Öppna geodata för ett effektivare samhälle FPX - Medlemsträff Anders Sandin Divisionschef Geodata, Lantmäteriet

Varför öppna geodata? Geodata har en särställning Information som adresser, kartor och flygbilder är helt central som underlag för att kunna lokalisera företeelser och kommunicera kring annan information Viktigt att värdet hos denna information kommer till nytta i samhället

Förutsättningarna varierar Förutsättningarna för att öppna upp geodata ser olika ut i olika länder De varierar med finansieringsmodeller, lagstiftning och kulturer kring öppenhet Utvecklingen går allt snabbare framåt men investeringarna är långsiktiga Låt oss titta på några exempel på vad som händer inom vårt område

Öppna nationella kartdata = Ja, både avgiftsfria och öppen licens = Ja, avgiftsfria = Nej Källa Open Knowledge, Global Open Data Index Nationella kartdata i skala 1:250 000 och större

Öppna belägenhetsadresser = Ja = Till viss del = Nej Källa Ordnance Survey (Neil Sutherland) Preliminära resultat från pågående studie

Öppna geodata från de nordiska kartverken = Alla geografiska data är öppna = Vissa geografiska data är öppna = Fastighetsdata är öppna = I huvudsak saknas öppna geodata

Regeringens IT-proposition 2004/05:175 Lantmäteriet får ett samordningsansvar på geodataområdet! Öka och bredda användningen av geodata! Se över prissättningen!

Samordning inom geodataområdet Konkreta samarbetsresultat inom Lantmäteriets samordningsuppdrag som bidrar till ökad och breddad användning: Geodatastrategin Geodatasamverkan Geodataportalen Geodata till forskning, utbildning och kultur- verksamhet (FUK-avtalet)

Problemställningar på vägen mot öppna geodata Omfattande avgiftsfinansiering av geodata hos såväl Lantmäteriet som kommunerna Samverkansmodeller för ajourhållning som bygger på systemet med avgiftsfinansiering Otidsenlig registerlagstiftning Behov av nationell och internationell samordning kring såväl standardiserade geodata som licenser för öppna data

Lantmäteriets framtidsbedömning Det krävs grundläggande geodata från offentlig sektor även i framtiden Dessa måste vara enhetliga och kombinerbara tvärs organisations- gränserna stat/kommun och tvärs nationsgränserna Aktualiteten måste öka inom viktiga områden för att säkra dess status som gott beslutsunderlag Geografiska data och adresser måste göras tillgängliga som öppna data om vi ska kunna säkra att de används av alla parter (medborgare, företag och myndigheter) i alla viktiga sammanhang och samhällsprocesser

Lantmäteriets inriktning kvarstår Vi arbetar aktivt och verkar för att kunna öppna upp vår geografiska information och adresser för avgiftsfritt nyttjande utan begränsande villkor för användningen Vi ser idag inga möjligheter eller behov av att öppna upp annan fastighetsinformation än adresser

Vilka konkreta åtgärder vidtar Lantmäteriet? Låt oss glänta lite på dörren mot framtiden… Det här är mitt manus. Det handlar om öppna geodata.

Vi tydliggör behovet av en ny finansieringsmodell Vi har i Lantmäteriets budgetunderlag för 2016-18 till regeringen lyft frågan Vi kommunicerar problembilden till olika offentliga verksamheter inom stat och kommun, men också till våra politiker (Almedalen) Vi samarbetar med andra myndigheter Vi samarbetar med SKL och kommunerna

Vi yrkar medel i budgetunderlaget för 2016-18 Lantmäteriet hemställer: Att regeringen lägger fast en ny finansieringsform för utveckling och tillhandahållande av Lantmäteriets grundläggande geografiska information Att regeringen föreslår riksdagen att ramanslaget ökas med 100 mkr för 2016 resp 2017 och med 90 mkr för 2018, för avgiftsfritt tillhandahållande av Lantmäteriets geografiska data och adresser

Vi tar de första viktiga stegen Vi har tidigare beslutat att: Översiktskartan i skala 1:250 000 och Höjdmodell med 50 m upplösning ska öppnas 1/7 2015 Med förhoppning att finansieringsfrågan snart får sin lösning har Lantmäteriet också beslutat ta ytterligare ett steg ……

Kartinformationen i skala 1:50 000 – 1:100 000 blir öppna data från den 1/1 2016

En positioneringstjänst i realtid (SWEPOS Nätverks-DGNSS-tjänst) med meternoggrannhet blir avgiftsfri den 1/1 2016

Fortsatt dialog inom offentlig sektor Jag hoppas att även regering och riksdag ser värdet för samhället i att ändra finansieringsmodell för Lantmäteriets geodata. I avvaktan på de mer långsiktiga finansieringslösningarna avser jag initiera en fördjupad dialog med de andra myndigheter som deltar i Geodatasamverkan. Eftersom mycket handlar om rundgång av medel inom staten torde det finnas potential att minska finansieringsgapet för Lantmäteriet att ta ytterligare steg på området. De centrala finansieringslösningarna är dock nödvändiga även i en stegvis process framåt. Det är bl.a. synnerligen angeläget att säkra samarbetet med kommunerna kring ajourhållningen.

Nytt datadelningsavtal Sverige - Norge Avtalet tecknades 16 mars mellan Lantmäteriet och Statens Kartverk i Norge Ger alla offentliga verksamheter i Norge tillgång till Lantmäteriets avgiftsbelagda geodata inom en gränszon på ca 10 mil Ger offentliga verksamheter i Sverige enkel tillgång till öppna norska geodata från Statens kartverk

Behovet av datadelning Norge - Sverige Det gränsöverskridande samarbetet mellan offentliga verksamheter i Sverige och Norge ökar på flera områden. Detta gäller bl.a. regional och kommunal samhällsplanering, natur- och miljövård, lantbruks- och glesbygdsförvaltning Stort behov av att kunna dela geodata mellan myndigheter, fylken/länsstyrelser och kommuner i gränsområdet Existerande nordiska avtal om gränsöverskridande data för blåljus-/ krishantering och beredskap täcker inte alla behov Medan många norska geodata är öppna är motsvarande svenska geodata fortfarande avgiftsbelagda. Här sker nu dock en förändring

Tack för visat intresse!