Sociala perspektiv på vetenskaplig praktik Hur läroböcker osynliggör paradigm (Kuhn) Hur experiment kan tolkas historiskt och socialt
Utgångspunkter Deskriptiva argument snarare än normativa (vetenskapsfilosofiska) Sociala faktorer snarare än rationellt regelföljande Kontingens snarare än linjaritet/kumulativitet
Revolutionernas osynlighet Hur “stänger sig” en vetenskaplig revolution? Genom att auktoriteter etablerar sig Läroböcker Populariseringarxt “Filosofiska” texter (whig)
Revolutionernas osynlighet II Det förflutna kommuniceras i den samtida vetenskapliga terminologin (jfr. Whig history) Efter varje vetenskaplig revolution måste alla läroböcker skrivas om Funktionellt, men bedrägligt Genom att tidigare paradigmskiften osynliggörs ser vetenskaperna linjära/kumulativa ut
Exempel Begreppet “element” betyder olika saker hos Aristoteles, Boyle och Lavoisier Begreppet “liv” innebär olika saker för Aristoteles, Linneaus och Darwin Begrepp har alltså bara en meningsfull betydelse när de är införlivade i ett paradigm
Kontrovers mellan vetenskapsfilosofi och vetenskapssociologi Kumulativitet vs. paradigm Långsam progression vs. revolution Universell rationalitet vs. situerade rationaliteter.
Collins & Pinch - huvudargument Argumenterar emot “backward history” (jfr. Kuhn, Kearney) Experimentell osäkerhet osynliggörs i retrospekt Data är teoriberoende (jrf. Induktionsproblem) Ömsesidig förstärkning mellan experiment (mutual reinforcement of experiments) Experimentens grad av “sanning” är resultat av (sociala) beslut, snarare än experimenten själva.