Hen-debatten i backspegeln: Vad var det som var så provocerande? Nils Dverstorp Grammatikdagen 20 mars 2015.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
De eviga frågorna behöver ett svar
Advertisements

Livet på bondgården Sjövik -berättat av kossan Linda.
Frågor om krönikorna Vilken åsikt för Rebecka fram i sin krönika?
Sagan om Piffy.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Ödehuset Måndag Det var en gång en familj. En pappa som hette Peter och en mamma som hette Mia. De hade två barn som hette Max och Tilda. En dag hade Max.
Bildtolkningar Hälsa.
Svenska som andraspråk
Textrespons Vad är bra i berättelsen? En händelse? En formulering
BO OCH LEVA INTRODUKTION AV KAPITLET Hur undvika vräkning Samboregler
Problemsnack eller bygga lösningar.
Ett Brott Är Ett Brott... Av Lovisa Wirdemo.
Golv, väggar, tak. fönster och en dörr
adjektiv och substantiv
Internet Den som söker han finner. Internetkunskap (Ingela Ek) Fem vägar till en hemsida 1. Given adress 2. Hämta en adress från dina favoriter 3. Använda.
Varför grammatik? Vad är ordklasser?
Svenska Grammatik.
Bestämd och obestämd form i adjektiv och substantiv
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Böja den bestämda/obestämda artikeln.
Att skriva en artikel.
Grammatik.
Dagens dikt Det är onsdag idag. Det är ganska fint väder:
Ordklasser.
Tillfälle 2: Juridisk argumentation och juridisk stilistik
Vilka berättelser berättas?
Beskriver vilken funktion orden har i en sats.
Bedömning av muntlig produktion och interaktion
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Teckenspråk Ett eget språk.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Relationer skapas, upprätthålls och avbryts genom tal
Affärsidé - företagets vägvisare
Jul, jul strålande jul. Ja visst är det strålande. eller
Avresan Stenungsund – Göteborg Äntligen ger vi oss av på våran efterlängtade resa. 10:30 släpper vi förtöjningarna från Steungsund. Första.
Lektion 4: Hur förändras språket och varför?
BO OCH LEVA INTRODUKTION AV KAPITLET Hur undvika vräkning Samboregler
1. Bosättning Hur bodde befolkningen förr i tiden?
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Bo och leva INTRODUKTION AV KAPITLET Hur undvika vräkning Samboregler
Mening eller fråga TRYCK F5.
De eller dem, det är frågan?
En utställning om kön, genus och jämställdhet
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
Människan Vi människor har en överlägsen hjärna och en unik hand med tumme. Människans första steg mot att bli människa togs när hon började använda.
Skriva noveller.
Enkäten Arbetsmiljöundersökning. Enkät - Massor med problem  Er ”klient” har massor med problem. Ta fram de tre viktigaste.
SUBSTANTIV.
SPARKVIPA.
BO OCH LEVA. Jag ska resa ett halvår och tänkte slå två flugor i en smäll – min kompis behöver en lägenhet och jag slipper betala hyra, så jag hyr ut.
Referat Hur och mall.
Grattis faster! ...jag hörde att du fyller år idag. Det tänkte jag man kunde fira genom att bland annat visa lite hur jag har det  Pappa pratade om någon.
Cyberbullying/ Nätmobbning
Identitet Vad formar oss till oss?.
MAKTLEKAR.
De tolv sämsta personliga breven enligt Jessica Liebman,
NOVELL En novell är en kort berättelse. Det kan vara en djupdykning i en persons tankar under en kort tid, eller en spännande återgivning av en enda händelse,
Bergvretenskolan 4A Klasslärare Helena Saari Elevcoach Philip Edman
Vad tycker du? När man diskuterar berättar man vad man tycker om något. När jag tycker något har jag en åsikt. Ett finare ord för att säga något är att.
Att referera och ange källa!
Skolinformation från RFSL
 Alla ord hör till en ordklass.  Till vilken ordklass ett ord hör beror på: - vad ordet betyder - hur det böjs - hur det används.
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Grammatik.
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
MÅNGKULTURELL KOMMUNIKATION
Grammatisk terminologi I
Ordklasser och akademisk text
Presentationens avskrift:

Hen-debatten i backspegeln: Vad var det som var så provocerande? Nils Dverstorp Grammatikdagen 20 mars 2015

Grammatiskt genus Lexikal egenskap hos substantiv

Grammatiskt genus Obestämd formBestämd form Utrumen stolstolen Neutrumett bordbordet

Semantiskt genus Anger egenskaper hos den som åsyftas

Semantiskt genus Riksdagsledamoten – han (om det är en man) Riksdagsledamoten – hon (om det är en kvinna)

Om någon vill röka så får han gå ut.

