Erasmus+ Erasmus+ är EUs nya program för utbildning, ungdom och sport. Programmet startar 2014 och är en fortsättning på ett par olika program; Programmet för Livslångt Lärande (2007-2013), Erasmus Mundus, Tempus, Alfa, Edulink och Ung och Aktiv i Europa. Från och med 2014 finns alla program samlade i Erasmus+. Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 – mobilitetsprojekt Katrin Lilliehöök

Varför ett europeiskt utbildningsprogram? Erasmus+

Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EU- kommissionen 2010. Kom till för att hantera de utmaningar som EU står inför den ekonomiska krisen globaliseringsfrågan klimatfrågan frågan om den allt äldre befolkningen. Lissabonstrategin lanserades 2000 som EU:s övergripande program för tillväxt och utveckling. Strategin lyfte upp kunskap och innovation som EU:s mest värdefulla tillgångar. Visionen var då att EU skulle vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi år 2010. Detta långsiktiga mål nåddes inte riktigt, men Lissabonstrategin har använts som en hävstång för ett antal viktiga samarbeten inte minst inom utbildningsområdet. 2010 antogs efterföljaren till Lissabonstrategin; Europa 2020. Det är en tillväxtstrategi som kom till för att hantera de utmaningar som EU står inför just nu; den ekonomiska krisen, globaliseringsfrågan, klimatfrågan och frågan om den alltmer åldrade befolkningen.

Övergripande målen inom EU 2020 handlar om: Arbetsmarknad Innovation Social integration Klimat/energi Utbildning EU har enats om fem övergripande mål inom Europa 2020 som berör arbetsmarknad, innovation, social integration, klimat/energi och utbildning. Samtliga mål ska nås till 2020. Utbildningsfrågorna har just nu en framskjuten plats i diskussionen om EU:s framtid och är de frågor som närmast berör Erasmus+. 2002 godkändes arbetsprogrammet Utbildning 2010 (Education and Training 2010), genom vilket det för första gången fastställdes en fast ram för det europeiska samarbetet på utbildningsområdet. 2009 stärktes samarbetet ytterligare mellan EU:s medlemsstater och Europeiska kommissionen genom Utbildning 2020. Utbildning 2020 är en del av Europa 2020.

Övergripande mål för Utbildning 2020 Realisera målen om livslångt lärande och mobilitet Förbättra kvalitet och resultat i utbildningen Arbeta för jämlikhet, social integration och aktivt medborgarskap Öka kreativitet och innovation (entreprenörskap) inom all form av utbildning De övergripande målen för Utbildning 2020 är – att realisera målen om livslångt lärande och mobilitet – att förbättra kvalitet och resultat i utbildningen – att arbeta för jämlikhet, social integration och aktivt medborgarskap och – att öka kreativitet och innovation (entreprenörskap) inom all form av utbildning.

EU:s utbildningspolitiska riktmärken Minst 95 procent av alla barn från fyra års ålder (och upp till skolålder) går i förskola Andelen lågpresterande 15-åringar i läsning, matematik och naturkunskap är lägre än 15 procent 90 procent av alla unga avslutar sin gymnasieutbildning Minst 40 procent av alla 30-34-åringar har genomgått en eftergymnasial utbildning Minst 15 procent av den vuxna befolkningen 25-64 år ska delta i det livslånga lärandet Ingår som huvudmål I EU2020 När det gäller utbildningsområdet har inte EU någon lagstiftande funktion. Samarbetet bygger istället på den öppna samordningsmetoden (Open method of coordination). Medlemsstaterna samarbetar frivilligt och resultatet beror helt på medlemsstaternas effektivitetet och vilja. Den här metoden gäller även för t.ex. arbetsmarknadsfrågor (först ut med Amsterdam-avtalet 1997), social integration, pensioner, barnomsorg, immigration, asylärenden, kultur, forskning. För att uppnå målen i europeisk utbildningspolitik utan att ta beslut, är det helt avgörande att sätta upp mål i form av riktmärken - så att framsteg och resultat kan följas upp på ett effektivt sätt. Det första riktmärket, som handlar om att öka antal barn som går i förskola, är det som har störst chans att nås inom EU. Genomsnittet låg på 92,3% 2011. För Sveriges del ligger vi ganska bra till på många punkter, men just riktmärket för lågpresterande 15 åringar i läsning, matte och naturkunskap, är en utmaning. Där ligger vi ganska långt under riktmärket idag och kunskaperna i naturkunskap ligger t.o.m. under genomsnittet i EU. I december 2013 kommer det en ny studie som ska titta över dessa siffror. Vuxnas lärande har idag ett genomsnitt på 9% inom EU. Sverige ligger tillsammans med sina nordiska grannländer långt över både genomsnitt och riktmärket på 15%. Lite statistik: Minst 95% av alla barn i förskola (2010) – ökat med mer än 3 % i EU mellan 2006-2010. Genomsnitt EU: 92,3%. Bäst i EU: Frankrike, Nederländerna, Spanien. Mest framsteg: Polen, UK, Finland. Sverige: 95,1% Lågpresterande 15 åringar (2009)– andelen lågpresterande pojkar i läsning i EU 25,9% (i Sverige 24,2%). Bäst i EU: Finland, Estland. Sverige jmf med genomsnittet: läsa: 17,4/19,6 matte:21,1/22,2, naturvetenskap:19,1/17,7 Färre än 10% av alla unga avslutar sin gymnasieutbildning i förtid (2012). Överlag fler män som hoppar av. Genomsnitt EU: 12,8%.Bäst i EU: Slovenien, Tjeckien, Slovakien. Mest framsteg: Portugal, Malta, Bulgarien. Sverige 7,5%. Statistiken för Sverige är skev då den inte inkluderar elever som hoppar av efter 2 års gymnasiestudier. Minst 40% av alla 30-34 åringar har genomgått en eftergymnasial utbildning (2012) – I Sverige är målet 40-45%. Genomsnitt EU: 35,8%. Fler kvinnor än män studerar vidare. Bäst i EU: Irland, Luxemburg, Sverige (47,9%). Mest framsteg: Lettland, Polen, Tjeckien. Enligt statistik från utbildningsregistret ligger den verkliga siffran på 43,5% för Sveriges del (2011). Minst 15% av alla vuxna deltar i livslångt lärande (2012). Generellt fler kvinnor än män. Genomsnitt EU: 9%. Bäst i EU: Danmark, Sverige, Finland. Mest framsteg: Estland, Danmark, Sverige (26,7%) Två av dessa riktmärken ingår som huvudmål inom Europa 2020; 90 procent av alla unga avslutar sin gymnasieutbildning och minst 40% av alla 30-34 åringar har genomgått en eftergymnasial utbildning. För den senare prioriteringen är Sverige ett av de länder som ligger bäst till idag och har beslutat att sätta en högre prioritering än EU. Målsättningen är att 40-45% ska ha minst två års eftergymnasial utbildning .

