Henning Holmström, SGU, Stockholm

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
732A24 Magisteruppsats, 20 poäng 732C27 Kandidatuppsats, 10 poäng • Den viktigaste (och roligaste) kursen i hela programmet − tillämpning av dels kursrelaterad.
Advertisements

Slutförvaring av använt kärnbränsle en beslutsprocess som pågått i mer än 30 år Kristina Glimelius KASAM 15 november
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Att hålla lektion i ämnet Idrott & Hälsa
Projektplan, milstolpar och organisation OL 108A Ht 2012
Kommunikation som påverkar Göteborg 4 oktober 2012 Välkommen!
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet.
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
Planera för ett förändrat klimat – ansvarsfrågor Plan-, bygg och bostadsdagar, Luleå 20 november 2013
1.
Ungas frågor om alkohol och droger
BEANS NÖJD KUND INDEX (e-survey undersökning)
KOMMUNALAVA-PLANER Kjell Jonsson Anna Myhr.
Workshop för GIS samordnare
Hur kan informationsflödet i detaljplaneprocessen effektiveras
22 maj – val av åtgärd  Åtgärdsmetoder  Åtgärdsutredning  Riskvärdering 12 september - ärendets handläggning   Granskning av åtgärdsutredning  
22 maj – val av åtgärd  Åtgärdsmetoder  Åtgärdsutredning  Riskvärdering 12 september - ärendets handläggning   Granskning av åtgärdsutredning  

EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Att sälja Lions Quest-kurser till skolor /14.
1 onTarget project management TM VÄLKOMNA EFFEKTIV KOMMUNAL E-FÖRVALTNING INKLUSIVE SKOLPORTAL Microsoft och Sigma.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Stockholm stad Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2014
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Får jag lov? Om planering och byggande
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Förstudie: Hållbar konsumtion
INNEHÅLL Vad är en biotopdatabas? Varför behövs den? Vad gör projektet idag och vad är målet?
Landstingsfullmäktiges program för mål, uppföljning och insyn för verksamhet som utförs av privata vårdgivare Syfte med programmet är att lyfta frågorna.
Samordnad Individuell Plan
En samlande kraft! Seminarium om nedlagda deponier Identifiering, inventering och riskklassning av nedlagda deponier 11 september 2013.
Vilka utmaningar står vi inför inom transportsektorn?
Tillsammans gör vi det hållbara möjligt!
Efterbehandlingens ABC En översiktlig introduktion till efterbehandling av förorenade områden.
BREDDAD REKRYTERING.
Niklas Lundin Näringsdepartementet
MIFO fas 1-inventering ”Företagets Namn” Bilden på fastigheten är hämtad från lantmäteriets 50-tals karta. Ev kan man här lägga in en bild kopplad till.
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
LFA Steg 1: OMVÄRLDSANALYS
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Workshop 7 okt Samling Välkommen Hur ska man agera som inspektör? Frukt Handläggning Egen lunch på stan Förelägganden.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 96 Läget idag? Kommunträff.
KOMMUNIKATION SOM PÅVERKAR SUNDSVALL 13 FEBRUARI 2012
Risker med förorenade områden i länet
Nya Landsbygdsprogrammet
Bättre koll på tillsynsansvar och 10 kap. ansvar - varför, hur och så gör vi - på 30 minuter… Upplägg och målsättning Varför? Bakgrund, problembild och.
pedagogisk dokumentation
Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Hur ska man agera som inspektör? Ett exempel på när agerandet blir viktigare än bedömningen av föroreningen.
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
1 Vindkraft och PBL Svårigheterna i de nya reglerna avseende detaljplan och bygglov.
Tillsyn – Vattenskyddsområde
PROJEKT Projektkurs - DA7075 VT04.
Införa IT-stöd i verksamheten Anna Lena Westman. Status Införa IT-stöd i verksamheten 2 Upphandling av IT-stöd för planering och uppföljning genomförd.
Byggprocesen –lagar sdfgd. Byggprocesen –lagar sdfgd.
Från Undersökning till åtgärder - Förändras länsstyrelsens roll? Tobias Berglin.
Stöd av geotekniker på skadeplats med interaktivt webbaserat kartstöd Anders Finn, Bohus Räddningstjänstförbund Mats Öberg, SGI Statens Geotekniska Institut.
Introduktion till projektledning Projektledning med inriktning mot social innovation och samhällsentreprenörskap Fredrik Björk, Malmö högskola.
Kommunalt övertagande av huvudmannaskap för allmän plats och upplösning av vägföreningar ”Vägföreningsprojektet” i Norrköping Anna Kuling, fd.
Planering och organisering Projektledning med inriktning mot social innovation och samhällsentreprenörskap Fredrik Björk, Malmö högskola.
Utvärdering 1 Fredrik Björk Urbana Studier, Malmö högskola.
Klorerade kolväten Från upptäckt till detaljplan
Bidrag för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder
Att starta, planera och driva projekt
Regional vattenförsörjningsplan för Stockholms län
Tidig planeringsdialog för ökad samsyn mellan stat och kommun
Statusrapport införande
Planering och organisering
Presentationens avskrift:

