Miljöundervisningens traditioner Ph.D Per Sund, Member of The Institute for Research in Education and Sustainable Development, IRESD Uppsala

En utgångspunkt i praktiken – en bra undervisning/sekvens (”bra” ofta ur ett lärar- /ämnesperspektiv) är ingen garanti för ett ändrat beteende … En utbildares starka önskan/tro/hopp: K A B Kunskap Attityd Beteende Forskning har visat att dessa kausala samband --- inte gäller!

Vad lär sig elever i den aktuella undervisningen som kan användas i andra situationer? Det vet vi inte förrän efteråt när vi kan observera det i elevers handlingar… Ett sätt att försöka förändra lärandet är att försöka byta förhållningssätt och arbeta mer handlingsinriktat d.v.s påverka handling mer direkt – i möten. - Det kan ske genom att öppna upp för en mer jämställd dialog (ur maktsynpunkt) - Ownership (lärägande) och participation (delaktighet) Utbildning för hållbar utveckling försöker förena viktiga demokratiska och icke - normativa element i undervisningen - den är pluralistisk och meningsskapande (kännas relevant)

En utgångspunkt i tidigare svensk forskning (Öhman, 2004), Studien presenterad i Hållbar utveckling i skolan, , Enkätstudie 568 lärare ( förskola till gymnasiet + komvux) 31 skolor i 9 kommuner Resultat: Svenska lärare arbetar huvudskaligen inom tre undervisningstraditioner

Fakta trad. Normerande trad. Innehåll och metoder Icke-politisk (objektiv) Naturvetenskapliga ämnen Separat ämnen Nutid Lokalt Läraren informerar Elever passiva Lärare planerar Politisk (värden/attityder) Naturvetenskap med samhällsvet. inslag Ofta tematisk Nutid och framtid Lokalt och globalt Elever utvecklar värderingar Elever aktiva i grupper. Lärare och elever planerar Efter demokrati och undervisning Före

Den pluralistiska traditionen Innehåll och metoder Moralisk och politisk kritisk (belyser syften, intressen, utgångspunkter) Ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv med etiska /estetiska aspekter Ämnesintegrerad undervisning med holistiska utgångspunkter Framtiden i relation till dåtid och nutid Lokala, regionala och globala frågor sammanflätade (systemtänkande) Kritiska diskussioner med utgångspunkt i flera alternativ Eleverna är aktiva och kritiskt reflekterande Eleverna planerar under lärarens överinseende Demokrati i undervisningen

Fördelningen av lärare inom olika undervisningstraditioner Fakta Normativa Pluralistiska Tidiga år (7-11år) 18% 51% 31% Senare år (12-16 år) 11% 67% 22% Gymnasiet (16-19 år) 13% 47% 40% Komvux. 36% 36% 28%