ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En presentation över ämnet: "ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN"— Presentationens avskrift:

1 ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
Symtom, bemötande och behandling

2

3 2011 fick 74% permanent uppehållstillstånd
Majoriteten (84%) är pojkar år, från Afghanistan*, Somalia, Marocko, Algeriet (m.fl.) 2011 fick 74% permanent uppehållstillstånd 2012 är den genomsnittliga handläggningstiden för ensamkommande barn 3,5 månader (2011 upp till 10 månader) Tendenser: de ensamkommande barnen blir yngre och mer traumatiserade

4 .

5 Vad vet vi om dem? Många har traumatiserande erfarenheter från sina hemländer och i vissa fall även från ursprungssläkten. De har flytt under en längre tid, från 3 mån upp till flera år. De har ofta utsatts för traumatiserande händelser under flykten i form av frihetsberövande, misshandel/sexuella övergrepp av smugglare och/eller militär och polis samt i vissa fall blivit utnyttjade för illegalt/obetalt arbete. Många har, innan flykten, arbetat för familjens försörjning. Vissa har varit stridande/burit vapen. Vissa har missbrukat/missbrukar.

6

7

8

9

10 Posttraumatiskt stressyndrom
Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller fler av följande sätt: återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller perceptioner relaterade till händelsen. Obs: Hos barn kan teman eller aspekter av traumat ta sig uttryck i återkommande lekar. återkommande mardrömmar om händelsen. Obs: Hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen. handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt (en känsla av att återuppleva händelsen, illusioner, hallucinationer och dissociativa flashbackupplevelser). Personer som dissocierar verkar ”dagdrömma” eller vara ouppmärksamma. intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen fysiologiska reaktioner på inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen

11 Posttraumatiskt stressyndrom
Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och allmänt nedsatt själslig vitalitet (som inte funnits innan traumat) enligt tre eller fler av följande kriterier: aktivt undvikande av tankar, känslor eller samtal som förknippas med traumat aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter känsla av likgiltighet eller främlingskap inför andra människor begränsade affekter (alexitymi, somatiseringstendenser) känsla av att sakna framtid (t ex inga särskilda förväntningar på yrkeskarriär, äktenskap, barn, eller på att få leva och åldras som andra)

12 Posttraumatiskt stressyndrom
Ihållande symtom på överspändhet (som inte funnits före traumat), vilket indikeras av två eller fler av följande kriterier: svårt att somna eller orolig sömn irritabilitet eller vredesutbrott Obs: Hos barn kan hyperaktivitet också förekomma. koncentrationssvårigheter (problem med närminnet/inlärning)  förvirringstillstånd överdriven vaksamhet lättskrämdhet

13 Där mördade de min mamma och sa att jag måste gå med dem
                    . ”Jag höll på att plocka tomater. Plötsligt omringades jag av RUF rebeller. De tog tomater och åt sedan tvingade de mig att föra dem till vårt hus. Där mördade de min mamma och sa att jag måste gå med dem fast jag sa att mina tre syskon inte skulle överleva utan mig.” Christiana 15 år (Sierra Leone)

14 Komorbiditet PTSD och missbruk
Män: 35% kvinnor 25% (Vietnamveteraner 68-82%) Självmedicinerar ”Degree of combat exposure has been identified as related to the risk of developing both PTSD and substance abuse”

15 Personal kan uppleva skräck och sorg, förlusten av en ”god värld”.
Ensamkommande (traumatiserade) flyktingbarn och ungdomar väcker ofta en mycket stark känsla av vanmakt och otillräcklighet hos den personal som möter dem. Personal kan uppleva skräck och sorg, förlusten av en ”god värld”.

