Sociala perspektiv på vetenskaplig praktik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Seminarieboken Kapitel 4 – Metodmedvetenhet
Advertisements

Thomas Kuhns vetenskapsteori
Multikulturella aspekter på apoteksverksamhet Är detta något vi bör forska om och i så fall hur? SIG Samhällsfarmaci Tobias Renberg Sofia Kälvemark.
Evidens i paradigmen kvantitativ forskning och kvalitativ forskning
MICHAEL POLANYIS VETENSKAPSTEORI
Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker
regler för orsaksforskning John Stuart Mills ( ) regler för orsaksforskning fyra (eller 5) induktiva metoder (enligt Nordisk familjebok)
Den vetenskapliga(?) psykologin
Att argumentera.
Språkteknologisk forskning och utveckling (HT 2007)
äldre forskning med en inriktning mot mediekonsumtionens sociala former; etnografiskt orienterat, inte minst James Lull och teve- studier ”Television.
Tillämpad Beteendeanalys
Ingvar Johansson Lunds filosoficirkel, 8 nov. 2005
Vetenskapligt arbete Eva Friman, HUB 2010.
Fenomenologi Av grupp 4: Linnéa Johansson, Wilhelmina Horn, Elin Wahlberg, Nina Haraldson och Johanna Lindman.
Hermeneutik Tolkningslära.
Historia, Metod, Kunskap Att skapa mening. Tiden Att placera det förflutna i ett meningsfullt sammanhang Den kronologiska tiden Den subjektiva tiden (inifrånperspektiv)
Vetenskapsfilosofi Kunskap och vetenskap, Ffi 130.
LIVETS VÄRDE OCH ABORTETIK
Beroendeskolan.
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
UF Nycklarna till framgång - kontroll över den egna ekonomin!
Hur gör man en debattartikel?
Källkritik.
Källkritik.
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
MORIA: Feministisk historiekritik. Feministisk kritik Feministiska förhållningssätt till filosofin Kvinnor och filosofins historia.
Carolyn Marvin, When old technologies were new: Thinking about electric communication in the late nineteenth century (1988) nya teknologier, nya medier.
Olika sorters forskning
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
KÄLLKRITIK.
MORIA: Frihet och utlitarism
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Metodkurs 21 februari 2008 Björn Thuresson MDI-gruppen
Petra Andersson MORIA: Introduktion Petra Andersson
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Vetenskapsfilosofi En traditionell indelning av vetenskap som ofta används på universitet och högskoler är följande: Naturvetenskap (Exempelvis: Fysik,
Filosofi 1.
Sju ”SAKER” som du ska bli duktig på när vi läser historia
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
MORIA: Feministisk historiekritik. Feministisk kritik Feministiska förhållningssätt till filosofin Kvinnor och filosofins historia.
Det vetenskapliga arbetets plats i lärarutbildningen
Introduktion NTH 001 Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap Christopher Kullenberg 1.
Korrelation melan två fenomen kan förorsakas eller förklaras av en gemensam orsak eller betingelser som gynnar båda fenomenen.
SÄRART OCH UTESLUTNING är begreppen handikapp och funktionsnedsättning nedvärderande? Christian Munthe Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet.
Vetenskapsfilosofi. Y125 Tieteellisen tutkimuksen perusteet:Tieteellinen ajattelu “kritisk vetenskaplig läskunnighet” 2 – 3 sp.
Genus, vetenskap och Peer Review. Begrepp ● Nepotism ● Metaforer ● Värderingar och observationer.
Forskningsetik CODEX - samlingen av regler och riktlinjer för forskning
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
Hälsofrämjande arbetsplats
Hur uppstod kemi och vad är kemi?
Paradigmteori I. Hur vetenskapen utvecklas strukturellt.
Kontroversen kring översikter av utbildningsvetenskaplig kunskap Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet.
Daniel Nylén, Institutionen för Informatik Design 1.
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Strategisk kapacitet i den attraktiva regionen 31 maj 2016 Jacob Witzell Doktorand, avd. för Urbana och regionala studier.
Kommande moment Idag: Gruppövning 1 Historiesyn
Seminarium i relation till Cösters bok Silwa Ckaesson
Argumentationsanalys
Wilhelm Kardemark Doktorand, religionsvetenskap
Varför läser ni religionskunskap?
Kunskapsteori och ontologi
Ungdomskulturer 100 p Introduktion.
Att förstå uppgiften Anette Wahlandt Språkhandledare
Kunskapsresistens och relativism
Introduktionsblocket SSA HT-17 Vetenskapligt skrivande
Florida The Sunshine State. The history of Florida.
Religion och vetenskap
Den som säger sanningen är fri! Om sanningsbegreppet.
fysiker, vetenskapshistoriker historiskt och sociologiskt perspektiv
Religion och vetenskap
Presentationens avskrift:

Sociala perspektiv på vetenskaplig praktik Hur läroböcker osynliggör paradigm (Kuhn) Hur experiment kan tolkas historiskt och socialt

Utgångspunkter Deskriptiva argument snarare än normativa (vetenskapsfilosofiska) Sociala faktorer snarare än rationellt regelföljande Kontingens snarare än linjaritet/kumulativitet

Revolutionernas osynlighet Hur “stänger sig” en vetenskaplig revolution? Genom att auktoriteter etablerar sig Läroböcker Populariseringarxt “Filosofiska” texter (whig)

Revolutionernas osynlighet II Det förflutna kommuniceras i den samtida vetenskapliga terminologin (jfr. Whig history) Efter varje vetenskaplig revolution måste alla läroböcker skrivas om Funktionellt, men bedrägligt Genom att tidigare paradigmskiften osynliggörs ser vetenskaperna linjära/kumulativa ut

Exempel Begreppet “element” betyder olika saker hos Aristoteles, Boyle och Lavoisier Begreppet “liv” innebär olika saker för Aristoteles, Linneaus och Darwin Begrepp har alltså bara en meningsfull betydelse när de är införlivade i ett paradigm

Kontrovers mellan vetenskapsfilosofi och vetenskapssociologi Kumulativitet vs. paradigm Långsam progression vs. revolution Universell rationalitet vs. situerade rationaliteter.

Collins & Pinch - huvudargument Argumenterar emot “backward history” (jfr. Kuhn, Kearney) Experimentell osäkerhet osynliggörs i retrospekt Data är teoriberoende (jrf. Induktionsproblem) Ömsesidig förstärkning mellan experiment (mutual reinforcement of experiments) Experimentens grad av “sanning” är resultat av (sociala) beslut, snarare än experimenten själva.