Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Barn & Våld Anna Norlén BUP Grinden Enhetschef Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut anna.norlen@sll.se
BUP Grindens målgrupper Barn som utsatts för våld i familjen (eller när det finns uppgifter om detta) Barn som utsatts för sexuella övergrepp (bekräftade eller obekräftade) Barn som agerar sexuellt mot andra
BUP Grindens uppdrag Traumafokuserad behandling Gruppbehandling Individuell behandling: TF-KBT, EMDR, Barnterapi (PDT) Anknytningsorienterad behandling Kunskapscentrum för Barn & Trauma konsultation & utbildning metodutveckling
Förekomst av barnmisshandel 13 - 15 % i normalpopulation 3 - 4 % allvarlig aga (Allmänna Barnhuset 2000; 2007, Annerbäck et al 2010) Förekomsten har ökat mellan kartläggningar 2000 & 2007 Ökad risk: barn med funktionshinder, kroniska somatiska sjukdom/tillstånd, låg inkomst & migrationsbakgrund (Svensson et al, 2011) Både män & kvinnor förövare
Förekomst av sexuella övergrepp 13 - 15 % av flickorna & 3 - 5 % av pojkarna berättar om utsatthet för sexuella övergrepp som de mått dåligt av Ovanligt att berätta för någon vuxen 30 - 50 % av förövarna under 18 år (Kjellgren, 2009) 90% av förövarna är män
Förekomst av våld i familjen 10 % i normalpopulation (Rädda Barnen, Brå & SCB mfl) 20 - 40% i kliniska populationer (Broberg et al, 2009, 2011) 80 % av misshandlade mammor uppger att våldet började under graviditet – första levnadsmånaderna (SoS) 95% av förövarna är män
Var finns barnen när våld i familjen pågår? 95% vid minst ett tillfälle befunnit sig i lägenheten 77% vid minst ett tillfälle varit i samma rum 45% vid minst ett tillfälle varit i direkt fysisk kontakt med ena/båda föräldrarna 62% av barnen själva utsatta för misshandel av pappa (Almqvist & Broberg, studie av barn 80 barn, 0-6 år på kvinnojour, 2004) Pontus Endast höra behöver inte vara bättre än att också se. Barn exponeras för våldet på olika sätt. Direkt eller indirekt.
Anknytning - centralt vid trauma hos barn Rädsla aktiverar anknytningsbeteende hos barn Anknytningsrelationen - barns enda alternativ till reglering av svåra känslor Barnet förlorar båda sina anknytningspersoner vid våld mellan föräldrar Möjligheten till återhämtning störs 8 8 8
Trauma Extremt påfrestande händelse som varken kan undflys eller bekämpas kan orsaka skada Biologiska, kognitiva och känslomässiga reaktioner aktiveras (fight/flight & freeze) Typer av händelser: misshandel, sexuella övergrepp, bevittnat våld, omsorgssvikt & försummelse, olyckor & katastrofer, dödsfall & separationer
Barn & Trauma Effekter av potententiell traumatisk händelse beroende av - Personlighet, ålder, utvecklingsnivå - Grad av exponering - Tolkning av egen roll - Föräldrars stöd & reaktioner - Övrigt socialt stöd
Symtom efter våld & övergrepp Dålig självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Skol-/inlärningssvårigheter Hyperaktivitet Ångest/oro Depression Aggressiva beteenden Missbruk Ätstörningar Självskadebeteende Självmordsbenägenhet Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Trots Fobier Sömnsvårigheter Traumasymtom/PTSD
Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) enl DSM-IV Återupplevande påträngande minnesbilder/tankar, mardrömmar, posttraumatisk lek Undvikande av känslor/tankar, platser, personer etc begränsade affekter, nedstämdhet Överspändhet sömnstörningar, irritabilitet, vredesutbrott, koncentrationssvårigheter, vaksamhet, lättskrämdhet,
Barns behov efter trauma/påfrestning Skydd mot ytterligare, upprepade & orimliga påfrestningar Delaktighet möjlighet att ha insyn i & påverka processer/beslut Resurser rätt stöd/behandling, trygghet, information & ledning
Akut bemötande vid utsatthet Reaktioner = signaler. ”Normalisera” - psykoedukation Skydd & socialt stöd - viktigaste åtgärden Information, problemlösning & skapa sammanhang Stöd barnets egna förmågor Följ upp & bedöm reaktioner löpande Komplex traumatisering – särskilda åtgärder
Behandling: forsknings- och kunskapsläget Forskningsevidens för barn/ungdomar: TF-KBT och EMDR (PTSD), Psykodynamisk föräldra-barn terapi (små barn), (Foa et al. 2009) Beprövad erfarenhet: Traumafokuserad behandling i grupp, utryckande/skapande terapier Läkemedelsbehandling: Ej förstaval. Behandling av symtom som stöd till övrig behandling i vissa fall (ångest, sömn, etc) (BUP Stockholms riktlinjer) Konsolidering förstärkning : (av ngt)HIST.: SEDAN 1534 2 KONSOLIDERING av ett beteende genom att det belönas ⟨PSYKOL konsolidera : KONSOLIDERANDE, KONSOLIDERING• förstärka genom att förbättra den inre strukturen MEST ABSTRAKT: utnyttja segern och ställningarna; sin makt; deras ställning har tsBET konsolidering, (av konsolidera, av lat. conso´lido 'göra fast', 'göra tät', 'konsolidera') inom medicinen förtätning, förhärdning (konsistensökning) av en vävnad. Vid läkningen av ett benbrott konsolideras den först bildade mjukvävnaden genom successiv nybildning av brosk- och benvävnad (kallus). 15 15
Bedömning av skydd & stabilitet Kartläggning av aktuell situation mellan barnet & förövande förälder avseende: boende, kontakt, umgänge, syskons & andra barns kontakt, situation i förskola-/skola, föräldrarnas kontakt med varandra… Upplever barnet sig tryggt och skyddat? Bred kartläggning av barnets vardag
Viktiga principer i stödet Stärka barnets upplevelse av kontroll Undvika tvång, hot, manipulation & skuld Erbjuda varierade vägar till kommunikation & kontakt mellan barn & föräldrar Kortsiktiga & långsiktiga lösningar Flexibilitet & tålamod Uppehåll i umgänge kan behövas!
Traumafokuserad behandling Bedömning av skydd och stabilitet situation, system & individ Stabilisering (nutidsfokus) psykoedukation om reaktioner, symtom & hur hantera dessa Traumabearbetning (dåtidsfokus) exponering rekonstruktion: berätta om, visa, leka… Skapa ett narrativ Konsolidering (framtidsfokus) Framtidsperspektiv, hopp, stärka nyutvecklade strukturer 18
Hinder för att berätta om traumatiska upplevelser Minnessvårigheter Smärtsamt att berätta Skuld & skam Relationen till förövare Inte rätt läge Konsekvenser om jag berättar
Samtal med utsatta barn Utgå från konkret händelse Individuella & gemensamma fokuserade samtal Olika uttrycksmedel Aktivt & fokuserat Ej manipulation När- / var- / hur-frågor