Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket

Vilka problemområden har vi? Kväveläckage Fosforläckage Klimatgaser Bördighet Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt med så små insatser som möjligt. Överskott ofta = problem

Vad kan vi göra? Kväve Handelsgödsel –Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet –Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd tex odla fodervete istället för kvarnvete Stallgödsel –Spridningstidpunkt, vår bättre än höst –Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare –Anpassa till markkartan, fördelning till grannar –Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, minskar uttransport Hur ser det ut och vad gör vi?

% 69 % 19 % Stallgödsel- balans Stallbalans Växtodlings- balans Agroekosystemet Sverige 2003 SCB:s siffror Överskott: 57 kg/ha

Normalvärden växtodling AntalÖver- skott Kväve -eff Insats Greppa Näringen Greppa 0 d.e Exjobb SCB Sv. Sigill ODAL Sv. Sigill SL

Medelvärden Svenskt Sigill Källa Svenskt Sigills databas, gårdar utan stallgödsel, förfrukt spannmål.

Medelvärden Svenskt Sigill Alla förfrukter AntalÖverskott Kväve- effektivitet Höstvete SS % Höstvete GSS % Möllevete GSS %

Kvävebalanser SCB:s gårdsgrindsbalanser för hela lantbruket

Kvävebalans för växtodlingsgårdar I Greppa hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 249 gårdar 1245 gårdar

Kväve in hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet ten 249 gårdar 1245 gårdar

Grödfördelning hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 249 gårdar 1245 gårdar

Fördelning jordart hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 249 gårdar 1245 gårdar

Kvävebalans för mjölkgården hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 240 gårdar 1200 gårdar 240 gårdar

Kväve ut hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 240 gårdar 1200 gårdar 240 gårdar

Kväve in hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 240 gårdar 1200 gårdar 240 gårdar

Grödfördelning hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 240 gårdar 1200 gårdar 240 gårdar

Jordartsfördelning hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 240 gårdar 1200 gårdar 240 gårdar

Stallgödsel

GNS GSK Produktionsområden GMB GSS SS MSK

Lagringskapacitet – mjölkkor 2005 Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0603

Lagringskapacitet – slaktsvin 2005 Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0603 SS GNS GSK MSK 2003

Spridningsteknik-flytgödsel 2005 Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0603

Spridningsteknik för flytgödsel i olika grödor Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 0403 Urin

Vad kan vi göra? Fosfor o Markvård: jordpackning, dränering, kalkning, ytavvattning o Jordbearbetning: bearbetningstidpunkt, plöjningsriktning o Marktäckning: fånggröda, vårplöjning, träda o Begränsa fosfor i marken: fördelning, planering, utfodring o Gödslingsteknik: tidpunkt, radmyllning, nedmyllning o Fånga upp fosfor som löper risk att lämna/har lämnat åkern: skyddszon, våtmarker, kalkfilter Hur ser det ut och vad gör vi?

Fosforbalans för åker i Sverige Total tillförsel 16,6 kg Total bortförsel 14 kg Överskott 2,6 kg Stallgödsel 7 kg/ha Handelsgödsel 6 kg/ha Betesgödsel 2 kg/ha Slam 0,5 kg Utsäde 0,3 kg Nedfall 0,3 kg

Fosfor och kaliumbalans inom Greppa Näringen i H, I, M och N län InUtBalans Fosfor Växtodling17,018,4-1,4 Mjölkgårdar16,313,13,2 Kalium Växtodling40,745,5-4,8 Mjölkgårdar38,829,99,9

Samband mellan djurtäthet och fosforöverskott (kg/ha) kg P/ha Djurenheter per hektar

P-balans – Greppa Näringen ca 1500 balanser från växtodlingsgårdar kg underskott/överskott per ha P-AL

P-balans – Greppa Näringen ca balanser från mjölkgårdar kg underskott/överskott per ha P-AL

Utfodringspraxis Bertil Carlzon LG Husdjurstjänst