Mot en europacentrerad politik- didaktik? Magnus Lindh Lecturer; Karlstad University Department of Political and Historical Studies

Figur 1: Europeiseringsprocesser Statsförvaltning EU Politiken Media Skolundervisnin g Grundproblemet: Hur påverkar EU medlemskapet undervisningen i samhällskunskap

Syfte: …att undersöka hur en ”europacentrerad politik-didaktik” skulle kunna se ut. Tanken är att introducera en problemställning och ge några viktiga aspekter på frågan om hur EU skall kunna behandlas som ämnesdidaktiskt fält.

Utgångspunkten är Ragnar Müllers avhandling (2006), Wie kann man komplexe Themen wie Globalisierung oder europäische Integration vermitteln? Müller identifierar två tendenser i den ämnesdidaktiska diskussionen om EU och Europa i undervisningen: en perspektivavgränsande tendens en professionaliseringstendens

En perspektivavgränsande tendens Europa tenderar att bli synonymt med EU En professionaliseringstendens EU tenderar att ses som ett externaliserat, neutralt objekt

Framväxten av en komplex flernivådemokrati Stat EU Region Marknad/Nätverk

Problemet: Att betrakta EU som ett externaliserat, neutralt objekt, samtidigt som Europa utvecklas mot ett komplext flernivåsystem EU som ett externaliserat, neutralt studieobjekt Europa som ett komplext flernivåsystem

6 grundproblem med EU förmedling: Nationalstaten som mental barriär Distans Dynamik Myter och fördomar Komplexiteten Avsaknad av referenspunkter

Müllers tre förslag på en ”europacentrerade politik didaktik”: Fallstudie Policy-cycle Politisk dialektiskt spel

Tre frågor: Är det viktigt att utveckla en mer ”europacentrerad politik-didaktik”, och i så fall varför? Hur skulle i så fall en ”europacentrerad politik-didaktik” kunna se ut? Vilka för- och nackdelar finns med de tre modeller för en ”europacentrerad politik-didaktik” som Ragnar Müller presenterar?

Är det viktigt att utveckla en mer ”europacentrerad politik-didaktik”, och i så fall varför? Ja, men mest beroende på att europeisering pågår i samhället idag och samhällskunskap bör vara samhällscentrerad. Men man får inte glömma andra perspektiv som Globalisering och identitetsutveckling

Hur skulle i så fall en ”europacentrerad politik-didaktik” kunna se ut? För att nå fram måste man finna en didaktik som berör, så huvudfrågan blir hur man kan få EU att beröra En annan viktig aspekt är graden av konkretisering, det får inte bli för abstrakt

Vilka för- och nackdelar finns med de tre modeller för en ”europacentrerad politik-didaktik” som Ragnar Müller presenterar? Alla tre modellerna måste konkretisera och levandegöras Respondenterna visar på egna problem att kunna konkretisera politiskt beslutsfattande i en komplicerad flernivådemokrati