Hushållens förmögenhet och skuldsättning Konjunkturseminarium 15 mars 2011 Johanna Ekblom Anders Lindström
Svenska hushålls tillgångar och skulder Fokus på hushållens skuldsättning Olika nyckeltal ger till viss del olika bild av situationen Nettoförmögenheten Skuldsättningskvot Skulder i förhållande till disponibel inkomst Räntekvot Bolånetak, effekter?
Hushållens förmögenhet Två tendenser, sparandet i finansiella tillgångar ökar mer än reala och kraftiga värdestegringar påverkar förmögenheten i högre utsträckning Nettoförmögenheten större än någonsin: mdkr eller kr per invånare i december 2010 Men, tillgångar och skulder ojämnt fördelade
Tillgångar och skulder
Skuldsättning Under 2010 ökade hushållens skulder med 160 mdkr Skuldsättningsgraden oförändrad Allt större del av hushållens lån är bostadsrelaterade
Hushållens skulder i förhållande till tillgångar
Hushållens skulder i förhållande till bostadsförmögenheten
Kommentarer skuldsättning Värdet av hushållens övriga tillgångar aktier, fondandelar, försäkringssparande och banksparande mer än skuldökningen. En nedgång i bostads- eller aktiepriser orsakar en ökande skuldandel. Tillgångarna är priskänsliga medan skulderna finns kvar.
Skulder i förhållande till inkomst Hushållens totala skulder mätt som andel av den disponibla inkomsten var 162 procent i december 2010, den högsta nivån någonsin. Situationen i andra europeiska varierar. Eurostats rubrik är "Gross debt-to-income ratio of households" FrankrikeBelgienTysklandFinlandPortugalSverigeStorbritannienIrlandNederländernaDanmark
Hushållens skulder i relation till disponibel inkomst
Räntekvot Hushållens ränteutgifter efter skatt som andel av disponibel inkomst har minskat sedan 1990
Bolånetak Infördes 1 oktober 2010 Effekt efter fyra månader Blancolån har inte ökat
Tack!