Sjuksköterskeledd mottagning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION
Advertisements

Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
A s t m a Vad är astma? & t r ä n i n g
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
Hjärtsvikts-mottagning
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Diagnostik av Hjärtsvikt inom primärvården
Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
”Rehabilitering som omfattar fysisk träning ger god effekt på livskvalitet, andnöd och funktionell arbetsförmåga hos patienter med måttlig KOL.” (SBU-rapport.
Peter Mangell Överläkare Kirurgiska kliniken
PRIMÄRVÅRDEN.
Är det väl använda pengar?
Utbildningsdag HSN 6 och 8 - länssjukvård December 2011 Jarl Torgerson Regionläkare HSA.
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Rehabiliteringsgarantin
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Hälsoenheten Södertälje
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Säkrare vård och omsorg
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling
SBAR för strukturerad kommunikation
S E N I O R A L E R T Team: Särkivaaragården, Övertorneå
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
För dig som har typ 2-diabetes
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Johanson, Klingberg, Söderlund, Wanderlöf 2007 Hjärtinfarkt - Hur kommer jag vidare?
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Behovsanalys och brukardialog 2011
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Farmakologisk behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Olika folksjukdomar.
Fall 2 – Mannen från Svarta Havet
exempel från opererande enheter och hjärtsjukvården
Vad är Hälsa? ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet.” (WHO)
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Hälsa.
SBAR för strukturerad kommunikation
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Birgit Åberg Karin Petersson Mats Edward 2009 till 2013
Hej. Allt är inte så lätt som det låter Även om man är vuxen och har förstått, är det inte säkert att man gör som man blir tillsagd.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Palliativ vård och samordning
Hypertoni utredning - behandling
AVGRÄNSNIGNAR Läkemedelsbehandling-ej grundbehandling KOL Astma: läkemedelsbehandling endast ej välkontrollerad. Vissa undergrupper barn och gravida.
Astma och allergier – effekter av miljön?
Vaccination mot influensa
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Förbättringsområde KOL. Bakgrund KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en folksjukdom som oftast är en följd av mångårig rökning. Rökstopp är enda.
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
2016 ASTA dagarna 2016 Harmonisering med riktlinjerna! Kerstin Fjällman Schärberg Rikskoordinator Bitr. Registerhållare
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
Bakgrund, klinisk bild och behandling
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Andnöd Subjektiv upplevelse av obehag i samband med andning Fysiologi
Kvalitetsarbete diabetes
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Astma och KOL Inhalationsbehandling, AKT, CAT och screening av KOL
Presentationens avskrift:

Sjuksköterskeledd mottagning Lina Behm

De vanligaste Sjuksköterskeledda mottagningarna är: • Astma/KOL, allergi • Rökavvänjning • Diabetes • Blodtryck • Hjärtsvikt • Infektion • Inkontinens • Livsstil: kost, övervikt, fysisk aktivitet, tobak, • Alkohol, stress • BVC • DSK

Föredelar med Sjuksköterskeledd mottagning: • Bättre informerad patient • Bättre tillgänglighet • Bättre omhändertagande av patienten • Ökad patientsäkerhet • Ökad tillfredställelse hos patienten • Effektivare vårdprocess på rätt nivå • Kompetensutveckling hos sjuksköterska • Bättre uppföljning av vårdresultaten Källa: www.socialstyrselsen,se 2004-09-15

En specialmottagning ska kunna uppfylla följande kriterier: Distriktssköterska/ sjuksköterska med minst 15 hp inom ämnesområdet Läkare med kontinuerlig fortbildning inom området Nödvändig medicinsk utrustning Samverkan med andra professioner skall kunna erbjudas ex sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut och kurator/psykolog

Mottagningen skall kunna erbjuda: Strukturerade utredningar Undervisning Egenvårdsundervisning Stöd för förändring av levnadsvanor med kontinuerlig uppföljning Tidsbeställning Telefontid

Patient utbildning Information för att kunna ta kontroll över sin sjukdom Individuellt Grupp

Individuell hälsovägledning Kan individanpassas Kan beröra känsliga ämnen

Hälsovägledning i grupp Gruppmedlemmar kan lära av varandra Gruppmedlemmarna kan ge stöd åt varandra Gruppmedlemmarna kan inspirera varandra Kostnadseffektivt

Patientutbildningen bör innehålla: Anatomi och fysiologi Försämrande faktorer och hur försämringar hanteras och förebyggs Läkemedel och dess effekter och hur de administreras Livsstilsfaktorer exempelvis rökning, kost, fysisk aktivitet Vaccinationer Patientföreningar och litteraturtips Personlig vård och behandlingsplan

Riktlinjer Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lagen 1998:531 om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsens nationella riktlinjer SBU:s sammanfattningar och slutsatser Läkemedelsverkets riktlinjer SoSFS 2008:1 Sjuksköterskors möjlighet till förskrivning SoSFS 2009:5 Distriktssköterskors möjlighet till förskrivning vissa läkemedel

Astma/KOL mottaging • Bättre omhändertagande av patienter • Ökat välbefinnande • Minskat antal akutbesök pga bättre kunskap hos patienterna

Astma • Fördubblats de senaste tjugo åren • Sjukdagar och mortalitet har minskat • En kronisk, inflammatorisk rubbning med ökad känslighet i luftvägarna för olika stimuli

Orsaker • Allergi • Infektioner • Ansträngning • Stress • Hereditet

Diagnostik • Anamnes • Lungauskultation • Spirometri • PEF-mätning • Variabilitet av lungfunktion • Små barn har särskilda diagnos kriterier • RS-virus är ofta en utlösande orsak hos små barn

