Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Framtida överenskommelse om långsiktigt, hållbara strukturer som stödjer en evidensbaserad praktik inom socialtjänst och därtill hörande hälso- och sjukvård.
Psykiatrisamverkan i Göteborg – linjen för samverkan
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Organisera vattentjänsterna för framtiden
Varför finansiell samordning?
Ett arbete med att etablera
Utvärderingar av föregående programperioder visar:
Samverkan – himmel eller helvete?
Samordning – samverkan - samarbete Falkenberg 21 november 2011 Berth Danermark
OL108A Distanskurs samhällsentreprenörskap Glokala Folkhögskolan
Svenskt Lantmäteri en viktig grund för det goda samhällsbygget
Integration och mångfald –
Välkommen till information om utvecklingsarbete
Kjerstin Larsson Forskningsledare
Samverkan - grundläggande begrepp och struktur i samverkan
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Synkroniserade insatser för barn och unga
Att få rätt saker att hända
Intressenter OL108A.
Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar
Berth Danermark Karlstad SAMVERKAN Himmel eller helvete.
Centrala begrepp: Tipsrunda
Västra Götaland.
Kjerstin Larsson Fil. Dr. FoU-ledare Fokus Kalmar
om strategisk påverkan och lärande utvärdering Västsverige mars 2010
miljömål.se Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter
KUR projekt Utbildning ICF som redskap vid samverkan ”Omgivningsfaktorer” Curt Nyström Orvar Nyström Trollhättan den 10 och 11 november.
Överenskommelse om samordning kring barn
Berth Danermark, Örebro Helhetssyn och Interprofessionell kommunikation (IPK)
Organisera vattentjänsterna för framtiden. Vattentjänstorganisationernas utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Regionala samrådet Direktivet Utbildnings- och insatskedjan
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Organisationsteori MÅL, STRATEGI OCH EFFEKTIVITET
Samverkan mellan vårdgivare 24 mars 2011 Maj Rom.
Lärande utvärdering genom följeforskning
Håkan Gille Kunskap till praktik 2010 Samverkan främjande och hindrande faktorer (Berth Danermark)
Gemensamma mål för samverkan Strategigrupp äldrevård Samverkansrutiner - primärvård, sjukhus och kommun Habo kommunMullsjö kommun.
Personligt agerande PIE. IEI. LiU. Carina Höyheim 2010
Välkommen till den nya hemsjukvården KOMHEM – vård, omsorg och rehab nära dig
Varför Samverkan? Många med offentlig försörjning Problemen kräver helhetslösningar myndigheten äger del- lösningar Nya behov – integration.
Personalpolitisk inriktning
Ledarkraft Systematisk kompetensutveckling för
Finansiell samordning
Några exempel på föregångare Växahuset 2001 Modellarbetsplatser 2003, Kravmärkt yrkesroll 2005 Lärande inom Äldreomsorgen 2006 Svenskutbildning med kompletterande.
► Att lära för ett effektivare genomförande Om styrkor och förbättringsmöjligheter i Socialfondens lärande Baserat på Swecos uppdrag från utvärderingen.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Ett steg vidare för evidensbaserad praktik till nytta för brukare och patienter Fjärde steget i reformen av myndigheter Samlad, effektiv och behovsanpassad.
SUHF:s & UK-ämbetes Rektorsprogram 1 - Ledningsgrupper
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Gränslös samverkan.
Vad innebär regionbildningen?
När processen går snabbare…
Planering och organisering
Förbättra klubbkvalitet
Utveckling av aktörssamverkan på lokal nivå
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Gnosjö kommuns styrmodell
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Lotsteamet som funktion och dess framtid
Kortsiktig /Långsiktig effekt
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (SVU)
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Vad, hur och varför samverkan? Resultat !? Om att gå samman. Forskning om samverkan inom missbruks- och beroendevården Vad, hur och varför samverkan? Resultat !? Mikael.lofstrom@hb.se

Hinder FÖRUTSÄTTNINGAR för samverkan Oenighet om målen Olika kunskapstraditioner Olika ekonomiska mål Skilda organisatoriska strukturer Asymmetriska relationer Mikael.lofstrom@hb.se

