Organisationskultur och säkerhet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Olof Sundin, Fil dr Informationsstrategier och yrkesidentiteter - en studie av sjuksköterskors relation till fackinformation.
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Heart to Change – att leda förändringsarbete
Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION
Nulägesanalys genom frågor
Socialstyrelsen.se/patientsakerhet Fallstudie nr. 22 | Artikelnr | ISSN Patient tog sitt liv under vård på sjukhus En man med självmordstankar.
Minnesanteckningar från förtroendevaldsträff 15/
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Att söka och förvalta kunskap
Ledarskap och arbetsliv
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
Att arbeta praktiskt.
Acando föreläsning Uppsala caseakademi
OL108A Distanskurs samhällsentreprenörskap Glokala Folkhögskolan
Den massmediala bilden av kvinnor
Som man frågar får man svar. Vad är intressant? Varför?
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Kurslitteraturen består av 11 kapitel som var och en belyser olika delar av automatiseringstekniken. De utgör fristående delar men har en gemensam röd.
Patientsäkerhetsronder
Säkerhetskulturmätningar hos enheter inom Västra Götalandsregionen
Lund Studentlitteratur
Eller formativt lärande…
En vård värd samverkan Femtio år av insikt.
Växjö kommun,  Kommunala högstadieskolor, Växjö kommun  Administratörer, kulturaktörer, koordinatorer och elever  Delaktighet som värde och praktik.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Att få rätt saker att hända
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Ta ställning och handla!
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Systematiskt kvalitetsarbete i våra kommuner
Samhällskunskap 1a1 Kursens: mål innehåll kunskapskrav samhällsfrågor
Hur gör man en debattartikel?
Förstå, jämföra och föreslå åtgärder Centrala ord och begrepp
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Organisera vattentjänsterna för framtiden. Vattentjänstorganisationernas utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och.
Patientsäkerhetskultur
Patientsäkerhetsronder ”Executive Walk Rounds” – EWR.
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Forskningsplattform Förnyelse av tjänstebaserade, komplexa system Gunilla Jönson Fredrik Nilsson Lunds Tekniska Högskola.
Samverkan – hindrande och främjande förhållanden Örebro 27 januari 2012 Berth Danermark
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Lärande utvärdering genom följeforskning
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
Cancervårdprocesser och deras förbättring
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
fokusgrupper En Kvalitativ datainsamlingsmetod Karina Kight
Västerås stad Medarbetarundersökning 2007 Konsult och service Västerås stad:Anneli Jansson Synovate Sweden:Christer Siwertz Anna Fransas Projektnummer:S
Litteraturhistoria – epoker och analys av textutdrag
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
Vardagsrasism Inklusive etnocentrism. Etnocentrism betyder att man bedömer främmande kulturer med sin egen måttstock och att man placerar de egna kulturella.
Förhindrande av Tuberkulos smittspridning i röntgensjuksköterskans arbete Samir Alic, Tatiana Fedorova.
Leder etnisk mångfald till kontakt eller konflikt? Andrej Kokkonen.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Sociologi Introduktion.
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Varför finns vi som grupp? Syfte. Uppdragsbeskrivning.
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Närsjukvårdsmöte Eugenia Strandberg.
Riskanalys av XXXXXXXXXXX
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Organisationskultur och säkerhet Carl Rollenhagen Jan 2011

Risker och nytta ”The Black Box” NYTTA RESURSER RISKER

Hur stor är boxen? Vad finns i boxen?

Systemperspektiv Beroende på hur ”stor” boxen är så kommer vi till olika slutsatser om det ”system” som är relevant i analysen av risk och säkerhet. När vi diskuterar organisationskultur bör vi alltså först avgränsa det system som intresserar oss – beroende på avgränsningen kommer vi till olika slutsatser om ”kulturen” och ”klimatet”

Boxens ”storlek” Omgivning Övergripande politiskt/ekonomiskt beslutsfattande Patienter Andra sjukhus Min grupp Andra avdelningar Omgivning

Vi kan vidga boxen Omgivning Min grupp + andra avdelningar

….ännu större box Omgivningen Politiker Min grupp + andra avdelningar + sjukhuset + andra vårdinrättningar + patienter Läkemedelsbolag

Systemtänkande Om vi vidgar vår ram för vilka delsystem som vi anser är relevanta för att förstå säkerhet så öppnas nya perspektiv. Också förståelsen av vad som är ”kultur” blir mer nyanserat.

