdnadshavaren kontaktats. (gäller ej förskolan och förskoleklassen) copyright ulf.groth@kau.se

Omhändertagande av föremål forts. Rektor eller den person rektor har bestämt skall snabbt anmäla till polisen om man har tagit hand om stöldgods, narkotika, dopningsmedel, knivar och andra vapen eller hälsofarliga varor. Då får man behålla föremålet tills det är avgjort om polisen skall ta det i beslag. Om man inte lämnar tillbaka föremålet samma dag skall den som tagit hand om det dokumentera omhändertagandet skriftligt. copyright ulf.groth@kau.se

Utvisning och kvarsittning Om en elev stör undervisningen eller uppträder olämpligt och inte slutar med det då läraren säger till, får läraren visa ut eleven för resten av lektionen. Rektorn eller läraren kan också bestämma att en elev skall stanna kvar i skolan en timme efter undervisningen eller att eleven skall komma till skolan en timme innan undervisningen börjar. Den som beslutat om utvisning eller kvarsittning skall dokumentera det. copyright ulf.groth@kau.se

Utredning om varför elever stör Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort något allvarligare skall rektorn se till att saken utreds. Skolan skall samråda med elevens vårdnadshavare i utredningen. Med utgångspunkt i vad utredningen visar skall rektor se till att skolan gör något för att skall ändra sitt beteende. Det kan till exempel vara skriftlig varning, stöd i undervisningen eller stöd från elevhälsan. (gäller även förskoleklassen) copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Skriftlig varning När utredningen är klar får rektor besluta att ge eleven skriftlig varning. Den skall innehålla information om vad som händer om eleven inte ändrar beteende. Syftet med den skriftliga varningen är att dokumentera det som kommit fram och bestämts i samtalen med eleven om vilka konsekvenser det kan få om den inte ändrar sitt beteende. Avsikten är också att visa att skolan inte accepterar elevens uppträdande. (gäller även förskoleklassen) copyright ulf.groth@kau.se

Tillfällig omplacering En rektor beslutar om hur eleverna skall delas in i klasser och grupper. I vissa fall får rektor besluta att tillfälligt flytta en elev till en annan undervisningsgrupp eller till en annan plats inom samma skolenhet. Rektorn får flytta eleven om det man gjort efter utredningen inte räcker till. Men man kan även i akuta fall flytta eleven utan utredning. Omplacering fårbara i undantagsfall gälla längre än 2 veckor och aldrig längre än 4 veckor. (gäller även förskoleklassen) copyright ulf.groth@kau.se

Tillfällig omplacering vid annan skolenhet Om den tillfälliga omplaceringen inom skolan inte har fått effekt får rektor besluta att en elev tillfälligt skall flyttas till en annan skola. Rektorn på den andra skolan måste vara med och besluta och vårdnadshavare måste kontaktas innan en elev flyttas. Placeringen vid den andra skolan skall bara i undantagsfall vara mer än 2.veckor och max i 4. Elever i grundskolan och grundsärskolan kan dock flyttas permanent för att ge de andra eleverna trygghet och studiero. (gäller även förskoleklassen) copyright ulf.groth@kau.se

Avstängning i de obligatoriska skolformerna I vissa fall får rektor besluta att stänga av en elev omedelbart. Beslutet får bara gälla så länge att skolan att skolan hinner utreda vilka andra åtgärder som kan behövas. Avstängningen får bara gälla i en vecka och max två gånger / kalenderhalvår. Det kan ske för att man på skolan har haft en mycket jobbig situation, till exempel om det har förekommit grovt våld så skolan måste anmäla till polisen och Arbetsmiljöverket, ta kontakt med vårdnadshavare och ge stöd till eleven, andra elever och lärare. Det finns tre krav som måste vara uppfyllda för att rektor kan besluta om avstängning : copyright ulf.groth@kau.se

Tre krav för avstängning: 1. Det är nödvändigt med hänsyn till andra elevers trygghet och studiero 2. Andra åtgärder har inte haft någon effekt. 3. Eleven erbjuds kompensation för missad undervisning copyright ulf.groth@kau.se

Avstängning i de frivilliga skolformerna I de frivilliga skolformerna kan man stänga av elever under andra förutsättningar och längre tid än i de obligatoriska. Avstängningen får i normalfallet inte vara längre än två veckor men får vara längre om syftet inte uppnås på kortare tid. Den bortre gränsen är dock det pågående kalenderhalvåret och ytterligare tre kalenderhalvår. En avstängd elev räknas fortfarande som elev och får komma tillbaka efter det att avstängningen upphört Det finns fyra situationen då skolan får stänga av en elev: copyright ulf.groth@kau.se