Ytterligare riktmärken Andelen 20-34 åringar som har jobb inom 3 år efter examen ska vara minst 82 procent Minst 20 procent av alla högskolestudenter och 6 procent av 18-34 åringar med examen från grundläggande yrkesutbildning har studerat eller praktiserat utomlands För det översta riktmärket gäller att de med högre utbildning generellt klarar sig bättre än lågutbildade. I Sverige får 82,4% jobb inom 3 år efter examen. I november 2011 antogs ett kompletterande riktmärke om rörlighet i utbildningssyfte. Det är ännu inte fastställt hur rörligheten ska mätas. Indikatorerna ska vara klara till 2015. Lite statistik: - Studerat eller praktiserat utomlands. Statistik saknas. Indikatorer ska vara klara till 2015 Jobb inom 3 år efter examen (2012). De med högre utbildning klarar sig bäst. Generellt fler män än kvinnor. Genomsnitt EU: 72,4%. Bäst i EU: Nederländerna, Malta, Österrike. Mest framsteg: Tyskland, Polen, Sverige (82,4%)

Erasmus+ Ett verktyg för att nå målen

Allting hänger ihop EU:s mål Sveriges mål EU:s mål Individens mål Huvudmannens mål Organisationens mål

Vad behöver ansökande organisationer göra? Arbeta fram en plan för internationalisering Identifiera utvecklingsbehoven som tillgodoses genom utbyte/samarbete Beskriva hur det man vill göra inom Erasmus+ kopplar till de olika målnivåerna. EU:s mål Sveriges mål Huvudmannens mål Organisationens mål Individens mål För högskolan kommer det fortfarande att krävas en charter för att ta del av programmet.

Om själva programmet

Programländer som deltar i Erasmus+: Blått: deltagande EU-länder Grönt: deltagande EES/kandidatländer Följande 28 länder är medlemmar i EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Programländer som deltar i Erasmus+: Alla EU:s medlemsländer Island Norge Liechtenstein Turkiet Makedonien Schweiz Följande 28 länder är medlemmar i EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

EU:s medlemsländer Belgien Grekland Malta Spanien Bulgarien Irland Nederländerna Storbritannien Cypern Italien Polen Sverige Danmark Kroatien Portugal Tjeckien Estland Lettland Rumänien Tyskland Finland Litauen Slovakien Ungern Frankrike Luxemburg Slovenien Österrike Följande 28 länder är medlemmar i EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Saknar Sport och Jean Monnet Saknar Sport och Jean Monnet. Ungdomsdelarna ansöker man hos myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare ungdomsstyrelsen) Sportdelarna är försenade och går ännu inte att ansöka till. De delar som ligger i tredje pelaren policyförändring ansöker man om i Bryssel

