Äldre och läkemedel Odontologen 2008 –

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Läkemedelssymboler i Cosmic
Advertisements

Elektroniskt expert-stöd, EES Handledarmaterial
Äldreknappen Ny tjänst, i beslutsstödet Janusfönster
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv
Optimal läkemedelshantering och en läkemedelslista genom hela Estherkedjan Delmål 1: Vårdpersonalen hjälper Esther så att hon har en enhetlig läkemedelslista.
Läkemedelsrelaterade problem vid MAVA
Läkemedel - nytta och risk hos äldre
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Hur optimera ordination hantering användning?
Resultat Projekt Läkemedelsavstämning Avdelning 17, Infektion t.o.m
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
Läkemedelsbehandling
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Vision från arbetsgrupp i HIS
Tankar kring läkemedelsbehandling av äldre
Äldres läkemedelsanvändning
Nyttobeskrivning för pågående gemensamma IT-insatser i VG
Biverkningar och interaktioner av antibiotika hos äldre
Äldre och läkemedel Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad menar vi med begreppet behov?
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Säkrare vård och omsorg
Äldres läkemedelsanvändning
Allmän farmakologi 1 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Försäkringskassans roll i samverkan
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Tillsammans för världens säkraste vård
Läkemedelsbehandling Botande – sällan Prognosförbättring Ökad livskvalitet och minskade symtom Minskat sjukvårdsbehov.
SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Föreskrifter är bindande regler.
Allmän farmakologi 3 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Sjukgymnastik vid myelom
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
Uppdraget - juni 2007 Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.
En ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling
Värksamma medel Må bra utan piller Jönköping Värnamo Eksjö
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Läkemedelsgenomgång som verktyg för kvalitetsarbete på äldreboende
Och forsarna sjunga sin ljuvliga sång -vid den vill jag somna så stilla en gång och vila i värmländska jorden I Värmeland - ja där.
Rätt läkemedel till rätt patient vid rätt tillfälle !
En ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling Byavången Tomelilla kommun 2007/2008.
Kvalitetsarbete inom läkemedelsområdet
Patientens läkemedelsinformation Projektet Stockholms läns landsting samarbetar med Region Skåne och Västra Götalands regionen för att ta fram ett stöd.
Svenska Palliativregistret
SBU-rapport Behandling av depression hos äldre Medicinsk grupp Äldre
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Linda Macke Processledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland.
Äldre och läkemedel Vad ska man tänka på?. Margit, 84 år Anser sig vara ” i stort sett frisk” Levaxin-subst hypotyreos, gonartros, B12-brist, nydiagnostiserad.
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
Janusmed äldre ett kunskapsstöd i Janusmed integrerad
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.
Läkemedelsgenomgångar primärvården
COSMIC läkemedelsmodul
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Rapport Q Sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Rapport Q Uppföljning av e-dosmålen för äldre personer i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
SPF, PRO, Apoteket Farmaci
Fortsatt uppföljning av tidigare APODOS-mål kvartal Gunnar Dahlberg Info. läkare Läkemedelskommittén.
Rapport kvartal Uppföljning av e-dosmålen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Rapport första halvåret (H1) 2019 Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Presentationens avskrift:

Äldre och läkemedel Odontologen 2008 – 09 -02 Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Vårdalinstitutet

Läkemedelsbehandling är en process 2. Läkemedel el annan behandling 1. Identifiering av behov 9. Omprövning 2. Läkemedel el annan behandling 8. Uppföljning 3. Val av läkemedel 7. Rätt dosering 4. administreringssätt 6. Korrekt läkemedelslista 5. Dokumentation

Den gamla människan Är ofta sårbar Små marginaler Minskad social säkerhet – socialt nätverk

Den äldre patienten Den aktuella sjukdomen ger ofta svikt också i andra organsystem Svår diagnos, komplex sjukdomsbild leder till komplex läkemedelsbehandling

Multisvikt Sjukdom plus nedsatt funktionsförmåga Cirka 20-25% av befolkningen ≥ 75 år Cirka 50% av befolkningen ≥ 85 år Samordnade och snabba vårdinsatser behövs

Diagnostik Gör en helhetsbedömning av den äldre patienten och behandla utifrån denna helhetsbild Inte bara utifrån enskilda symtom

Målet med bedömningen Identifiera funktionsförluster Direkt eller indirekt relaterade till aktuell sjukdom Multidisciplinär samverkan

Behandlingsmål Återställ snarast patientens optimala funktionsförmåga

Ibland kommunikationsproblem Hörsel - syn Varierande minne och problemlösningsförmåga Förlängt beslutsfattande Minskad psykomotorisk snabbhet Invandrare – språk/kultur Sjukdomar

Äldre patienter behöver tid För att få rätt diagnos För att få information För att utvärdera behandlingen För att skapa samsyn kring behandlingen

Äldre och läkemedel Förbrukning

Förbrukning Äldre står inte på för många läkemedel Äldre står på för många olämpliga läkemedel

Läkemedelsförsäljning 1986-2005 MKr

DDD/1000 inv >65 år Totalt Hjärt-kärl Psyk

I genomsnitt 5 Lm per person( Läkemedelsregistret)

Risker med för många läkemedel Bristande dokumentation Sämre ordinationsföljsamhet Kassation av läkemedel Läkemedelsrelaterad sjuklighet

Dokumentera! Indikation Förväntat resultat Behandlingsduration Ansvar för utvärdering och när I epikris, läkemedelsberättelse, dosrecept, patientinformation

Ordinationsföljsamhet 1/3 följer alltid ordinationen 1/3 följer ibland ordinationen 1/3 följer aldrig ordinationen Källa: ABLA II rapport, 2001

