Henning Holmström, SGU, Stockholm Projektorganisation? Varför då? - Hur kan man göra och vad är poängen? - Henning Holmström, SGU, Stockholm
Ingen kurs i projektledning Ingen kurs i ”gör så här” Egna erfarenheter, tips och råd. Få projekt i mål med förankring.
Vi bör skilja på små enkla projekt och stora komplicerade projekt I de stora fungerar projektformen bättre. (Behövs) Små Stora
Projektdefinition Ett avgränsat mål (färdig H-studie?) Under en bestämd tidsperiod (begränsad budget) Tillfällig organisation Engångskaraktär
EBH-projekt?
Projektskeden för ett efterbehandlingsprojekt Utredningsfas Åtgärdsfas Tidplan Aktiviteter Initiering För-studie Huvud-studie Projekt-ering Genom-förande Mål uppfölj. * Ansvarsutredning, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering Undersökning* Projektering Tillstånd Upphandling Entreprenad Miljökontroll
Mer än ”bara” undersökning. Mer än man tror. Mer än ”bara” undersökning.
Kanske bör ni alltid finnas med? Ni är finansiärer. Kanske bör ni alltid finnas med? I alla skeden
En kort? Inledning och bakgrund
EBH-projekt. Ett pussel?
Vet vi vilket pussel vi vill ha från början? Vet någon annan det? Eller kan man ta fram pusselbitar? Arbeta stegvis?
Det är alltid lättare att lägga pussel om man är flera.
Vad gör vi? Vi köper tjänster av konsulter (och entreprenörer) MIFO-2 Förstudier Huvudstudier (Åtgärder)
Och lämnar alltid från oss åtgärder till kommuner….. Alltid?
Huvudstudien ska omfatta xx och vara klar på Fredag. På Fredag är den klar. Vi är inte nöjda. Konsulten säger att ”då kostar det mer” Kommunen säger ”jaha, det var ju en fin rapport”. Vad tänker LST göra nu?
Tänk om vi då hade haft en projektgrupp tillsammans med kommunen och konsulten. Och arbetat tillsammans och inte fokuserat på ”en” rapport, utan ett ”större” mål (åtgärd).
Fokus på målet. Från början. Vad behövs? (Inte enkelt)
Vad vill vi? Gärna få kommunerna engagerade i huvudstudieskedet och ta över i åtgärdsskedet (och naturligtvis få åtgärderna genomförda…).
Om inte kommunen varit med på ”tåget” från början Är det enkelt? Om inte kommunen varit med på ”tåget” från början
Huvudstudie och åtgärd
VAD ÄR EN HUVUDSTUDIE? VAD ÄR POÄNGEN?
Det var en gång fyra enkla frågor Riskbedömning Ansvarsutredning Vad? Vem? Åtgärdsutredning Hur? Riskvärdering Varför?
NVs kvalitetsmanual (i korthet) 1. Undersökning (provtagning, analyser och försök) 2. Karaktärisering och avgränsning av föroreningarna i detalj 3. Riskbedömning och bedömning av saneringsbehov 4. Åtgärdsutredning med åtgärdsförslag 5. Riskvärdering, övergripande och mätbara åtgärdsmål samt åtgärdsförslag 6. Projekteringsdirektiv 7. Förberedelse och strategi för tillståndsansökningar, anmälningar eller liknande 8. Direktiv för miljökontroll 9. Underlag för myndighetsgranskning och information till berörda 10. Slutlig ansvarsutredning 11. Förslag till huvudmannaskap och finansiering 12. Planering och budgetering av fortsatta arbeten under förberedelseskedet
Vet vi alltid vad vi vill ha? Vad kan konsulten göra? Vad ska myndigheterna göra? Vem har vilket ansvar?
Åtgärdsmål? Riskvärdering och val av åtgärd? Konsult? Kommun? LST?
Vi handlar upp eller hjälper kommun att handla upp en konsult. Vi väntar, väntar….. 30 oktober kommer rapporten..
Blir huvudstudien klar nu?
En projektgrupp för en huvudstudie gör att det finns möjlighet till diskussion, kompletteringar, pusselbitar inom ramen för en huvudstudie. Glöm inte riskvärdering och förankring av åtgärd Allt kan bli klart samtidigt! (jmfr innehåll Kvalitetsmanualen) Snabbar upp processen. Inga omtag.
ORGANISATION HUVUDSTUDIE? En konsult som gör allt? (Ganska vanligt) Projektgrupp och en ”ansvarig konsult”, samt upphandling av fältinsatser etc. Vem projektleder? Projektgrupp, flera ”ansvariga konsulter”, en för riskbedömning, en för åtgärdsutredning etc. Vem projektleder? En projektgrupp samt upphandling av ”pusselbitar”. Vem projektleder? Vem sammanfattar till en H-studie?
Konsult H-studie Undersökningar Projektgrupp H-studie Konsult
H-studie Projektgrupp Konsult Konsult Konsult H-studie Projektgrupp Pusselbitar Pusselbitar Pusselbitar
Åtgärdsfas
Aktörer vid efterbehandlingsprojekt MB, PBL Tillståndsgivande myndighet Tillsyns-myndighet Kommunal-/ Privat- finansiering Länsstyrelse- finansiering/rådgivning Regerings-/Naturvårdsverks-finansiering Egenarbete ABK (96): Allmänna Bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet AMA(98); Allmänna Material- och arbetsbeskrivningar AB(04); Allmänna Bestämmelser för byggnads- anläggnings- och installationsentreprenad LOU, AMA, AB Entreprenörer/Utförare MB; Miljöbalken PBL; Plan och Bygglagen LOU: Lagen om Offentlig Upphandling Media/ Information Mark- och sakägare LOU, ABK Konsulter & högskolor Huvudman Beställarombud Projektledare Projektstöd Projektgrupp
Hmm!
Kan en konsult klara av alla dessa frågor själv? Nej. LST, kommun och andra intressenter behövs. En grupp, en projektgrupp. Ni är finansiärer.
Vilka i gruppen? Kommun Länsstyrelse Konsult/er (olika inte bara ”miljö”) Andra intressenter
Här finns ni ofta
Se till att det finns en bra projektledare. Om kommunen inte kan, köp tjänsten. Inte per definition en ”miljökonsult” Byggkompetens
Fungerar det?
Fördelar? Ni har insyn i hur medlen används Kommunerna är med på tåget Naturlig förankring på tjänstemanna- och politisk nivå Förankring hos andra intressenter Frågor löses, inga lösa trådar (Lärorikt) (Kul att se projekten gå i mål) Snabbare måluppfyllelse? Åtgärder
Nackdelar? Krokig väg Kan bli dyrt, tidsödande om man tappar kontrollen (använd er roll som finansiär) Olika viljor Glöm inte att det är kommunens projekt…...