Henning Holmström, SGU, Stockholm Projektorganisation? Varför då? - Hur kan man göra och vad är poängen? - Henning Holmström, SGU, Stockholm

Ingen kurs i projektledning Ingen kurs i ”gör så här” Egna erfarenheter, tips och råd. Få projekt i mål med förankring.

Vi bör skilja på små enkla projekt och stora komplicerade projekt I de stora fungerar projektformen bättre. (Behövs) Små Stora

Projektdefinition Ett avgränsat mål (färdig H-studie?) Under en bestämd tidsperiod (begränsad budget) Tillfällig organisation Engångskaraktär

EBH-projekt?

Projektskeden för ett efterbehandlingsprojekt Utredningsfas Åtgärdsfas Tidplan Aktiviteter Initiering För-studie Huvud-studie Projekt-ering Genom-förande Mål uppfölj. * Ansvarsutredning, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering Undersökning* Projektering Tillstånd Upphandling Entreprenad Miljökontroll

Mer än ”bara” undersökning. Mer än man tror. Mer än ”bara” undersökning.

Kanske bör ni alltid finnas med? Ni är finansiärer. Kanske bör ni alltid finnas med? I alla skeden

En kort? Inledning och bakgrund

EBH-projekt. Ett pussel?

Vet vi vilket pussel vi vill ha från början? Vet någon annan det? Eller kan man ta fram pusselbitar? Arbeta stegvis?

Det är alltid lättare att lägga pussel om man är flera.

Vad gör vi? Vi köper tjänster av konsulter (och entreprenörer) MIFO-2 Förstudier Huvudstudier (Åtgärder)

Och lämnar alltid från oss åtgärder till kommuner….. Alltid?

Huvudstudien ska omfatta xx och vara klar på Fredag. På Fredag är den klar. Vi är inte nöjda. Konsulten säger att ”då kostar det mer” Kommunen säger ”jaha, det var ju en fin rapport”. Vad tänker LST göra nu?

Tänk om vi då hade haft en projektgrupp tillsammans med kommunen och konsulten. Och arbetat tillsammans och inte fokuserat på ”en” rapport, utan ett ”större” mål (åtgärd).

Fokus på målet. Från början. Vad behövs? (Inte enkelt)

Vad vill vi? Gärna få kommunerna engagerade i huvudstudieskedet och ta över i åtgärdsskedet (och naturligtvis få åtgärderna genomförda…).

Om inte kommunen varit med på ”tåget” från början Är det enkelt? Om inte kommunen varit med på ”tåget” från början

Huvudstudie och åtgärd

VAD ÄR EN HUVUDSTUDIE? VAD ÄR POÄNGEN?

Det var en gång fyra enkla frågor Riskbedömning Ansvarsutredning Vad? Vem? Åtgärdsutredning Hur? Riskvärdering Varför?

