Sockerarter Socker används som energi (mat, bränsle)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Syror och baser Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad det här, hur allt funkar och vad för olika syror och baser det finns mm.
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Atomer och kemiska reaktioner
Socker och stärkelse del 2
Elektrokemi What???.
Organisk kemi Läran om kolföreningarnas kemi.
Cellen.
Energigivande näringsämnen
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Kol och kolföreningar.
Rena ämnen och blandningar
Introduktion till kemisk bindning
Cellen.
KOL KEMISK BETECKNING: C ATOMNUMMER: 6
Maten.
Unika egenskaper hos kol
Kol och Kolväten.
Alkaner Alkoholer Organiska syror
Kemi.
Jonföreningar och molekyler
VATTEN.
Hej! Välkomna till NO!.
Fotosyntesen.
Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2010 Märit Karls
Mat, myter och molekyler
Föreningar Kemi.
-läran om det biologiska arvet
Socker och stärkelse Mat, myter och molekyler Lars Nilsson
Kemi för hållbar utveckling och ökad livskvalitet
Försurning.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner.
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Ett exempel är den reaktion som vi tittat på under labbarna:
Strålning.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2013 Årskurs 8 BMSL
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Kolets kretslopp.
Energigivande näringsämnen
Kemisk Bindning.
Ämnen och vatten.
Repetition.
Surt, basiskt & joner s. 103 – 126 i kemiboken
Kolhydrater Tre grupper.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
BIOKEMI Livets kemi.
Studiematerial till ”prov”-provet i biologi
ÄMNENA I MATEN.
Kemisk bindning Stationsförsök.
Grundkemi åk 7B Gulbhar.
Organisk kemi.
Består av kol-, syre- och väteatomer Finns som socker, stärkelse och cellulosa Kommer från växtriket Är vår viktigaste energikälla.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Fotosyntes. Ungefär för 3 miljarder år sedan var jorden en ganska dyster plats. Inte den gröna plats fullt av växter och andra organismer som vi idag.
Kemi årskurs 8.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Unika egenskaper hos kol
Kolhydrater - samlingsnamn för olika sockerarter
Näringsämnen i kroppen
Alkoholer finns inte bara i vin
Organiska syror i frukt och din kropp
1.
Kol och kolföreningar.
Presentationens avskrift:

Sockerarter Socker används som energi (mat, bränsle) Bygger upp kolföreningar i levande varelser Korta smakar sött

Monosackarider Kan innehålla 3-7 kolatomer Tre – trios, fem – pentos, sex- hexos De har funktionella grupperna –OH, -C=O Glukos är vanligast

Aldehydgrupp

Ketogrupp

Cykliska molekyler aspartam

Alfa och Betaglukos α- glukos β-glukos

Sackaros

Industriell tillverkning

Maltos

Cellobios Glykosidbindningen i cellobios är en B-1,4-glykosidbindning.

Laktos

Polysackarider Cellulosa Stärkelse Glykogen Kitin Pektin Agar

Struktur hos cellulosa Bindningarna är β-1,4-glykosidbindningar vilket ger långa, raka molekyler Cellulosa är den dominerande komponenten i växternas cellväggar och därmed den vanligaste organiska substansen i naturen. Cellulosa är liksom stärkelse en lång kedja sammansatt att glukosenheter. Skillnaden mellan cellulosa och stärkelse är hur glukosmolekylerna i kedjan är bundna till varandra. I cellulosan är varannan druvsockermoekyl vänd "bak och fram". Vilket gör att cellulosan får en helt annan egenskap än stärkelsen. Människans matspjälkningsapparat kan inte spjälka cellulosans 1,4'-beta-glykosidbindning, varför vi inte alls kan tillgodogöra oss cellulosans energivärde. För detta krävs den typ av specialiserade matsmältningssystem som exempelvis idisslare har. Ur kostsynpunkt brukar cellulosa benämnas fibrer (kostfiber). Cellulosa är råmaterial vid framställning av papper, cellofan med mera

Amylos Stärkelse är uppbyggd av amylopektin eller amylos. Detta gör att polysackaridens struktur är spiralvriden. Stärkelse, (C6H10O5)n, en polysackarid, den vanligaste kolhydraten i födan. Finns bland annat i potatis, pasta och ris Stärkelse består av molekylkedjor av glukos som kan vara raka (amylos) eller grenade (amylopektin), när vädret är gynnsamt producerar växterna mer energi än vad de förbrukar. Överskottet lagras då i form av stärkelse. Stärkelse kan brytas ned till glukosenheter igen med hjälp av enzymet amylas. Mellanprodukten i den reaktionen är maltos. Glukosresterna är (liksom i maltos) bunda med så kallad α-bindning, till skillnad från cellulosa (och cellobios) som har β-bindning. Detta gör att polymerkedjorna i cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga och som nystan. Människan kan inte bryta ner cellulosa, då amylos endast bryter upp α-bindningar