Några utmärkande skillnader mot LLP Starkare policykoppling Strategiska projekt/större påverkan Individuella ansökningar är borta En organisation/skola söker för en grupp personal och/eller studerande Tvärsektoriella samarbeten uppmuntras Internationella (utanför Europa) samarbeten, f.a. högre utbildning Förenkling: - Färre delprogram med samma/liknande regler för de olika sektorerna - Schablonbelopp - Organisationsdata i separat databas - Ackreditering för VET (yrkesutbildning)

Strategiskt ”tänk” Vilken fråga är mest angelägen? Vad är själva problemet? Varför internationalisering? Vilket angreppssätt? Var/Med vem? Vilket konkret slutmål i projektet? (Hur skall projektet ha förändrat organisationen?) På vilket sätt kommer det att göra skillnad? Vilken garanti för uthållighet efter projektet? Överförbarhet? Titta – Lära – Göra/utveckla

Samarbetsprojekt med flera partners Vad kan man göra? Mobilitetsprojekt Kompetensutveckling för personal Praktik för studerande inom yrkesutbildning Studier & praktik för studenter inom högre utbildning, ungdomsutbyten Samarbetsprojekt med flera partners Partnerskap/ utvecklingsprojekt Även möjligt med kortare och längre elev/studerande- och personalutbyten inom ramen för samarbetet Digitalt samarbete genom eTwinning, EPALE Policyförändring Myndigheter och departement - verktyg och metoder för europeiskt samarbete och utveckling på policynivå Key Action 1 Key Action 2 Key Action 3

Mobilitetsprojekt Key Action 1

Vem kan ansöka/sända? (1) Skola Vux Yrkesutbildning Förskola/grundskola/ gymnasieskola Vuxenutbildnings- organisation Yrkesutbildnings- En ansökande organisation kan bara skicka en ansökan per ansökningsgång En ansökningsomgång omfattar 1 eller 2 år (avgör man själv vid ansökningstillfället)

Vem kan ansöka/sända? (2) Skola Vux Yrkesutbildning Förskola/grundskola/ gymnasieskola Vuxenutbildnings- organisation Yrkesutbildnings- Nationellt konsortium Konsortium = flera organisationer Roller: ansökande, koordinerande, sändande

Vem kan ansöka/sända? (3) Yrkesutbildning Yrkesutbildningsorganisationer/konsortier kan ansöka om ackreditering Ansökan hösten 2014 Som ackrediterad har man ett förenklat förfarande vid förnyad ansökan

Vem kan delta/resa ut? Skola Vux Yrkesutbildning Pedagogisk personal inkl rektor och annan icke-undervisande personal Personal från sändande vux-organisation Personal inom yrkesutbildning inkl administrativ personal Personal från företag/ offentlig förvaltning/ civilsamhället Elever och lärlingar på yrkesutbildning inkl de som nyligen avslutat sin utbildning (ett år)

Vad kan man göra? Skola Vux Yrkesutbildning Kompetensutveckling Personal Kompetensutveckling Undervisningsuppd. Elever och lärlingar Praktik Staff training Teaching assignment Staff training Teaching assignment VET placements Staff training Teaching assignment

Hur länge kan man vara borta? Skola Vux Yrkesutbildning Personal 2 dagar – 2 månader Elever och lärlingar 2 veckor – 12 månader exklusive resdagar

Vem är mottagande organisation? Skola Vux Yrkesutbildning Vuxenutbildnings-organisation Yrkesutbildnings-organisation Kursarrangör Vilken organisation som helst som har en aktiv roll inom utbildning, arbetsmarknad eller ungdomsområdet och som är relevant för mobilitetsprojektets framgång Vid praktik, jobbskuggning eller lärandeuppdrag skall ett ömsesidigt avtal upprättas mellan sändande och mottagande organisation

Några nyheter Ansökningsdatum: 17 mars kl. 12.00 Nytt: Organisationen registrerarar sig i särskild databas Participants portal/Unique Registration Facility Kontaktpersonen får ett ECAS-konto Organisationen får en PIC-kod som används i ansökningsformuläret. Vid ansökan måste man definiera - hur många som skall åka till vilket land och hur länge och framför allt varför? ”European development plan” (skola och vux) - utvecklingsbehov och internationalisering 100 % digital ärendehantering

Budget KA 1 Resa Schablonbelopp, 6 nivåer, baseras på avstånd Organisationsstöd Fast schablonbelopp/deltagare Individuellt stöd (personal) Baseras på destinationsland och vistelselängd Exakt nivå beslutas nationellt Individuellt stöd (yrkeselever) Baseras på destinationsland och vistelselängd Exakt nivå beslutas nationellt Kursavgift endast skola-vux Fast schablonbelopp/dag. Max 10 dgr.

Budget KA 1 Särskilda behov funktionshinder Faktiska kostnader Språklig förberedelse (yrkeselever) On-line-kurser Exceptionella kostnader (yrkeselever – med begränsade möjligheter) Faktiska kostnader ersätts med 100 %

www.utbyten.se www.utbyten.se/erasmusplus Håll dig uppdaterad: www.utbyten.se www.utbyten.se/erasmusplus