Part förlorar sin rätt att övertaga hyres- eller bostadsrätten, om han icke framställt anspråk därpå senast tre månader efter det att han har flyttat från lägenheten. Lag (1973:651) om ogifta samboendes gemensamma bostad, §2

En sambo förlorar sin rätt att ta över hyres- eller bostadsrätten, om sambon inte har framställt anspråk på det senast tre månader efter det att sambon har flyttat från bostaden. Lag (1987:232) om sambors gemensamma hem, § 16

Om någon vill röka så får han gå ut.

Om någon vill röka så får hon gå ut.

Man kan också undersöka om talaren renodlar vissa karaktärsdrag i texten. Kanske använder hon till och med en kombination av flera karaktärer. Hur ser de i så fall ut? Varför har hon valt just dessa? Maria Karlberg & Brigitte Mral: Heder och påverkan (1998, s. 32)

Om någon vill röka så får han gå ut. Om någon vill röka så får hon gå ut. Om någon vill röka så får han eller hon gå ut.

Om någon vill röka så får han gå ut. Om någon vill röka så får hon gå ut. Om någon vill röka så får han eller hon gå ut. Om någon vill röka så får den gå ut.

När kunden har fått hem varan ska den källsortera emballaget.

Om någon vill röka så får han gå ut. Om någon vill röka så får hon gå ut. Om någon vill röka så får han eller hon gå ut. Om någon vill röka så får den gå ut. Om någon vill röka så får denne gå ut.

Om någon vill röka så får han gå ut. Om någon vill röka så får hon gå ut. Om någon vill röka så får han eller hon gå ut. Om någon vill röka så får den gå ut. Om någon vill röka så får denne gå ut. Om någon vill röka så får vederbörande gå ut.

Om någon vill röka så får han gå ut. Om någon vill röka så får hon gå ut. Om någon vill röka så får han eller hon gå ut. Om någon vill röka så får den gå ut. Om någon vill röka så får denne gå ut. Om någon vill röka så får vederbörande gå ut. Om några vill röka så får de gå ut.

Om någon vill röka så får han gå ut. Om någon vill röka så får hon gå ut. Om någon vill röka så får han eller hon gå ut. Om någon vill röka så får den gå ut. Om någon vill röka så får denne gå ut. Om någon vill röka så får vederbörande gå ut. Om några vill röka så får de gå ut. Rökning sker utomhus!

Rolf Dunås i Uppsala nya tidning, 1966

Många har sneglat avundsjukt på den finska lösningen, ett enhetspronomen: hän, eller varför inte hen på svenska. En radikalare lösning vore att slopa den könsdiskriminerande vokalen och bara skriva hn. Men vem vågar hoppas på att så djupa ingrepp i språket ska bli framgångsrika? Lars Melin Vett och etikett i språket från 1998 (s. 60)

…utsikterna för att någon av de här nyskapade varianterna ska kunna etablera sig i det allmänna språkbruket får nog sägas vara minimala. Språkriktighetsboken 2005, s. 78

Kivi och monsterhund (2012)

Det hen egentligen vill ha bort, är att pojkar blir män. Detta är penisavund i sin prydno. Inget annat. Vuxna kvinnor som inte vuxit ur detta freudianska stadium, blottlägger här att de stannat i den genitala fasen. Jag lovar, hjälp för detta finns att få, men inte på SVD:s debattsida på Internet. Hos Landstingets många och flera inrättningar går dock hjälp att söka.

Tre bruk av hen Generiskt hen –Om någon vill röka så får hen gå ut. Anonymiserande hen –På torsdag kommer vår nya sekreterare, men jag tänker inte berätta vad hen heter. Könsöverskridande hen –Monika har förklarat att hen vill bli kallad Mats.

Öppna och slutna ordklasser Öppna –Substantiv –Adjektiv –Verb –Adverb Slutna –Pronomen –Prepositioner –Konjunktioner –Räkneord –Etc.

Språkrådets nyordlista 2014 Cisperson: en person som inte är transperson, det vill säga vars könsidentitet och könsuttryck stämmer med normen för det kön som juridiskt registrerades för personen vid födseln.