Fyra situationer för avstängning Om eleven fuskar Till exempel uppkoppling via mobil till internet under ett prov 2 Om eleven stör eller hindrar utbildningen Störningen skall vara allvarlig och inte gå att stoppa Om eleven utsätter någon för kränkande behandling Detta gäller oavsett om den är riktat mot elever eller skolpersonal Om eleven påverkar andra elevers trygghet eller studiero Skolan skall innan ha prövat andra möjligheter som tillsägelser och varningar copyright ulf.groth@kau.se

Kapitel 6 Åtgärder mot kränkande behandling Detta kapitel handlar bland annat om bestämmelser om förbud mot och skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. copyright ulf.groth@kau.se

Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling Huvudmannen skall se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Det skall årligen upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för de planerade åtgärderna har genomförts skall tas in i efterföljande års plan. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektor som i sin tur skall anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de upplevda kränkningarna och vidta åtgärder som förhindrar kränkningar i framtiden. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Kapitel 8- 22 Utbildning inom olika skolformer och fritidshem copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Kapitel 10 Grundskolan I detta kapitel finns bestämmelser om Allmänna bestämmelser om grundskolan Bestämmelser om betyg Bestämmelser om grundskola med offentlig huvudman samt Bestämmelser om fristående grundskola copyright ulf.groth@kau.se

Grundskolan utbildningens syfte Grundskolan skall ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig detta. Utbildningen skall utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning Utbildningen skall främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för aktivt deltagande i samhällslivet. copyright ulf.groth@kau.se

Ämnen undervisningen skall omfatta Bild engelska hem och konsumentkunskap idrott och hälsa matematik musik naturorienterande ämnen, bi,fy,ke samhällsorienterande ämnen, ge, hi, re,sh slöjd copyright ulf.groth@kau.se

Undervisningen skall omfatta, forts Svenska eller svenska som andraspråk och teknik Härutöver skall det som ämnen finnas språkval och för elever skall erbjudas modersmålsundervisning, modersmål Undervisningstid: Den totala undervisningstiden för varje elev skall omfatta minst 6 665 timmar. copyright ulf.groth@kau.se

Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan Ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven de ämnen som eleven får undervisning i. Sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Betyg Betyg skall sättas i någon av beteckningarna A, B, C, D, E, eller F Betyg skall sättas i slutet av varje termin från årskurs………… copyright ulf.groth@kau.se

Kapitel 15-17 Gymnasieskolan copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Utbildningens syfte Gymnasieskolan skall ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen i gymnasieskolan skall i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller motsvarande utbildning. copyright ulf.groth@kau.se

Modersmålsundervisning En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska skall erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om: språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och eleven har goda kunskaper i språket Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk skall erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Tolv yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet. copyright ulf.groth@kau.se

Gymnasial lärlingsutbildning Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret. Gymnasial lärlingsutbildning skall i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. copyright ulf.groth@kau.se

Behörighet till yrkesprogram Godkänt betyg i minst 8 ämnen inklusive svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Om särskilda skäl finns kan en elev tas in även om han saknar betyg i engelska om han bedöms kunna klara utbildningen på programmet. Eleven skall då garanteras särskilt stöd. copyright ulf.groth@kau.se

Möjlighet till allmän högskolebehörighet Alla elever på yrkesprogram skall inom ramen för sin gymnasieutbildning ges möjlighet att uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. copyright ulf.groth@kau.se

6 Högskoleförberedande program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet ( I den nya gymnasieskolan försvinner medieprogrammet. Medieämnena blir inriktningar eller fördjupningar på samhällsvetenskapsprogrammet, teknik- och det estetiska programmet copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Behörighet till programmen för Ekonomi, Humanistiska och Samhällsvetenskap Godkänt betyg i minst 12 ämnen inklusive svenska/ svenska som andraspråk matematik och engelska. Om särskilda skäl finns kan även en elev tas in även om han saknar betyg i engelska om han bedöms kunna klara utbildningen på programmet. Eleven ska då garanteras särskilt stöd. Godkänt betyg i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. copyright ulf.groth@kau.se

Behörighet till Estetiska programmet Godkänt betyg i minst 12 ämnen inklusive svenska/ svenska som andraspråk, matematik och engelska Undantag för engelska kan medges i vissa fall. Eleven skall då garanteras särskilt stöd. Poäng får ges för tester av elevernas färdigheter copyright ulf.groth@kau.se

