Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Exponering – habituering eller nyinlärning?
Advertisements

FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
Kriser Marie Carlander, Cybergymnasiet Göteborg, Göteborg –
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet
Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård.
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Familjehem och föräldraskap
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin.
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Utväg barn och ungdom Lena Hogander, Barnhuset.
Att främja psykisk hälsa under förskoleåren
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Up modul 7 -Exponering Billy Larsson Leg psykolog Leg psykoterapeut
Beroende och den växande hjärnan
Eskilstuna Zonta-klubb
Sexuellt utsatta pojkar
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
Barn som far illa My Stein.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
”Jag kan känna igen symtom på PTSD”
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
Hinder och möjligheter - seminarium om ensamkommande asylsökande barn.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Eva 10 år -Jag vet att det kostar, men hur lång tid kan det ta.
Uppsökande och förebyggande arbete
Vara brottsoffer eller vittne
Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt våld i samkönade relationer 56 åtgärder inom sex insatsområden:
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Psykolog utan gränser, september 2013
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Parallella stödgrupper för barn och föräldrar
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
1 Barnkonventionen - en introduktion Fisksätra
Kris & katastrofpsykologi Landstingsgemensamt kunskapscentrum
Selfmutilation behaviour Self injourious behaviour Cutting
Sjuka barn – vad behöver barn och föräldrar?
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
- möten med barn som misstänks vara utsatta för människohandel eller sexuell exploatering - Åsa Landberg, Linda Jonsson, Carl Göran Svedin.
Barn som växer upp i familjer med våld
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
PTSD och samsjuklighet hos kvinnor med beroende på Embla center Anna Rantzow.
Barn och ungdomar utsatta för misshandel och sexuella övergrepp Steven Lucas, överläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna
Bemöta personer som reagerar på trauma
Praktisk stressföreläsning
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Kliniska Riktlinjer för Ångestsyndrom och Tvångssyndrom
”Sockerdricka trädet”
TF-KBT impact of the trauma narrative and treatment length (2011) Deblinger et al
Depression hos barn och ungdomar
MÖTET med KBT struktur
ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Våld i nära relationer.
Flyktingbarnmottagningen Göteborg
Presentationens avskrift:

Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Barn & Våld Anna Norlén BUP Grinden Enhetschef Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut anna.norlen@sll.se

BUP Grindens målgrupper Barn som utsatts för våld i familjen (eller när det finns uppgifter om detta) Barn som utsatts för sexuella övergrepp (bekräftade eller obekräftade) Barn som agerar sexuellt mot andra

BUP Grindens uppdrag Traumafokuserad behandling Gruppbehandling Individuell behandling: TF-KBT, EMDR, Barnterapi (PDT) Anknytningsorienterad behandling Kunskapscentrum för Barn & Trauma konsultation & utbildning metodutveckling

Förekomst av barnmisshandel 13 - 15 % i normalpopulation 3 - 4 % allvarlig aga (Allmänna Barnhuset 2000; 2007, Annerbäck et al 2010) Förekomsten har ökat mellan kartläggningar 2000 & 2007 Ökad risk: barn med funktionshinder, kroniska somatiska sjukdom/tillstånd, låg inkomst & migrationsbakgrund (Svensson et al, 2011) Både män & kvinnor förövare

Förekomst av sexuella övergrepp 13 - 15 % av flickorna & 3 - 5 % av pojkarna berättar om utsatthet för sexuella övergrepp som de mått dåligt av Ovanligt att berätta för någon vuxen 30 - 50 % av förövarna under 18 år (Kjellgren, 2009) 90% av förövarna är män

Förekomst av våld i familjen 10 % i normalpopulation (Rädda Barnen, Brå & SCB mfl) 20 - 40% i kliniska populationer (Broberg et al, 2009, 2011) 80 % av misshandlade mammor uppger att våldet började under graviditet – första levnadsmånaderna (SoS) 95% av förövarna är män

Var finns barnen när våld i familjen pågår? 95% vid minst ett tillfälle befunnit sig i lägenheten 77% vid minst ett tillfälle varit i samma rum 45% vid minst ett tillfälle varit i direkt fysisk kontakt med ena/båda föräldrarna 62% av barnen själva utsatta för misshandel av pappa (Almqvist & Broberg, studie av barn 80 barn, 0-6 år på kvinnojour, 2004) Pontus Endast höra behöver inte vara bättre än att också se. Barn exponeras för våldet på olika sätt. Direkt eller indirekt.

