Beskriver vilken funktion orden har i en sats.

En presentation över ämnet: "Beskriver vilken funktion orden har i en sats."— Presentationens avskrift:

1 Beskriver vilken funktion orden har i en sats.
Satslära Beskriver vilken funktion orden har i en sats.

2 Sats och mening En fullständig sats innehåller predikat (p) och subjekt (s). En eller flera sådana satser bildar en mening och avslutas med skiljetecken, dvs. punkt, utropstecken eller frågetecken. Emil viskar. En mening. En sats. Wilma lyssnar.

3 Satsen består av huvuddelarna predikat och subjekt, men kan också byggas ut med olika bestämningar.
Ex: Den uppskrämde Emil viskar och Wilma lyssnar spänt. OBS! Det finns uttryck som inte är hela satser men ändå utgör meningar. Ex: Ja. Hej! Gratulera! Sagt och gjort.

4 Predikat (p) Miranda huttrar. Pappa satt och sov. Klockan tickade.
Talar om vad någon (något) gör eller vad som sker. Är alltid ett verb i någon tempusform. Svarar på frågorna Vad händer? Vad gör någon? Miranda huttrar. Pappa satt och sov. Klockan tickade. Vi ska flytta. Det regnar. Vill du komma hit?

5 Subjekt (s) Talar om vem, vad eller vilka som gör något. Svarar på frågorna Vem? Vad? Vilka? Vakten sover. Regnet smattrar. Åskknallarna dånar. Är ofta substantiv och pronomen (sådant som är istället för substantiv, han, hon, den, det).

6 Arbeta i boken Grammatiken i praktiken
Sidan 114 uppgift 2. Sidan 117 uppgift 1, 2 och 3. Sidan uppgift 4, 5, 6 och 7. Extraövningar: Sidan 116 uppgift 5. Läs på om formellt och egentligt subjekt och gör övningarna 8-9 på sidan 120.

7 Direkt objekt (dir. obj.)
Får man fram genom att fråga: Vad, vem eller vilka + predikat + subjekt? Kan bestå av ett eller flera ord. Malte såg älgen. Jag mötte den unge astronauten. Vi köpte smör, ost och mjölk.

8 Indirekt objekt (indir. obj.)
Svarar på frågan: Åt (för, till, från) vem eller vilka + resten av satsen. Är i de flesta fall en person. Jag köpte honom en present. De vägrade oss tillträde.

9 Arbeta i boken Grammatiken i praktiken
Sidan 122 uppgift 1-3. Sidan 124 uppgift 5-8 Extraövningar: Sidan 123 uppgift 4. Sidan 125 uppgift 9.

10 Predikatsfyllnad (pf)
Efter vissa verb blir den efterföljande satsdelen inte objekt utan predikatsfyllnad (kallas också predikativ). Vanligast vid någon form av verben vara, bliva, heta och kallas. Morgonen var vacker. Hunden heter Buster. Jag blir glad. Marie kallas Mia.

11 Arbeta i boken Grammatiken i praktiken
Sidan 126 uppgift 1. Sidan 127 uppgift 2-3a Extraövningar: Sidan 127 uppgift 3b. Sidan 127 uppgift 4.

12 Adverbial (advl) När? Hur länge? Hur ofta? – tidsadverbial.
Det finns olika slags adverbial. Svarar på frågorna: När? Hur länge? Hur ofta? – tidsadverbial. Igår öppnade en ny affär. Var? Vart? Varifrån? – rumsadverbial. Hon bor i Helsingfors. Hur? På vilket sätt? – sättsadverbial. Han städade noggrant.

13 Agent Agent anger vem som utför handlingen vid passiv form. Bildas alltid med ordet av. Artisten beundrades av alla. Brevet blev förstört av regnet.

14 Attribut (attr) Säger något mer om subjektet eller objektet.
Är bestämningar till substantiv Jag har en ny, röd cykel. Han har en dator, värd kr.