Perspektiv på säkerhet och risk Teknik (T) T + Människa (M) T + M + Organisation (O) T + M + O + Kultur/klimat Vad blir nästa område i sekvensen?

Kultur och klimat I den akademiska forskningen skiljer man mellan organisationskultur och organisationsklimat Begreppen har olika innebörd och akademiska traditioner En ofta förvirrande akademisk diskussion har stundtals uppstått

För det vetgirige… Läs t.ex. kunskapsöversikten: ”Bra samspel och samverkan skapar säkerhet – om klimat och kultur på arbetsplatsen” Arbetsmiljöverket, Rapport 2001:1 …en bra översikt av det akademiska läget inom forskningen

MTO -perspektivet Teknologi Människor ”Hårdvara” Organisatoriska strukturer och processer Data Information

Var syns kulturen? Några möjliga svar: Kulturen visar sig i de föreställningar, värden, attityder och beteenden som människorna (i systemet) har gemensamt. Kulturen visar sig också i strukturer, organisatoriska arrangemang, i fakta och information dvs. som ett resultat av ovan.

Boxen kan vara stor…. Detta innebär att det finns en mängd olika ”kulturer” på olika nivåer, med olika traditioner, föreställningar, värderingar, attityder etc. Vi bör därför vara försiktiga när vi hänvisar till en ”kultur” som förklaring till händelser i och som åtgärd till förbättringar.

Yrkeskulturer Man pratar ofta om organisationskultur i termer av kulturen vid en viss avgränsad organisatorisk enhet t.ex. ett sjukhus, ett kärnkraftverk. … i vissa fall har det visat sig att det är mer intressant att titta på olika professionella grupper och deras traditioner – skillnaden i kultur är ibland större mellan yrkesgrupper än mellan ”organisationer”.

Några yrkeskulturer Politiker Administrativa chefer på lokal nivå Läkare Sjuksköterskor Teknisk personal …kommunikationen mellan dessa grupper är av vital betydelse för patientsäkerheten

Kulturens positiva funktion Att minska osäkerhet genom att tillhandahålla normer för hur vi bör handla i olika situationer Socialisera nya medlemmar Att skapa identitet genom tillhörighet till grupper (professioner, kön, ålder, nationalitet etc.) Bevara och utveckla sådant som värderas och fungerar

Kulturens negativa funktion Konserverar antaganden, föreställningar och strukturer som inte längre fungerar och/eller är moraliskt försvarbara. Skapar motsättningar mellan grupper med olika värderingar Tvingar individer till beteenden som de inte önskar

Några inledande slutsatser När vi ”öppnar lådan” kan vi se att det är samma komponenter som leder till nytta som leder till risker – säkerhetsarbetet måste alltså adressera alla dessa komponenter (MTO) Ett systemperspektiv öppnar för analys av flera parallella kulturer av olika typ När vi diskuterar ”kultur” så bör vi vara medvetna de negativa och de positiva attributen – balansgången kan vara svår.

Från ”storkultur” till ”X –kultur” Man har kritiserat begreppet (organisations) kultur för att det har blivit allt för grandiost och allomfattande för att vara analytiskt användbart. Ett alternativ kan vara att tala om olika X-kulturer där X kan ersättas med t.ex. ”säkerhet”, ”effektivitet”, ”innovation”, ”etik”.

”X kulturer” – hur många? Hur många X-kulturer finns det? Kanske kan vi ta en utgångspunkt i värdebegreppet!

