VAD TÄNKER FINLÄNDARNA OM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA SERVICE OCH DESS FRAMTID?

Hur är det fatt med hälso-och sjukvården i Finland? Får man skära ner i social- och hälsovårdstjänsterna? Måste hälso- och sjukvårdens administrativa chef alltid vara en läkare? Vad borde göras för att förbättra social- och hälsovårdstjänsterna? TNS Gallup utredde på uppdrag av Tehy tusen finländares uppfattningar om vårdtjänsternas tillstånd och framtid. Materialet representerar landets 15–74-åriga befolkning (utom Åland). Statistisk felmarginal är ca 3,1 procentenheter plus minus. Materialet insamlades under loppet av februari 2015.

Borde man sätta för sparpratet?

Nio av tio finländare anser att man inte får spara av social- och hälsovårds- tjänsterna ens i svåra ekonomiska förhållanden annat än av yttersta nödtvång (%). Av helt samma åsikt Av relativt samma åsikt Kan inte säga Av relativt annan åsikt Av helt annan åsikt

Vilket skolvitsord ger medborgarna beslutsfattarna om skötseln av social- och hälsovården?

6 1/2 (Socialfrågor: 6,33; Hälsofrågor: 6,59)

Måste hälso- och sjukvårdens chef vara läkare? 020 Den administrativa chefen skall alltid vara läkare Till administrativ chef skall även kunna väljas personer med annan högre slutexamen Kan inte säga

SKALL MAN MINSKA PÅ UTBILDNINGEN ELLER SATSA PÅ KUNNANDET?

T.o.m. 94 % av finländarna anser att personer som sköter dem skall ha tillräcklig utbildning i social- och hälsovård. Sänkning av vårdbranschens utbildningskrav från det nuvarande motsätter sig 73 %. Nio av tio anser att utveckling och utnyttjande av personalens kunnande är en viktig faktor i tryggandet av hälsovårdstjänsterna.

Av samma åsikt! Hälso- och sjukvården i Finland skall hållas på nuvarande nivå 85 % Utöver hälso- och sjukvårdens kostnader borde man tala mera om dess kvalitet 91 % Inom social- och hälsovården borde allt mera satsas på arbetstagarnas kunnande 79 % Beslutsfattarna borde fästa mera uppmärksamhet vid utvecklingen av social- och hälsovårdens verksamhet och resultat 62 % Vårdens löner är i dag otillräckliga med tanke på arbetets svårighetsgrad 62 % Social- och hälsovårdens utbildningskrav kunde lindras från det nuvarande 15 % (Helt eller av relativt samma åsikt som påståendet)

Vad borde sedan göras?

Många sätt att förbättra vårdtjänsterna och öka deras resultat: 1.Utveckling och utnyttjande av personalens kunnande (91 %) 2.Spridning av god praxis mellan kommuner och sjukvårdsdistrikt (90 %) 3.Bra ledarskap (90 %) 4.Utveckling av hälso- och sjukvårdens verksamhetsmetoder och praxis (87 %) 5.Utveckling av arbetsfördelningen (84 %) 6.Utveckling av hälso- och sjukvårdens strukturer (83 %) 7.Ökning av medborgarnas ansvar om sin egen hälsa (76 %) 8.Prövning av helt nya verksamhetsmodeller (62 %) (Vilka metoder anser medborgarna viktiga eller mycket viktiga när social- och hälsovårdstjänsterna tryggas/effektiveras) 8

Fem viktiga sätt att trygga och effektivera social- och hälsovårdstjänsterna: 1.Spridning av god praxis mellan kommuner och sjukvårdsdistrikt 2.Utveckling av hälso- och sjukvårdens verksamhetsmetoder och praxis 3.Utveckling och utnyttjande av personalens kunnande 4.Ökning av medborgarnas ansvar om sin egen hälsa 5.Utveckling av hälso- och sjukvårdens strukturer 5

Privat produktion av tjänster får inte understöd Bara 15 % tror, att privat produktion av tjänster i större omfattning skulle vara en viktig metod att trygga oh effektivera social- och hälsovårdstjänsterna.

TILL SLUT: FÖRVERKLIGAS JÄMLIKHET I ARBETSLIVET?

81 % av finländarna anser att löneskillnaderna mellan män och kvinnor borde man försöka minska. Två av tre anser det bra att andelen kvinnor i chefsuppgifter växer från det nuvarande både på offentliga och privata sektorn. Familjeledigheter borde delas jämnare mellan män och kvinnor anser 59 %.

är nu hos dig! tehy.fi/eduskuntavaalit