Behörighet för programmen för Naturvetenskap respektive Teknik Godkänt betyg i minst 12 ämnen inklusive svenska/ svenska som andraspråk, matematik och engelska. Om särskilda skäl finns kan en elev tas in även om han saknar betyg i engelska om han bedöms kunna klara utbildningen på programmet. Eleven ska då garanteras särskilt stöd. Godkänt betyg i biologi, fysik och kemi. copyright ulf.groth@kau.se

Individuella programmet Dagens IV innehåller elever med olika bakgrund och behov. Många gånger anvisas de till individuella program som inte kan tillgodose deras behov på bästa sätt. Föreslås att IV avskaffas Istället inrättas : Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ samt språkintroduktion copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Preparandutbildning För elever som inte är behöriga men bedöms ha förutsättningar att bli det inom ett år, antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Ett tungt vägande skäl att föreslå preparandår är de nya behörighetsreglerna till gymnasieskolan. Inte tvingande för eleven men för kommunen. copyright ulf.groth@kau.se

Programinriktat individuellt val För elever som är nära behörighet till ett yrkesprogram. Eleverna läser grundskoleämnen som saknas för behörighet, samtidigt som de läser kurser från ett yrkesprogram. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Yrkesintroduktion Innehåller framförallt yrkesutbildning för elever som är obehöriga till ett nationellt program, antingen kurser från ett yrkesprogram eller annan yrkesutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Efteråt skall eleven kunna fortsätta på ett yrkesprogram eller gå ut i arbetslivet. copyright ulf.groth@kau.se

Individuellt alternativ Skall hjälpa eleven vidare till yrkesintroduktion, till någon annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. Det kan innehålla grundskoleämnen, gymnasiekurser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling, exempelvis motivstionsåtgärder. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Språkintroduktion Är till för nyanlända invandrarungdomar och tonvikten ligger därför på utbildning i det svenska språket. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Kapitel 18 Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan Kapitel 19 Utbildning på program i gymnasiesärskolan Kapitel 20 Kommunal vuxenutbildning Kapitel 21 Särskild utbildning för vuxna Kapitel 22 Utbildning i svenska för invandrare copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se Kapitel 23 - 29 Tillsyn överklagande m.m. copyright ulf.groth@kau.se

Ökade befogenheter för Skolinspektionen Möjligheter att ge sanktioner mot skolor som missköter sig skärps. I regeringens förslag till ny skollag införs flera nya sanktioner bl.a. för att komma till rätta med glädjebetyg, religiös indoktrinering och skolor som systematiskt undviker att anställa behöriga lärare. De nya sanktionerna får sex steg. De tre första är gemensamma för kommunala och fristående skolor copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se De tre första sanktionsstegen som är lika för kommunala och fristående skolor Steg 1 Är en anmärkning vid mindre allvarliga brister. Steg 2 Innebär ett åtgärdsföreläggande Steg 3 Om inte dessa brister åtgärdas kan skolinspek- tionen utdela ett nytt åtgärdsföreläggande förenat med ett vitesföreläggande (ett slags böter) copyright ulf.groth@kau.se

Steg 4 till 6 för kommunala skolor Innebör att Skolinspektionen kan besluta att kommunen skall vidta de åtgärder som krävs. Steg 5 Om kommunen ändå inte gör detta kan Skolinspektionen på kommunens bekostnad själv åtgärda detta. Steg 6 Den sjätte sanktionsmöjligheten är att Skolinspektion kan förbjuda fortsatt verksamhet. Detta beslut får gälla i högst sex månader. Kravet för ett sådant beslut är att det är en akut situation och att det inte går att avvakta med hänsyn till elevernas säkerhet och hälsa. copyright ulf.groth@kau.se

Steg 4-6 för fristående skolor För fristående skolor blir fjärde steget att återkalla godkännandet och rätten till bidrag. Steg 5 Det femte steget är återkallelse även om rättelse skett om skolan vid upprepade tillfällen fått åtgärdsförelägganden och Skolinspektionen bedömer att det finns en fortsatt risk för sådana missförhållanden som kan ge ett återkallande. Steg 6 Innebär en omedelbar återkallelse. Beslutet varar i högst 6 månader. Det krävs fara för elevernas säkerhet och hälsa. copyright ulf.groth@kau.se

copyright ulf.groth@kau.se