NVs kvalitetsmanual (i korthet) 1. Undersökning (provtagning, analyser och försök) 2. Karaktärisering och avgränsning av föroreningarna i detalj 3. Riskbedömning och bedömning av saneringsbehov 4. Åtgärdsutredning med åtgärdsförslag 5. Riskvärdering, övergripande och mätbara åtgärdsmål samt åtgärdsförslag 6. Projekteringsdirektiv 7. Förberedelse och strategi för tillståndsansökningar, anmälningar eller liknande 8. Direktiv för miljökontroll 9. Underlag för myndighetsgranskning och information till berörda 10. Slutlig ansvarsutredning 11. Förslag till huvudmannaskap och finansiering 12. Planering och budgetering av fortsatta arbeten under förberedelseskedet

Vet vi alltid vad vi vill ha? Vad kan konsulten göra? Vad ska myndigheterna göra? Vem har vilket ansvar?

Åtgärdsmål? Riskvärdering och val av åtgärd? Konsult? Kommun? LST?

Vi handlar upp eller hjälper kommun att handla upp en konsult. Vi väntar, väntar….. 30 oktober kommer rapporten..

Blir huvudstudien klar nu?

En projektgrupp för en huvudstudie gör att det finns möjlighet till diskussion, kompletteringar, pusselbitar inom ramen för en huvudstudie. Glöm inte riskvärdering och förankring av åtgärd Allt kan bli klart samtidigt! (jmfr innehåll Kvalitetsmanualen) Snabbar upp processen. Inga omtag.

ORGANISATION HUVUDSTUDIE? En konsult som gör allt? (Ganska vanligt) Projektgrupp och en ”ansvarig konsult”, samt upphandling av fältinsatser etc. Vem projektleder? Projektgrupp, flera ”ansvariga konsulter”, en för riskbedömning, en för åtgärdsutredning etc. Vem projektleder? En projektgrupp samt upphandling av ”pusselbitar”. Vem projektleder? Vem sammanfattar till en H-studie?

Konsult H-studie Undersökningar Projektgrupp H-studie Konsult

H-studie Projektgrupp Konsult Konsult Konsult H-studie Projektgrupp Pusselbitar Pusselbitar Pusselbitar

Åtgärdsfas

Aktörer vid efterbehandlingsprojekt MB, PBL Tillståndsgivande myndighet Tillsyns-myndighet Kommunal-/ Privat- finansiering Länsstyrelse- finansiering/rådgivning Regerings-/Naturvårdsverks-finansiering Egenarbete ABK (96): Allmänna Bestämmelser för Konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet AMA(98); Allmänna Material- och arbetsbeskrivningar AB(04); Allmänna Bestämmelser för byggnads- anläggnings- och installationsentreprenad LOU, AMA, AB Entreprenörer/Utförare MB; Miljöbalken PBL; Plan och Bygglagen LOU: Lagen om Offentlig Upphandling Media/ Information Mark- och sakägare LOU, ABK Konsulter & högskolor Huvudman Beställarombud Projektledare Projektstöd Projektgrupp

Hmm!

Kan en konsult klara av alla dessa frågor själv? Nej. LST, kommun och andra intressenter behövs. En grupp, en projektgrupp. Ni är finansiärer.

Vilka i gruppen? Kommun Länsstyrelse Konsult/er (olika inte bara ”miljö”) Andra intressenter

Här finns ni ofta

Se till att det finns en bra projektledare. Om kommunen inte kan, köp tjänsten. Inte per definition en ”miljökonsult” Byggkompetens

Fungerar det?

Fördelar? Ni har insyn i hur medlen används Kommunerna är med på tåget Naturlig förankring på tjänstemanna- och politisk nivå Förankring hos andra intressenter Frågor löses, inga lösa trådar (Lärorikt) (Kul att se projekten gå i mål) Snabbare måluppfyllelse? Åtgärder

Nackdelar? Krokig väg Kan bli dyrt, tidsödande om man tappar kontrollen (använd er roll som finansiär) Olika viljor Glöm inte att det är kommunens projekt…...