1 Strategier för minskad klimatpåverkan - framtidsbilder för markanvändning på landsbygden Rebecka Milestad, Åsa Svenfelt & Kalle Dreborg.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Advertisements

Lokala miljövärden Lokala miljövärden Den energi som man använder har framställts på olika sätt. För att bedöma fjärrvärmens.
Skogsstyrelsens klimatpolicy
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser:
Svensk konsumtion och global miljöpåverkan Hur fortsätter arbetet ?
FoU-samverkan på EU-arenan – Regionala FoU-strategier för Norra Sverige Erik Bergkvist Rapportör EuropaForum.
Att ta tempen på den unga målgruppen
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Fossilbränslefri region
Forsknings- och utbildningsstrategier 2009–2012 Förändring för kvalitet och förnyelse.
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
Jämställdhetspolitiken Tillväxtverket 26 september
Handlingsprogram för hållbara transporter Handlingsprogram för hållbara transporter är ett program för tillväxt och utveckling i.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Uthållig kommun – ett verktyg för att nå målen 22% av landets kommuner 100% av länets kommuner Kalmar nationellt pilotlän.
Välkommen! S eminarium om energieffektivisering i fastigheter Oskarshamn 10 mars 2010.
Trafik- och samhälls-planeringsnämnden
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund LRF och energi – strategi och leveranser.
Inriktningsplanering för
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
Fokus III & UP-System AES-konferens i Katrineholm 7 maj 2009 Jörgen Sjödin & Lars Ingelstam.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Lantmännen – först ut med klimatdeklarerade livsmedel
Norrstyrelsens styrgrupp för infrastruktur 2009 BILD 1 Infrastruktur i Region Norrland – vision, mål och verksamhetsidé.
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET
Klimathotet Krympt global ekonomi - med 51 tusen miljarder kronor Svåra översvämningar (höjda havsnivåer) Vattenbrist, torka, ökenutbredning Oförutsedda.
Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer
Fördjupad utvärdering 2015 Fokusområde Hållbar konsumtion
Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
1 Statsrådets jordbrukspolitiska redogörelse I Redogörelsen behandlar jordbrukets verksamhetsfält och utveckling på allmän nivå Redogörelsen tar upp frågor.
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund LRFs Energistrategi SERO:s Energiseminarium Carl Wachtmeister Ordf Energiföretagande o miljöutskottet.
1 Klimatberedningen Region Skånes klimatberedning.
Strategisk inriktning för Trafikverket
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
Barn och ungas rättigheter BRÅ
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Färdplan 2050 Sverige utan klimatutsläpp år 2050 Stig Hammarsten Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över.
Lokala miljövärden Resurseffektivitet: Snitt: 0,28 Viktat medelvärde: 0,
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
Miljömålsberedningen Miljömålen – grunden för svensk miljöpolitik.
VAGN I BOX. Arbetsprocess Tre steg där varje steg innehöll enkäter, intervjuer och diskussioner med tänkta användare från bland annat öppna förskolan.
Sverige nettoexportör av el Ökad elproduktion Effekthöjning på befintliga kraftverk Utbyggnad av vindkraft, småskalig vattenkraft och biokraftvärme. Minskad.
Demografi - Befolkningsutveckling
”Målet med den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft”. PROP. 2013/14:1 UTGIFTSOMRÅDE.
MERGE for GAC May 2010 Klimatfrågan: Nutidens skugga på framtiden Klimatfrågan: Nutidens skugga på framtiden Markku Rummukainen Lunds universitet,
VÄLKOMNA Klimatsamverkan Skånes Fossilfrihet på väg – i Skåne! Johannes Elamzon Social hållbarhet
Arrangerat av Klimatsamverkan Skåne, ett samverkansorgan i klimatfrågor mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Fossilfrihet.
1 Lärande för hållbar utveckling inom NTA Gerd Bergman, utvecklingschef
Landsbygdskommittén.
Minska utsläppen av växthusgaser
Maria Ahlsved, Näringsdepartementet
De utmaningar vi arbetar med inom ramen för CITyFiED-projektet finns i många bostadsområden i Sverige och runt om i Europa. Med innovativa lösningar för.
Klimatneutrala samhällsbetalda resor 2020
Miljömålen består av tre slags mål
Övervakningskommittén
Hållbar utveckling? Hållbar framtid?
Energiförsörjningen och miljön
Förstudie Otålighet Läsa redan beslutade Intervjua aktiva och berörda
Miljömålen består av tre slags mål
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Presentationens avskrift:

1 Strategier för minskad klimatpåverkan - framtidsbilder för markanvändning på landsbygden Rebecka Milestad, Åsa Svenfelt & Kalle Dreborg

2 Bakgrund till forskningen Behovet att komma till rätta med klimatförändringarna innebär att mindre mängd fossila bränslen kan användas. Bioenergi från jord och skog kan bli en viktig ersättning, men är inte problemfritt. Befolkningsökningar och höjda konsumtionsnivåer globalt ökar också behovet av livsmedel, textil och bioenergi. I framtiden kan det bli konkurrens om vad marken ska användas till och det påverkar även hur vi använder marken i Sverige. För att förekomma eller ha beredskap för sådana konflikter behövs ett långsiktigt perspektiv på markanvändning och långsiktig planering

3 Framtidsstudiens övergripande syfte Att visa på möjliga lösningar och inte låsa fast sig vid dagens strukturer och problem Skapa underlag för diskussion för vad vi behöver göra och vilka avvägningar som kan behövas

4 Projektet syftar till att: Utveckla scenarier för markanvändningen för två svenska landsbygder 2060 där långtgående mål för att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser uppnås Utvärdera scenarierna mot de nationella miljökvalitetsmålen och andra mål som rör utvecklingen av samhället Illustrera möjliga mål- och intressekonflikter som kan motverka att klimatmålet nås Inkludera lokala aktörers kunskap och perspektiv på hur vägen mot en önskad framtid kan se ut Öka medvetenheten (lokalt och nationellt) om risker och möjligheter relaterade till markanvändning och klimatförändringen

5 Målen som vi fokuserar på i studien till 2060 Noll-utsläpp av växthusgasen koldioxid Åtgärder inom skogs- och jordbruket för att minimera utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas Rättvist miljöutrymme? Samma tillgängliga biomassa för energi/person i varje land

6 Framtidsbilderna utvecklas med hjälp av: Intervjuer med nationella experter Intervjuer med aktörer i varje region Litteratur (utredningar, andra scenarier, beräkningar)

7 Frågor i intervjuer och workshopar med kommuntjänstemän Vilka trender (faktorer) i omvärlden och i Sverige/Falköping/Västervik kan påverka markanvändningen i framtiden? Varför? Vilka kan påverkas av aktörer inom kommunen/i Sverige och vilka ligger utanför kommunens/landets kontroll? Vilka är de två viktigaste faktorerna? Varför ?

8 Framtidsbildernas dimensioner Central styrning Den överstatliga och nationella nivån är mest inflytelserik. Staten planerar och genomför omställningen till ett noll-utsläppsamhälle med storskaliga lösningar Lokal styrning Den lokala nivån är mest inflytelserik. Lokalsamhällen planerar och genomför omställningen till ett noll- utsläppsamhälle med småskaliga lösningar Inga internationella klimatöverenskommelser De flesta av världens länder fortsätter använda fossil energi så länge den finns Ett internationellt klimatavtal En planerad nedtrappning av användningen av fossil energi och utbyggnad av el- produktionen

9 Nästa steg i projektet: Fokusgrupper i Västervik, Falköping och på nationell nivå Diskutera vägen till de olika framtiderna och möjliga målkonflikter