Miljö.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mat från mark och vatten
Advertisements

Tipspromenad om mat och klimat
Geografi Henrik Carlsson.
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Av: Almir, Martin, Ismail, Edvin
~ Den första mobiltelefonen ~
Traktorer då och nu.
Ett kretslopp innebär att ämnen cirkulerar genom ett ekosystem (Tex Jorden), till exempel vatten eller kol. Vad menas när vi talar om 'kretslopp' och.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Evolution -evolutionsläran förklarar hur livet uppstod och hur det levande hela tiden förändras.
Med rätt teknik kan vi rädda miljön
Levnadsvillkor och resursfördelning
VÄDER VÄDRET MED METEOROLOGEN PÄR HOLMBERG.
Spisens historia.
Meteorologi Läran om vädret.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
MILJÖ.
Miljö.
Energiteknik Teknik direkt s
VAD ÄR TEKNIK?.
Energikällor.
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
Hållbar Utveckling Vad är det?.
MILJÖ.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Hållbar utveckling Vad är det för något? Vad handlar det om?
Hållbar utveckling Vårt hem jorden Vårt hem jorden.
En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov
Jordbruk i Sverige och Australien
Försurning.
Bakterier & arkéer Mycket smått liv.
Ekologi Naturkunskap 1.
Tema: Hållbar utveckling
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Försurning på grund av surt regn Vad har hänt? Försurning på grund av surt regn.
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
FÖRSURNING I molnen bildar svavlet och vattnet svaveldioxid och ibland svavelsyra I röken från industrin finns det svavel-föreningar. Det sura regnet faller.
Film.
Försurningen Stor fråga under 1970-talet och 1980-talet
Energiteknik Teknik direkt s
Luft Repetition.
Kolets kretslopp.
Biologi Livets former.
1800-talet.
– levnadsmiljöer försvinner
Energi Var kommer energin ifrån Vad är energiprincipen
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Den industriella revolutionen
Ekosystemet Skogen Ekosystem.
Studiematerial till ”prov”-provet i biologi
Naturlandskap blir kulturlandskap
Industriella Revolutionen
Grupp : Arvid och gänget
Hållbar utveckling Den mesta el vi använder kommer från icke förnybara energikällor, t.ex. olja och kol. Det innebär att tillgången på kol och olja minskar.
Klimatförändringar.
KONSUMTIONSSAMHÄLLET. V AD ÄR KONSUMTIONSSAMHÄLLET ? Vi handlar mer än vi behöver för att överleva – ökad konsumtion av mat, kläder, saker mm Massproduktion.
Energi Åk
När man talar om att någonting har försurats menar man att det har fått ett för lågt pH-värde. När någonting har försurats i naturen beror det på att.
Miljö kemi.
Veckans fördjupning handlar om något som påverkar oss alla. Vet du vad
Luft och Vatten.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Klimat och miljö.
Hållbar utveckling? Hållbar framtid?
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Presentationens avskrift:

Miljö

Yttre miljö och inre miljö Luft, vatten, mark och samhälle T.ex. Skogsmiljö och stadsmiljö Inre miljö: Hur vi bor eller arbetar Boendemiljö och arbetsmiljö påverkar hur vi trivs och vår hälsa

Ständig förändring Både yttre och inre miljö förändras hela tiden genom utveckling och evolution Människan förändrar miljön genom att t.ex: Bygger vägar och bostäder, odlar mat, bygger kraftverk… Positiva saker: Resa snabbare och säkrare, mer mat, sjukvård, varma hus, rinnande vatten i kran, datorer, vi lever längre (generella förändringar av livsvillkor)

Miljöproblem Våra handlingar påverkar naturen och miljön på ett sätt som inte är bra. Då kan det uppstå miljöproblem. Lokala miljöproblem Problem som påverkar människor som lever inom ett särskilt geografiskt område. T.ex. Vårt land Sverige. Beror på var man bor i världen

Exempel på lokala miljöproblem Orent vatten (leder till sjukdomar) Smutsig luft (skadar organ) Höga ljud och oväsen från omgivningen (skapar stress och skadar organ) Något som luktar illa och stör (påverkar trivsel) Mycket regn och översvämningar (skadar boplatser, sprider sjukdomar) Problem med torka (svält och massflykt)

Historiska miljöproblem DDT är en kemikalie som användes förr i tiden för att bekämpa insekter som förstörde grödor för bönderna. På 1960-talet (miljörörelsen startade) upptäckte man att DDT kunde vara giftigt för människor, djur och växter. Till exempel fick fågelägg mycket tunnare skal och kunde gå sönder innan de skulle kläckas. Idag använder man inte DDT i jordbruket.