Concordance/samsyn Då jag blir sjuk går jag till Min läkare. Vi samspråkar en stund, sen skriver han ut medicinerna Dom tar jag inte – sedan mår jag bra igen. (Molière: Den inbillade sjuke 1673)

Kassation av läkemedel 900 ton läkemedel per år lämnas tillbaka till apoteken i Sverige (2/3 lämnas inte tillbaka) = 1-2 miljarder kronor Källa: Enkätstudie, Läkartidningen Nr 10 2004, volym 101

Farmakokinetik//farmakodynamik Äldre och Läkemedel Farmakokinetik//farmakodynamik

Farmakokinetik Distribution Metabolism Utsöndring Varierande Fett BCM ECW BCM Varierande

Farmakokinetik Förutsätt alltid att den äldre patientens njurfunktion är nedsatt (oberoende av kreatininvärde) när läkemedel med smal terapeutisk bredd som utsöndras via njurarna ordineras

Dynamik - åldrande Fysisk prestation Muskelstyrka Lungfunktion Hjärtminutvolym Cerebralt blodflöde Receptorfunktion

Dosering Mot bakgrund av förändrad kinetik och dynamik hos sköra äldre patienter Starta med låga doser och titrera försiktigt upp till effektiv dos

Behandling med många läkemedel ökar interaktionsrisken eller risken för additiva effekter

Absorption - interaktion Fe2+ Antacida L-Dopa Tetracyklin

Receptorer - Interaktion NSAID Hämmad diuretikaeffekt Minskad blodtryckseffekt av b-blockerare och ACE-hämmare Minskad gluconeogenes från levern: ökad effekt av antidiabetika

Ökad risk för gastrointestinal blödning NSAID Ökad risk för gastrointestinal blödning

Skall undvikas eller bara korta kurer NSAID Skall undvikas eller bara korta kurer

Metabolism - interaktion Dextropropoxifen Sänkt metabolism av t.ex metoprolol, karbamazepin

Försiktighet hos äldre Lågdosopioider Försiktighet hos äldre

Interaktioner Waran Salicylat, NSAID, paracetamol, tramadol

Ökad förekomst av läkemedelsrelaterade problem med stigande ålder

10-20% av äldre patienter har biverkningar av sina läkemedel

Läkemedelstolerans Äldre tål högdos sämre än vad yngre gör

Läkemedelsrelaterad sjukdom 10-30% av akutinläggningar är relaterat till läkemedelsbehandling biverkningar, noncompliance, interaktioner 50% av dessa skulle undvikits genom bättre behandling Kostar som läkemedelsnotan

LäkemedelsRelaterade Problem MAVA Mölndal 32 % av alla intagna på MAVA hade något läkemedelsrelaterat problem 12 % som intagningsorsak 30 % av vårddagarna på MAVA betingades av LRP Lars Klintberg, Mölndal, 2006

Totalkostnader läkemedel riket 120 80 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Möjlig besparing Läkemedels- kostnad Kostnad för brister i läkemedels- användningen 100 60 Mdr kr 40 20

Riskläkemedel Långverkande benzodiazepiner Trötthet, muskelsvaghet, kognition Neuroleptika extrapyramidala symtom, ortostatism stroke, sedation Lätta opioider konfusion, illamående, yrsel

Riskläkemedel Digoxin Loopdiuretika Waran Ökad biverkningsrisk pga minskad njurfunktion Loopdiuretika Urvätskning, elektrolytrubbningar Waran Ökad blödningsrisk. Sätt ut vid ökad risk

Riskläkemedel PPI NSAID Funktionell dyspepsi, utsättningsreaktioner Hjärtsvikt, njursvikt, blödningar

Den gamla patienten Vem har det övergripande ansvaret? Vem dokumenterar indikationer, effekter, bieffekter? Hur sker informationen mellan vårdgivare? Vem följer upp behandlingen och omprövar indikationer?

Förbättringsarbete Alla studier/projekt/insatser bör ha en klar målsättning avseende vilket mätbart resultat man vill uppnå bör identifiera det problem man vill åt

Läkemedel - Äldre Läkemedelsbehandling är till nytta för de flesta patienter vid korrekta indikationer Kvaliten i läkemedelsbehand- ling kan förbättras

Störst förbättringspotential Identifiera riskpatienter/riskläkemedel – minimera biverkningar Dokumentera

Strategi för Västra Götalandsregionen – 2008-2012 Äldre och läkemedel Strategi för Västra Götalandsregionen – 2008-2012

Regionala och lokala vårdprogram beaktar multisjuka äldre . Styrning Framgångsfaktorer Äldre är en prioriterad grupp i sjukvården, och att detta framgår av vårdgivarnas uppdrag. Regionala och lokala vårdprogram beaktar multisjuka äldre .

Dokumentation Journalsystem innehåller ett välutvecklat dokumentationssystem. Läkemedelsdokumentation som följer patienten genom vården.

Ansvar Patienten har en fast vårdkontakt. Varje äldre patient har en läkare med samordningsansvar för den totala läkemedelsbehandlingen.

Kvalitet Varje patients läkemedelsbehandling utvärderas och ses över regelbundet. I vårdkedjan råder samsyn på hur patienten ska behandlas. Ett IT-baserat kvalitetsstöd för läkemedelsanalys. Regionen har fastställda kvalitetsindikatorer för ändamålsenlig läkemedelsbehandling

Bättre läkemedels-användning Tänk efter före!!! Bättre undvika insättning Än tvingas till utsättning

En säker läkemedelsprocess 2. Läkemedel el annan behandling Ett teamarbete 1. Identifiering av behov Samlad Kunskap 9. Omprövning 2. Läkemedel el annan behandling 8. Uppföljning 3. Val av läkemedel 7. Rätt dosering 4. administreringssätt 6. Korrekt läkemedelslista 5. Dokumentation