Några intressanta ”X-kulturer” Etiskt kultur Produktions/effektivitetskultur Säkerhetskultur Innovationskultur Hur hänger dessa kulturer samman?

Säkerhetskultur Begreppet ”säkerhetskultur” brukar förknippas med ord som ”försiktighet”, ”noggrannhet”, ”regelföljande” – alltså i huvudsak en försiktig och ”konservativ” orientering Allt detta är ofta motiverat och bra men….

Förändring .. ….förändring, innovation, flexibilitet är också något som en god säkerhetskultur måste innefatta. Så hur kan vi kombinera en traditionell och konservativ säkerhetskultur med en flexibel och innovativ säkerhetskultur?

Säkerhet och innovation Innovation, förändring, flexibilitet Innovations och förändringskultur De okända andra Jag och egenintresset Klassisk säkerhetskultur Försiktighet, riskaversion, konservativt beslutsfattande

Tranformation HINDER Hit vill vi komma Här är vi TID

Förändringsstrategier Linjechefsmodellen – förändring drivs top-down utifrån chefens direktiv Konsultmodellen – konsulter tas in för att driva förändring. Systemgruppsmodellen – ofta överlägsen vid innovativ problemlösning

Innovationskompetens De flesta som arbetar i en verksamhet har idéer om hur verksamheten kan bli bättre och säkrare Men idéerna riskerar att endast bli hugskott om det inte finns en övertänkt process för innovativ utveckling Systemgrupper är ett av flera sätt att skapa ökad säkerhet genom personalens engagemang

Systemgrupper Simuleringsmodell System- grupp Representanter väljs så att alla viktiga funktioner finns representerade i systemgruppen Verkligt system

Att hantera paradoxer Systemgrupper kan hantera ett antal svårigheter som finns i komplexa organisationer.

Specialiseringsparadoxen Utveckling av kunskap medför ofta ökad specialisering – experter som vet mycket om ett snävt område. Detta gynnar säkerheten. Men….. Ju fler specialister desto större risk för att ”inte se skogen för alla träden” – något som inte är bra för säkerheten

Projektparadoxen När svåra olyckor inträffar brukar man inte sällan skapa projekt som skall hantera uppdagade brister – detta är ofta bra för säkerheten, men….. När nya händelser inträffar så tillsätts ett nytt projekt som inte sällan tar resurser från tidigare oavslutade projekt – risken är att man står med mängder av ofullbordade projekt – detta är dåligt för säkerheten.

Komplexitetsparadoxen Komplexa system skapar risker just för att de är så komplexa. När olyckor inträffar är det ibland så att man inför åtgärder som gör systemen ännu mer komplexa och skapar därmed ibland fler risker.

Liknöjdhetsparadoxen En stark kultur som fungerar bra kan leda till att man i en organisation blir allt mindre förändringsbenägen Men vad som är en bra kultur för ett visst ändamål kan ibland förändras snabbt

Hur göra? Specialisering är oundvikligt men måste pareras med kompetens som ”tänker i system snarare än komponent”. Uthållighet och fokusering på de viktigaste projekten kan vara bättre än att ständigt skapa nya projekt. Försök hitta effektiva lösningar på säkerhetsproblem så att komplexiteten inte ökar.

Att låta sig influeras av andra Säkerhetskommittéer (Kärnkraft) Peer Review (Kärnkraft) FMEA (riskanalys) Säkerhetsredovisning (Kärnkraft) Vikten av ”ägarskap”

Sammanfattning I Vi lever i system med konkurrerande värden – självklart förvisso, men…. För att kunna förändra en organisations kultur bör man först granska de föreställningar och värderingar som är rådande En etisk dimension är intressant här, liksom hur organisationen förhåller sig till innovativ förändring.

Sammanfattning II Förändringsstrategier bör utformas så att man kan dra nytta av de olika kulturer/klimat som finns i ett system. Systemgrupper är ett av flera sätt att försöka göra detta Vissa grupper (t.ex. politiker) bör särskilt öka sin kunskap om risk och säkerhet så att beslutsfattandet blir mer övervägt