Försurning av mark, sjöar och vattendrag var ett stort miljöproblem i Sverige och Europa under 1970- och -80 talet. Med försurning menas att sura ämnen kommer ut i naturen snabbare än naturen hinner ta hand om dem. Svaveldioxid är ett surt ämne som bland annat bilar och fabriker släppte ut mycket av då. Tack vare kärnkraft, ny teknik och nya drivmedel släpper Sverige idag ut mycket lite svaveldioxid.

Globala miljöproblem Att smutsa ner lokalt kan leda till större miljöproblem om smutsen sprids till andra ställen. Vind och vatten sprider föroreningar till större områden. Påverkar i stort sett hela jorden och alla människor, djur och växter som lever här. Internationella samarbeten krävs. T.ex. lagar, miljöskatter, bidrag till miljöprojekt och utveckling av ny teknik

Exempel på globala miljöproblem Utsläpp av växthusgaser Försurande ämnen som svaveldioxid Spridning av näringsämnen som kan leda till övergödning och miljögifter av olika slag Utsläpp av freoner eller CFC som förstör ozonskiktet i atmosfären. (freonutsläppen har minskat men överlever länge i atmosfären)

Att fundera på – att diskutera Hur är din och din familjs inre och yttre miljö? Ge några exempel! Gör en miljöprofil. Skriv ner tre globala miljöproblem. Rita ett lokalt miljöproblem och beskriv för en klasskompis varför det är ett problem. Förklara hur ett utsläpp i Sverige kan påverka miljön i Australien.

Klimat

Vad är klimat? Klimat är det som bestämmer hur vädret vanligtvis brukar vara på olika platser på jorden. - Nämn några olika klimat. Att klimatet ser olika ut innebär att villkoren för djur och växter är olika. De har anpassat sig för att leva på olika ställen. - Ge exempel på hur människor, djur och växter har anpassat sig till klimatet. Att vi har ett klimat som gör att vi kan bo på jorden beror på den så kallade växthuseffekten.

Vad är växthuseffekten? Växthuseffekten behövs för att människor, djur och växter ska kunna leva. Utan växthuseffekten hade jorden varit kall och utan liv. Föreställ dig att jorden omges av en glasbubbla som fungerar som glaset i ett växthus Solens värme släpps in genom glaset på växthuset och träffar marken. Sedan stoppas solstrålarnas värme så att den inte försvinner. Luften inne i växthuset värms upp och blir varmare än utanför

Växthusets glas är inte helt tätt utan lite värme kan komma ut och på så sätt blir det inte för varmt inne i växthuset. Jordens ”växthusglas” består av gaser, så kallade växthusgaser. Växthusgaserna är luktfria och oftast osynliga. Vattenånga och koldioxid är de vanligaste växthusgaserna Hur kommer det sig att vi har vattenånga och koldioxid i atmosfären?

Klimatförändringar

Klimat har förändrats många gånger under jordens historia Det har gjort att många djur och växter har försvunnit eller anpassat sig till nya miljöer - Ge exempel på stora klimatförändringar. Problemet med dagens förändringar i klimatet är att de sker snabbt och man inte riktigt vet vad som kommer att hända när det blir varmare. - Ge exempel på vad forskare är oroliga för.

Vad kan vi göra? Två sätt att minska växthusgaserna: Släppa ut en mindre mängd växthusgaser Fånga upp koldioxid från luften Ge exempel på hur vi kan göra för att släppa ut mindre växthusgaser. Hur kan vi se till att koldioxid fångas upp från luften?

Vi kan köpa el som kommer från förnybar energi eller kärnkraft Vi kan bygga hus som inte behöver lika mycket el för att värmas upp. Vi kan köpa nya energisnålare maskiner till hemmet såsom diskmaskin, tvättmaskin och kylskåp. Man kan också fånga upp koldioxid genom att plantera fler träd och växter.

Alla länder, inte bara Sverige, släpper ut växthusgaser Alla länder, inte bara Sverige, släpper ut växthusgaser. Därför är det viktigt att vi samarbetar med andra länder. Vissa länder är mycket fattigare än Sverige. De har inte råd att tänka lika mycket på miljön. Att fattigare länder blir rikare är därför mycket viktigt om vi ska förhindra utsläpp av växthusgaser. Företag anpassar sina varor efter det folk vill ha. När fler männiksor vill köpa exempelvis miljövänliga bilar, kommer bilföretagen att satsa på att ta fram nya bilar som är bättre för miljön

Utgångspunkt – vi behöver energi

Vad är energi? Själva ordet energi kommer från grekiskans energia som betyder i arbete. Energi är något som medför förändring, rörelse, eller någon form av utfört arbete. Energiprincipen kallas den regel som säger att energi varken kan nyskapas eller förstöras. Energi kan bara omvandlas från en form till en annan. Jordens tillgångar av energi kan delas in i lagrad och förnyelsebar energi. Lagrad energi är exempelvis kol, olja och uran. Förnyelsebar energi kommer från sol, vind, vatten eller växter och tar aldrig slut.

