KLUSTERBYGGANDE FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT Presentation vid konferensen ”Förutsättningar för hållbar tillväxt inom gruvnäringen” i Skellefteå 20 februari 2009 av Ulf Wiberg Kulturgeografiska institutionen Umeå universitet

Skellefteåfältet – en nyckelresurs i ett europeiskt perspektiv Sveriges andel av gruvproduktionen i EU-25 (2006) Silver 17,9% plats 2 Skellefteåfältet svarar för en tredjedel av Sveriges bidrag Guld 23,2% plats 3 Skellefteåfältet svarar för hälften av Sveriges bidrag Koppar 8,8% plats 3 Skellefteåfältet svarar för en femtedel av Sveriges bidrag OCH MER KAN DET BLI!

Stora chanser till expansion inom gruvnäringen i Västerbotten Skellefteåfältet utvecklas vidare Flera nya gruvor längs guldlinjen, men även platser utanför detta stråk visar lovande prospekteringsresultat De nya gruvorna kan ge större produktionsvärden än nuvarande verksamhet Ett flertal både nationella och internationella företag är engagerade i förarbeten och etablering av de nya gruvorna

Rönnbäcken

Rikhaltig repertoar av fyndigheter Guld Silver Koppar Bly Zink Nickel Kalciumfluorid Uran OCH FLER DÄRTILL

Möjligheter till hållbar regional tillväxt i en globaliserad värld Undvika snävt fokus på exploateringen av malmfyndigheten Sträva efter sektorsövergripande synergieffekter genom samverkan med anknytande näringar och sikta både på en regional och global marknad Satsa särskilt på att rekrytera kvinnor Hantera motstående markintressen Värna om ekologisk hållbarhet

Olika typer av tillväxtpotentialer baserade på gruvverksamhet Basindustri Underleverantörer Kvalitativa följdeffekter Kvantitativa följdeffekter

Exempel på kvantitativa följdeffekter Energibehov Infrastrukturinvesteringar Byggnadsverksamhet Transporter Offentlig service Kommersiell service

Exempel på kvalitativa följdeffekter Tillverkning av produkter för gruvverksamhet Tjänster för gruvverksamhet Förädling av metaller och mineraler

Den stora utmaningen för långsiktig regional hållbarhet Att skapa kvalitativa följdeffekter, dvs mervärden i form av nya produkter och tjänster för både en regional och en global marknad

Styrkefaktorer på den norrländska arenan Stark industriell tradition inom naturbaserade näringar Teknikkunnande Processkunnande Miljökunnande Marknadskunnande FoU-verksamhet – samverkan företag – universitet, flera etablerade centrumbildningar inom trä- och mineralområdet Kvalificerade tjänsteföretag

Både rotad i regionen och öppen mot världen Krävande regional hemmamarknad ökar konkurrensförmågan globalt Flera gruvrelaterade företag inom Skellefteåfältet är goda exempel

Dynamiska tillväxtkluster rymmer både samverkan och rivalitet Stimulerar till nya affärsidéer, innovationer, kunskapsutbyte, kundrelationer, forskningskontakter Möter globaliseringens utmaningar i form av krav på - hög produktivitet, - långtgående specialisering, - strategiska omvärldsrelationer, - innovationsåtgärder som ökar förädlingsvärdet samt - ökat behov av kunnande om exportmarknader

Mineralkluster med bas i Skellefteåfältet men ingen tydlig klusterbyggnadsstrategi Boliden AB är ett väl etablerat nav Intresseorganisationen Georange har identifierat ett hundratal företag som har direkt eller indirekt koppling till gruvverksamheten i länet Samspel med Umeå universitet och Luleå Tekniska universitet

Grundförutsättningar för klusterbyggande är att samspelet mellan aktörerna är präglat av - engagemang - lojalitet - strävan efter att utmejsla en gemensam identitet gentemot omvärlden

Klusterformationer kan vidareutvecklas genom spridning till fler kommuner, men det sker inte automatiskt Beror på mottagarkapaciteten i det lokala näringslivet i form av nyfikenhet och entreprenörsanda Alternativt att naturresurserna i den lokala miljön lockar företag och entreprenörer från andra regioner och länder att söka sig dit Nytillskottet av internationella företag i länet skapar möjligheter för nya utvecklingsperspektiv, företagsrelationer och marknader

Sammanfattningsvis – utvecklingshinder i nuläget pga finanskris och lågkonjunktur ljusa framtidsutsikter på lång sikt men krävande konkurrensvillkor