16 Vilken sorts behandling/vilka insatser får traumatiserade barn/ungdomar?
Akuta bedömningar Slutenvård Farmakologisk behandling Psykoedukativ gruppintervention (4 x 2 tim) Aktivitetsgrupp Gruppbehandling (1-2 terminer) Individuell samtalsbehandling - EMDR ”Öppen mottagning” rådgivning Psykosociala interventioner/kontakter

17 PSYKOEDUKATIV GRUPPINTERVENTION
Grupperna består av max 12 ungdomar tillsammans med 2 boendestödjare. Grupperna är språkhomogena (pga tolken) Fyra träffar á två timmar Information om posttraumatisk stress – normalisering av symtom Symtomhantering: mardrömmar, självskadebeteende, ångest, flashbacks Vikten av vardagsrutiner – mat, sömn, motion Avslappningsövningar

18 Till medverkande (boende) personal
Boendepersonalen bör delta i grupperna, och vi önskar, om möjligt, att det alltid är samma personal. Under samtalen kommer boendepersonalen ges praktiska råd om hur man kan jobba vidare med ungdomarna efter våra möten, samt insyn i hur vi arbetar. Vi behöver personalens hjälp för att ungdomarna ska påminnas om och tränas kontinuerligt på de övningar vi lär ut under mötena. Övningarna är en vägledning för hur personalen bäst kan finnas till hands när ungdomarna har det svårt.

19 FEED-baserad gruppbehandling
Grupperna består av 8-10 barn/ungdomar Grupperna är språkhomogena (pga. tolken) Två timmar, en gång per vecka, 1-2 terminer Inledande ”ritualer” och avslutande lekar/aktiviteter Information om posttraumatisk stress – normalisering av symtom Ett tema varje gång – bearbetande övningar: rita/måla; lera; rollspel; dockteater/handdockor livslinje; skrivövning/hemliga böcker (Pennebaker) Symtomhantering: mardrömmar, självskadebeteende, ångest, flashbacks Vikten av vardagsrutiner – mat, sömn, motion Avslappningsövningar, massagesagor, ”trygg plats”

20 FOKUSERAD EDUKATIV EMOTIONELL DEBRIEFINGBASERAD TRAUMATERAPI FEED
Traumabearbetande metod som innehåller KBT strategier med inslag från Aaron Antonovskys (KASAM): Strukturera, förstå, hantera & integrera.

21

22 FOKUSERAD EDUKATIV EMOTIONELL DEBRIEFINGBASERAD TRAUMATERAPI FEED
OM NUTIDEN Mål: Att strukturera nusituationen och symptomen. Strategi: Noggrann genomgång av symptom och deras inverkan på tillvaron. Mål: Att förstå symptomen. Strategi: Information om stressreaktioner. Mål: Att hantera symptomen (Ångest, flashbacks, sömn/mardrömmar) (stabilisering, osynliga kraftfält, fjärrkontroll/tv) Strategi: Kartläggning av sådana kognitioner och beteenden som bidrar till att förvärra symptomen och sådana som å andra sidan bidrar till att hantera dem. Introduktion av hjälpstrategier som kan lindra effekterna av de posttraumatiska reaktionerna Genomgång av ett informationsblad om vanliga reaktioner efter traumatiska upplevelser .

23 OM DE TRAUMATISKA UPPLEVELSERNA
Mål: Att strukturera de traumatiska upplevelserna. Strategi: Genomgång av händelserna i tid, rum, personer, kroppsupplevelser, handling (när? var? vem? vad gjorde du/de?) Mål: Att integrera de traumatiska upplevelserna. Strategi: Debriefingbaserad psykoterapeutisk intervention för att skapa ett återupplevande av sinnesintryck, emotioner, tolkningar och föreställningar. Skriva, rita/måla, ”hemliga” böcker, handdockor, sandlåda, lera, arbeta med kroppen,

24 Mål: Att integrera framtidsvisionerna.
TIDEN FÖRE TRAUMAT Mål: Att strukturera och integrera livet före de traumatiska upplevelserna. Strategi: Genomgång av livet före traumat och tydliggöra alla förluster och förändringar de traumatiska upplevelserna fört med sig. OM FRAMTIDEN Mål: Att integrera framtidsvisionerna. Strategi: Att strukturera föreställningarna om framtiden så som den upplevdes före traumat. Att strukturera föreställningarna om framtiden så som den uppfattas idag.

25

26 Marie-Louise Lundberg Leg psykolog, fil dr 040-33 66 54. 070-172 3312
Kontaktinformation: Marie-Louise Lundberg Leg psykolog, fil dr