Behandling • Farmakologisk behandling • Utbildning

Målsättning med behandling • Symtomkontroll • Förhindra försämringsperioder • Bibehålla normal aktivitetsnivå • Behålla normal lungfunktion • Förebygga irreversibel lungsjukdom • Uppföljning och monitorering regelbundet

Forskning har visat att patient utbilding vid astma: • Förbättrar för patienten • Astmaanfall minskade • Compliance, medicinering ökade • Inhalationstekniken förbättrades • Läkarbesök minskade • Psykiska välbefinnandet förbättrades • Endast information, begränsad effekt

KOL • Kronisk långsamt progredierande sjukdom • Andnöd, hosta och slem • Intresset väcktes 1952 • Cigarettrökning • Miljö • > 50 år (svensk befolkning) ca 8 % KOL • År 2020, tredje vanligaste dödsorsaken

Diagnos • Anamnes • Spirometri • Lungröntgen • Svårighetsgradering, bedömning prognos och behandling • Differentialdiagnos: astma och cirkulationsrubbning • Tidig diagnos kan förhindra försämring

Riskfaktorer • Hypoxi • Cirkulationspåverkan • Låg kroppsvikt • Osteoporos • Luftvägsinfektion kan ge exacerbation av KOL sjukdomen

Behandling • Rökstopp • Utbildning • Farmakologisk behandling • Ej samma effekt som vid astma • Regelbunden uppföljning • Vaccinationer: Influensa, Pneumoni

Patient utbildning vid KOL har visat att: • Förbättrad inhalationsteknik • Compliance till medicinering ökade • Mer forskning behövs

Besök på en astma/KOL mottagning • Anamnes • ACT test, astmatiker • KOL-register (kvalitetesregister) • Luftvägsregister • Rökning, rökstopp • Akutbesök eller försämringsperioder • Aktivitetsnivå • Livskvalitet

Undersökningar • Längd och vikt • Mätning syremättnaden, pulsoximetri • Spirometri • PEF-mätning • Auskultation lungor • Allergitest • Ekg • Röntgen lungor

Behandling • Läkemedel, inhalationsutrustning och Inhalationsteknik • Ev biverkningar läkemedel • Följsamhet till behandling (compliance) • Undvikande av utlösande faktorer • Ev allergidiagnostik • KOL-rehabilitering • Utbildning • Rökavvänjning • Osteoporosprofylax • Uppföljning

Fallbeskriving KOL Lena 71 år bor med sin make i en villa i ett litet samhälle. Lena har arbetat som förskolelärare i hela sitt yrkesliv. När hon var 16 år började hon att röka och röker fortfarande. Lena brukade tycka om att promenera i skogen och vara ute på olika småresor med maken nu när de var pensionärer. De är med i PRO och försöker vara aktiva där. Lena har dock haft upprepade lunginflammationer på senare tid och haft väldiga problem med andningen. Mellan lunginflammationerna är det också svårt. Läkarna gav henne diagnosen KOL sist hon var inne på sjukhuset. Sedan hemkomsten har Lena har blivit allt mer passiv. Hon har inte gått utanför huset för orken tryter mer och mer. Nu börjar hon på KOL mottagningen på Vårdcentralen. Vad kan vi göra för Lena?

Hjärtsviktsmottagning Hjärtsvit är ett tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa runt den mängd blod som behövs för att tillgodose kroppens behov. Orsaken kan vara Ischemisk hjärtsjukdom och eller hypertoni.

Hjärtsvikt 2-3% av befolkningen lider av hjärtsvikt och 2/3 av dessa är över 75 år 30% dödlighet 1 år, 50 % 5 år Symtom är andfåddhet, trötthet, ödem

Diagnos och behandling Diagnos sätts efter symtom, EKG, NT-proBNP (blodprov) samt UKG (ultraljud av hjärta) Behandlingen är farmakologisk & icke farmakologisk

Hjärtsviktsmottagningen kan bidra till: Tidig korrekt diagnos Optimerad behandling God omvårdnad. Förbättra prognos och överlevnad Förbättra livskvaliteten Minska återinläggningar i sluten vård.

På hjärtsviktsmottagningen Tas prover Klassificeras patienten enligt NYHA Får patienten undervisning Gås mediciner igenom Lär man ut egenvård

Egenvård vid hjärtsvikt Viktkontroller Kunskap sjukdom och symtom Fysisk aktivitet Kost Hudvård Vätskereduktion Saltreduktion Tobak Alkohol Influensavaccination

Fallbeskrivning Hjärtsvikt Åke är 53 år. Han arbetar som vaktmästare på en skola. Han är ensamstående sedan tre år. Åke har alltid varit glad för god mat men sedan Åke blev ensam har det blivit lite si så där med maten. Ofta äter han färdigmat till lunch och beställer ”hämtmat” till middagen. Han dricker gärna öl. Någon kväll i veckan blir det en öl och på helgerna några fler. Åke tycker om att titta på fotboll och följer matcherna på tvn. Annars har han inte så många intressen. För en månad sedan drabbades Åke av en hjärtinfarkt. Den kom som en blixt från en klar himmel. Han fick ont i bröstet och blev kallsvettig. Hans kollega hjälpte honom till vårdcentralen där de skickade honom till sjukhuset. Han fick göra en kranskärlsröntgen och en ballongdillatation där man öppnade två kranskärl som var tilltäppta. Läkarna meddelade Åke att hans hjärtmuskel blivit skadad av hjärtinfarkten och att han skulle gå på hjärtsviktsmottaging efter utskrivning. Vad kan vi göra för Åke på hjärtsviktsmottagningen??

Frågor????

Tack för att Ni lyssnat!