Anknytning - centralt vid trauma hos barn Rädsla aktiverar anknytningsbeteende hos barn Anknytningsrelationen - barns enda alternativ till reglering av svåra känslor Barnet förlorar båda sina anknytningspersoner vid våld mellan föräldrar Möjligheten till återhämtning störs 8 8 8

Trauma Extremt påfrestande händelse som varken kan undflys eller bekämpas kan orsaka skada Biologiska, kognitiva och känslomässiga reaktioner aktiveras (fight/flight & freeze) Typer av händelser: misshandel, sexuella övergrepp, bevittnat våld, omsorgssvikt & försummelse, olyckor & katastrofer, dödsfall & separationer

Barn & Trauma Effekter av potententiell traumatisk händelse beroende av - Personlighet, ålder, utvecklingsnivå - Grad av exponering - Tolkning av egen roll - Föräldrars stöd & reaktioner - Övrigt socialt stöd

Symtom efter våld & övergrepp Dålig självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Skol-/inlärningssvårigheter Hyperaktivitet Ångest/oro Depression Aggressiva beteenden Missbruk Ätstörningar Självskadebeteende Självmordsbenägenhet Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Trots Fobier Sömnsvårigheter Traumasymtom/PTSD

Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) enl DSM-IV Återupplevande påträngande minnesbilder/tankar, mardrömmar, posttraumatisk lek Undvikande av känslor/tankar, platser, personer etc begränsade affekter, nedstämdhet Överspändhet sömnstörningar, irritabilitet, vredesutbrott, koncentrationssvårigheter, vaksamhet, lättskrämdhet,

Barns behov efter trauma/påfrestning Skydd mot ytterligare, upprepade & orimliga påfrestningar Delaktighet möjlighet att ha insyn i & påverka processer/beslut Resurser rätt stöd/behandling, trygghet, information & ledning

Akut bemötande vid utsatthet Reaktioner = signaler. ”Normalisera” - psykoedukation Skydd & socialt stöd - viktigaste åtgärden Information, problemlösning & skapa sammanhang Stöd barnets egna förmågor Följ upp & bedöm reaktioner löpande Komplex traumatisering – särskilda åtgärder

Behandling: forsknings- och kunskapsläget Forskningsevidens för barn/ungdomar: TF-KBT och EMDR (PTSD), Psykodynamisk föräldra-barn terapi (små barn), (Foa et al. 2009) Beprövad erfarenhet: Traumafokuserad behandling i grupp, utryckande/skapande terapier Läkemedelsbehandling: Ej förstaval. Behandling av symtom som stöd till övrig behandling i vissa fall (ångest, sömn, etc) (BUP Stockholms riktlinjer) Konsolidering förstärkning : (av ngt)HIST.: SEDAN 1534 2 KONSOLIDERING av ett beteende genom att det belönas ⟨PSYKOL konsolidera : KONSOLIDERANDE, KONSOLIDERING• förstärka genom att förbättra den inre strukturen MEST ABSTRAKT: utnyttja segern och ställningarna; sin makt; deras ställning har tsBET konsolidering, (av konsolidera, av lat. conso´lido 'göra fast', 'göra tät', 'konsolidera') inom medicinen förtätning, förhärdning (konsistensökning) av en vävnad. Vid läkningen av ett benbrott konsolideras den först bildade mjukvävnaden genom successiv nybildning av brosk- och benvävnad (kallus). 15 15

Bedömning av skydd & stabilitet Kartläggning av aktuell situation mellan barnet & förövande förälder avseende: boende, kontakt, umgänge, syskons & andra barns kontakt, situation i förskola-/skola, föräldrarnas kontakt med varandra… Upplever barnet sig tryggt och skyddat? Bred kartläggning av barnets vardag

Viktiga principer i stödet Stärka barnets upplevelse av kontroll Undvika tvång, hot, manipulation & skuld Erbjuda varierade vägar till kommunikation & kontakt mellan barn & föräldrar Kortsiktiga & långsiktiga lösningar Flexibilitet & tålamod Uppehåll i umgänge kan behövas!

Traumafokuserad behandling Bedömning av skydd och stabilitet situation, system & individ Stabilisering (nutidsfokus) psykoedukation om reaktioner, symtom & hur hantera dessa Traumabearbetning (dåtidsfokus) exponering rekonstruktion: berätta om, visa, leka… Skapa ett narrativ Konsolidering (framtidsfokus) Framtidsperspektiv, hopp, stärka nyutvecklade strukturer 18

Hinder för att berätta om traumatiska upplevelser Minnessvårigheter Smärtsamt att berätta Skuld & skam Relationen till förövare Inte rätt läge Konsekvenser om jag berättar

Samtal med utsatta barn Utgå från konkret händelse Individuella & gemensamma fokuserade samtal Olika uttrycksmedel Aktivt & fokuserat Ej manipulation När- / var- / hur-frågor