Sociala investeringar – ett nytt synsätt? Stefan Ackerby SKL.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Projektplanering med hjälp av Logiskt Ramverk (LR)
Advertisements

Socialfondens regionala plan. Styrkor - Stockholm är en fungerande och funktionell region där lokala problem kan lösas regionalt - Stockholm har en stor.
Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Utvärderingar av föregående programperioder visar:
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har kommit överens om samordnade och långsiktiga insatser som ska stödja en evidensbaserad praktik i socialtjänsten.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Hälsoekonomiska beräkningar ur ett jämlikhetsperspektiv
Processorienterat förbättringsarbete
Lilla Edets Kommun Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet.
Ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan Ledarna, Almega, Sveriges Kommuner och Landsting och Bliwa Stiftelsen, Hållbara chefer.
Forskning och utveckling/innovation i Norrbottens kommuner
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Att utveckla lärandet i och av Starka Forsknings- och Innovationsmiljöer Göran Andersson
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Att skapa vägar in – arbete, utbildning och unga i utanförskap Leif Klingensjö Sveriges Kommuner.
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Framtidsspåret.se ett steg framåt……...
Välkommen till ESF:s seminarium
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
SMAK-seminariet Berth Danermark
om strategisk påverkan och lärande utvärdering Västsverige mars 2010
En guide för effektutvärdering
Utvärdering – av vad, för vem och varför? SPARC-konferens 16 maj 2014
Mobila enheten Salems kommun *.
Sociala investeringar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige reserverar 120 milj. för perioden Kommunfullmäktige reserverar 120 milj.
19 april april 2006 Hållbarhetsrådet 1/ bildades Hållbarhetsrådet Tillhör Boverket, med eget Råd som beslutar om.
Organisera vattentjänsterna för framtiden. Vattentjänstorganisationernas utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och.
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
1.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Kapitel 15 Budgeten.
Lärande utvärdering genom följeforskning
Det sociala investeringsperspektivet i Uddevalla kommun
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Organisering och styrning av sociala investeringar
Finansiell samordning
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Mål för God Ekonomisk Hushållning Annika Wallenskog.
Sociala investeringar / tidiga insatser Louise Källbom Stefan Nybom Inledning – förebyggande insatser Ex – umeå och norrkoping Psynk Frågor Social investeringar/Tidiga.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Timrå – en stark kommun i en växande region. Varför en vision? En vision är en positivt laddad uppfattning om en önskad framtid. Att enas om en gemensam.
1 Verksamhetsplan Verksamhetsplanering Verksamhetsidé Värdegrund Vision SWOT-analys Strategier Mål Handlingsplaner Uppföljning Varför finns vi?
Nationella rådet Annika Krook. Stort fokus på samordningsförbund Mer medel till Finsam Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Socialförsäkringsutskottets.
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Vad kan redskap vara? Metoder Verktyg Vägledningar/handböcker
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Styrning utan riktade statsbidrag – hur dåligt kan det bli?
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Sociala investeringsmedel, spår 2
ÅTGÄRDSPROGRAM.
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Förbättra klubbkvalitet
Ekonomirapporten maj 2019 Anders Knape, ordförande Annika Wallenskog, chefsekonom Välkomna Anders. Hej och välkomna till presentation av vårens Ekonomirapport.
Lotsteamet som funktion och dess framtid
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Socialtjänstens medverkan i samhällsplanering
Presentationens avskrift:

Sociala investeringar – ett nytt synsätt? Stefan Ackerby SKL

Sociala investeringar  EU-sammanhang: insatser för att underlätta anpassning till samhällsförändringar och undvika utanförskap  I svenska kommuner: förebyggande insatser för att förhindra framtida sociala problem

Vad är sociala investeringar?  Syfte: att reservera resurser till förebyggande insatser som är långsiktigt ”lönsamma” för kommunen, offentliga sektorn och samhället  Tillfälliga insatser vid sidan av ordinarie verksamhet  Kunskapsutveckling  Samverkan mellan flera aktörer/förvaltningar

Ett nytt förhållningssätt?  Binda samman det som görs idag med konsekvenser i framtiden  Relatera den egna verksamheten till hela offentliga sektorn och till samhället  Kalkyler => kostnader och intäkter

Kommunpolitikens roll Långsiktigt samhällsansvar Ansvar för dagens kommunmedborgares service och välfärd

Redovisningsmässiga konsekvenser  Utgifter för insatser finansierade av reserverade medel blir en kostnad när de inträffar  => kommunens resultat belastas det år insatserna äger rum  ingen avskrivning

Balanskravet  Om det finns reserverade medel  => kan användas som skäl att budgetera underskott  => kan motivera att inte återställa eget kapital om underskott uppkommer

Varför görs inte det som är långsiktigt bra för samhället? Hinder 1: Vi vet inte vilka insatser som fungerar? Hinder 2: Planeringen är alltför kortsiktig Hinder 3: Fler aktörer är involverade

Att välja rätt insatser  En fråga för experter på socialt arbete?  Val mellan universella och riktade insatser? - Liten effekt för många eller stor effekt för få - Risk att tappa några eller risk för insatser i onödan - Orättvisa att uppmärksamma några  Krav på evidens eller risktagande - ”Säkra” insatser baserade på forskning - Pröva sig fram och vinna ny evidens

Långsiktig planering

Kalkylöverväganden  Kostnaden för insatser  Jämförelsegrupp  Effekter - Hur många av de som får del av insatsen påverkas i positiv riktning - Hur många skulle klarat sig ändå  Hur osäkra är de positiva effekterna – diskonteringsräntan  Kalkylen är en ram för analys av insatserna

Uppföljning och utvärdering  Planera insatser så att de kan följas upp och utvärderas  Uppföljning: genomförs det som var planerat och för den avsedda gruppen?  Utvärdering: vilka effekter gav insatserna? - På kort sikt (jämfört med om inga insatser gjorts) - På lång sikt - I de avseenden som avsågs? - I andra avseenden?

Fk Af Krimv Kom mun Landsting Polis Fk Af Kom mun Lt Projekt Strategier för delat ansvar