Varför behöver vi energi? För att vi ska orka cykla, gå och springa behövs energi. Energi behövs också för att vi ska kunna tänka. Vi får energi från maten vi äter. Alla levande varelser behöver energi för att leva. Människor och djur får energi i form av mat från växter och djur. Växter får energi från solen och genom den näring som de suger upp ur jorden (mineraler). Vi behöver också energi för att få ljus och värme, kunna förflytta oss med bil, spela datorspel och många andra saker som vi vill ha och behöver för att leva.

Mat och jordbruket

Jordbrukets utveckling När människan började med jordbruk blev det ett överskott av mat, vilket gjorde att alla människor inte behövde skaffa all mat på egen hand. Människor kunde istället sälja till och köpa av varandra. Överskottet gjorde att folkmängden kunde öka, eftersom fler människor kunde äta sig mätta av maten från jordbruket. Under årens lopp har människor försökt att förbättra jordbruket. Uppfinningar såsom traktorn, konstgödsel och växtskyddsmedel har gjort det möjligt för fler människor att äta sig mätta. Människan har också genom tiderna arbetat med att göra växterna bättre, genom så kallad växtförädling. Man brukar tala om den gröna revolutionen. En grupp forskare lyckades ta fram nya sädesslag som kunde ge mycket mer mat. Denna upptäckt anses ha räddat miljontals människor från svält.

Hur påverkar jordbruket miljön? När människor använder mark för att odla växter eller föda upp djur såsom grisar, får och kor, förändras naturen och allt som lever i den. Att naturen förändras behöver inte vara negativt. Många växter och djur trivs i det öppna jordbrukslandskapet. Precis som nämndes tidigare har det löst många av svältproblemen i världen

Problem med jordbruket När det regnar kan överflödiga näringsämnen som finns i jorden följa med regnvattnet ut i sjöar och vattendrag och bidra till övergödning. Övergödning kan göra att alger och bakterier (nedbrytare) växer till sig och förbrukar syret i vattnet. Då blir det svårt för fiskar och andra djur att leva där.

Ekologiska jordbruket (fördelar) I det ekologiska skogsbruket använder man inte konstgödsel. I ett ekologiskt skogsbruk använder man inte heller miljöfarliga gifter för att bekämpa insekter och ogräs Det ekologiska jordbruket påverkar därför inte växter, insekter och djur på samma sätt som det vanliga jordbruket.

Brister med ekologiskt jordbruk (nackdelar/begränsningar) Ekologiska jordbruk kräver större odlingar Organisk gödsel är svår att sprida i väl avvägda mängder, och den avger ofta sin näring vid tidpunkter när grödans behov är litet eller när det rentav inte finns någon gröda alls på åkern Stallgödsel och gröngödsel ger således större läckage till naturen av kväve och fosfor än handelsgödsel Handelsgödseln kan ges vid rätt tidpunkt och mer anpassat till växternas behov.

Hur ser framtiden ut? Kunskapen om hur jordbruket påverkar miljön ökar hela tiden. Forskare jobbar för att hitta nya lösningar på problemen med växthusgaser, övergödning och växtskyddsmedel i jordbruket. Forskare arbetar bland annat för: att hitta bättre och miljövänligare växtskyddsmedel. att genom forskning ta fram nya växter som är bättre för miljön, så att de exempelvis inte behöver lika mycket växtskyddsmedel. att minska utsläppen av koldioxid. att ge djuren lämpligt foder som gör att de fiser och rapar mindre metangas. att framställa kött i laboratorium.

Att fundera på - diskutera Rita ett miljöproblem med jordbruket. Diskutera med en klasskamrat hur man skulle kunna lösa detta problem. Vad är skillnaden mellan ekologiskt jordbruk och vanligt jordbruk? Hur kommer jordbruket se ut i framtiden?

Internetsidor med artiklar om ekologiskt jordbruk mm http://fof.se/tidning/2006/5/ekologisk-odling-gynnar-varken-miljon-eller-konsumenterna Titta på filmer om försurning på Youtube, exempelvis http://www.youtube.com/watch?NR=1&v=P9f8WzGFBGc Läs mer om försurning och kalkning på Naturvårdsverkets hemsida http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Tillstandet-i-miljon/Forsurning/ Titta på filmer om skogsbruk och askåterföring på Youtube, exempelvis http://www.youtube.com/watch?v=0B9lCK6lQio&feature=related http://www.youtube.com/watch?v=XKS_IjwvZxY