Vad är samverkan? Koordination Kollaboration Integration Samverka – handla eller fungera gemensamt för ett visst syfte Samordna – organisera (olika verksamheter) för ett gemensamt syfte Samarbeta – arbeta tillsammans (med andra) för ett gemensamt mål Samråda – diskutera (ngt) för att uppnå enighet om ståndpunkt och handlande Koordination Samordning Kollaboration Samverkan Integration Sammansmältning Mikael.lofstrom@hb.se

Vad är samverkan? Samverkan (borde) handla om att kombinera de ingående parternas kompetens, att exploatera olikheter Samverkan är ett medel för att kombinera resurser för att åstadkomma något. Samverkan är ett medel för att kontrollera osäkerhet i miljö Mikael.lofstrom@hb.se

Samverkansförkunnelsen Utvecklingslogiken Organiseringsklådan Varför samverkan? Samverkansförkunnelsen Utvecklingslogiken Organiseringsklådan Mikael.lofstrom@hb.se

Vad är det att samverka? En organiserad verksamhet som är gemensam för två eller flera organisationer/myndigheter Ett möte mellan… Regelverk Ledningssystem Policies Administrativa system Professioner Kunskaper Föreställningar Normer Verksamheter Metoder Rutiner Vanor Utmaningen är integration Samverkan Ordinarie verksamhet Mikael.lofstrom@hb.se

Varför är samverkan svårt? Det krävs stora investeringar i tid och energi, både för att etablera samverkan och för att hålla den vid liv. Det finns många strukturella, kulturella och individuella olikheter för samverkan. Det finns även risker med samverkan, t.ex. lojalitetskonflikter, byråkratisering och nya gränsdragningar Mikael.lofstrom@hb.se

Vad kan samverkan leda till? Konsekvenser för brukarna Bättre planering och resultat av rehab En tydligare uppmärksamhet på resultat (sysselsättning, självförsörjning, förtidspension etcetera.) Reindividualisering Effekter på styrsystemen Svaga, det finns exempel på att ? Behovet av att säkerställa finansiella förutsättningar Personalens lärande Bredare kunskap i mötet med andra professioner Fördjupad kunskap kring sina egen profession Organiseringens kvalitet Rehabnätverk – organisering kring klientens behov Svårigheten att finna en bra relation mellan samverkansverksamheten och den ordinarie verksamheten Mikael.lofstrom@hb.se

Faktorer som inverkar på resultatet av samverkan Kommunikation Ha ett öppet och kontinuerligt informationsutbyte både i samverkansgruppen och utåt till omgivningen (stark) Tydliga informella och formella kommunikationskanaler (medel) Samverkansgruppen/organisationen klarar av att hantera förändrade villkor (medel) Syfte, mål, avsikt Delade visioner (stark) Konkreta mål som är realistiska och förståliga för alla parter (medel) Specifika mål som skiljer samverkansgruppen/organisationen åt från ordinarie verksamhet (svag) Resurser En jämn och konsekvent finansiell bas tillsammans med den personal som krävs för verksamheten (stark) Kompetent ledarskap (medel) Omgivningen En historia/bakgrund av samverkan (medel) Samverkansgruppen/organisationen har legitimitet (svag) Positivt klimat såväl politiskt som i allmänhet (svag) Medlemskapets karaktär Ömsesidig respekt för varandra i samverkansgruppen/organisationen (stark) Representativitet i gruppen från de verksamheter som påverkas (stark) Medlemmar ser fördelar för egen del med samverkan (stark) Kompromissvilja (svag) Process och struktur Klara roller och ansvarsfördelning mellan medlemmarna (stark) Varje nivå i varje organisation är representerade i samverkan (stark) Varje medlem har i sin ägo både genomförande och resultat (medel) Flexibilitet och omställning vid behov (medel) Samverkansgruppen/organisationen klarar av att hantera förändrade villkor (medel) Mikael.lofstrom@hb.se Mattessich, Murray-Close & Monsey (2001)

Framtida organisering av samverkan? Samordningsförbund – Gemensam gränsdragning Nya myndigheter – nya strukturer Samverkansentreprenörer – engagerade individer Projekt – tillfälliga lösningar Nätverk – lösa förbindelser Mikael.lofstrom@hb.se