Staden som plats ´sidan 288
Stadens läge Absoluta läget : internationella gradnätet Förutsättningar för platsen genom naturgeografiska studier: landformer, klimat, vegeation, geologi och naturresurser Relativa läget mäts gnm: Kilometer, tid eller pengar (exempelvis ny järnväg, flygplats ändras relativa läget = tid minskar
Stadens fördelar Platsnytta – utbildning, försörjning, social samvaro mm. Försörjningsförmåga – hur många staden kan försörja Båda beroende av relativ och det absoluta läget - Öresundsbron (relativa läget förändras, förändras platsnytta o försörjningsförmågan
Vad är ens stad? S. 288 Metod: Morfologisk (hur det ser ut) Funktionell (människor gör) Juridisk ( lagstiftning) Statistisk ( matematisk beräkning) FN (20 000 inv) = hälften av världens befolkning i städer = Urbaniseringsgrad
Vad är ens stad? S. 288 Norden 1960 – tätort (200 inv + max 200 m m mellan husen) Sverige urbaniseringsgrad 90%. FN – mindre än 60%
Stad Stadens lokalisering och storlek: resurser - jordbruksbygd - hamn - malm Landsbygd = motsats - stad beroende
Slutar stad – börjar landsbygd? Zwischenstadt (mellanstad) Aktiviteter ut ur staden = mellanting Köpcentra Villaförorter Vindkraftverk Vattendrag – dricksvatten Fritidsintressen Gråzon – flyter i varandra
Megastäder s. 291 Mycket stora städer = ( över 10 miljoner invånare – ca 20 st.) Utvecklingsländer 1950 – 86 st Idag 500 st
Megalopolis Stadslandskap av många städer Städer växer ihop Kan inte se var de börjar eller slutar Människor flyttar till megalopolis Megalopolis flyttar till människor Städer brer ut sig = urbaniseras närliggande områden New York – London (1900 – talet) Tokyo – Shanghai (ev) Huvuddelen av kapitalrörelsen o informationensker
Uppgift: Stadsplanering s. 298 – 305. Till måndag 5/11 Grupp 1: stadsplanering (Maria ) Grupp 2: 1900-talet + bilismen Grupp 3: bostäder Grupp 4: segregation Grupp 5: svenska förorter Grupp 6 : Svenska stadsregioner Grupp 7: dagens tendenser Grupp 8. grindsamhällen