Pektinstruktur Pektin har syragrupper, är förgernad, olika frukter har olika förgreningar. den vardagliga matlagningen används många olika slags konsistensgivare för att ge maten önskad konsistens. Som konsistensgivare räknas ämnen som har emulgerande, förtjockande, stabiliserande effekt eller som förhindrar grynighet eller klumpbildning. Bland de ämnen som har förtjockande egenskaper hittar man bl.a. vetemjöl, potatismjöl, gelantin och pektin. Det svåra när man gör marmelad är att få den att tjockna. Exempel på frukter i marmelader som tjocknar bra är apelsin och citron medan persika, jordgubbar och päron hör till de frukter som har svårare för att tjockna. Denna skillnad beror på fruktens pektinhalt. Pektin finns naturligt i många frukter. Det förekommer främst i skal, kärnor och kärnhus.

Kitin Har samma pricipiella uppbyggnad som cellulosa Bygger upp skal hos kräftor och insekter Är läderartat, djur har även kalk i sina skal. Hos svampar innehåller cellväggar ofta kitin Har en CH3CONH- grupp

Kitinnedbrytning

Det som händer när marmeladen tjocknar är att pektinkedjorna formar en tredimensionell kropp. Mellan dessa pektinkedjor fångas vatten (och de socker och fruktsyror som finns lösta i vattnet) och upplösta fruktbitar, vilket gör att marmeladen får sin tröga konsistens. För att två pektinkedjor skall vilja binda ihop krävs det att två raka partier hos pektinkedjorna ligger intill varandra. Gör de det kan vätebindningar uppkomma mellan dessa partier på kedjorna. (De grenade delarna i pektinkedjorna är för oregelbundna för att binda ihop sig med varandra.) Anledningen till att marmeladen ofta har så svårt att ta ihop är att de raka partierna på pektinkedjan hellre vill binda till vatten än till en annan pektinkedja. Detta kommer att leda till att kedjorna hålls isär.

Kan man som marmeladtillverkare göra någonting för att påverka att pektinkedjorna binder till varandra istället för till vatten? Ja, naturligtvis! Genom att sänka pH i marmeladen kan man få marmeladen att tjockna betydligt lättare. Man kan sänka pH genom att tillsätta kommersiellt tillverkad citronsyra eller helt enkelt använda sig av citroner. Det som händer är att syragrupperna som sitter på pektinkedjan (-COOH) inte vill vara i joniserad form vid låga pH och binder därmed inte gärna vatten utan binder hellre till sig själv eller andra kedjor. Är pH däremot för högt så blir syragrupperna på pektinkedjorna mer joniserade och binder därmed lättare vatten.

Mognadsgraden hos frukterna har även den en stor betydelse för hur lätt marmeladen tar ihop. Detta beror på att en omogen frukts pektinkedjor innehåller betydligt fler syragrupper än en mogen frukts. Syragrupperna lossnar alltså från pektinkedjorna ju mognare frukten blir. Sockerhalten i marmeladen påverkar även den marmeladens förmåga att ta ihop. Sockret binder till sig vatten som annars hade bundits till pektinkedjorna. På så sätt kan pektinkedjorna i stället binda till varandra.

Reducerande sockerarter För att kontrollera om det socker man har är reducerande kan man utföra Trommers prov. I Trommers prov utnyttjar man Fehlings lösning. Den består av CuSO4 i alkalisk lösning. Reducerande sockerarter har antingen en aldehydgrupp eller en ketogrupp som kan oxideras till karboxylsyra. När den oxideras reduceras samtidigt koppar från Cu2+ till Cu+

TROMMERS PROV Reducerande sockerarter har antingen en aldehydgrupp eller en ketogrupp som kan oxideras till karboxylsyra. När den oxideras reduceras samtidigt koppar från Cu2+ till Cu+

Indikation på stärkelse Jodtestets kemi Jodid kan slå sig samman med 1 jodmolekyl och bilda I3- (trijodid) eller 2 st jodmolekyler och bilda I5- med strukturen (I2)-(I-)-(I2). Stärkelse-molekylerna är långa kedjor uppbyggda av glukos-enheter spiralvridna i en helix När I3- eller I5- lägger sig i helixens centrum hos amylos, den ena varianten av stärkelse, bildas ett karakteristiskt komplex med starkt blåsvart färg.