Retorik Från Aristoteles till Timbuktu Årets talare 2012 Årets talare 2013 En retoriklegend årets talare 350 f. Kr? Retorik Från Aristoteles till Timbuktu Argumentera och analysera

Varför retorik? Kommunicerar mer idag än någonsin. Användbart både för påverka men också för att genomskåda andra. Här kommer ett exempel på någon som vill underhålla och övertyga oss i genre som är typisk för 2000-talet. http://www.youtube.com/watch?v=jlXJPnKjwfs

Upplägg: Genomgångar Kortare muntliga övningar som examineras löpande på lektionstid. Salsskrivning – analys av en argumenterande text Detta innebär att momentet är tvådelat: PRAKTISK TRÄNING OCH TEORETISK ANALYS

Veckoplanering: V 46 Genomgång V 47 Genomgång/Övning/ Examination V 48 Öva inför examination Skriftlig examination

Vad är talarkonstens uppgift? Den viktigaste uppgiften är att övertyga. Kommer från grekiskans peitho och latinets persuasio.

Hur är den gode talaren? Quintilianus – ”Vir bónus dicéndi perítus.” (En rättfärdig man som är skicklig i att tala) Enligt Quintilianus skulle talaren vara rättrådig och dugande samt skicklig att tala. Den tekniska talarförmågan ansågs ha tre rötter: Talarens medfödda begåvning. Talarens teoretiska kunskaper om talarkonsten. Talarens praktiska erfarenhet av att uppträda offentligt.

Vad utmärker ett bra tal? För att analysera om ett tal är bra kan man studera det från tre perspektiv: 1 2 3

Talets lyssnarorienterade egenskaper Docére: den informativa funktionen. Riktar sig till lyssnarens förstånd. Movére: den själsrörande funktionen. Riktar sig till lyssnarens känslor och vilja. Vill väcka känslor som engagemang. Délectare: funktionen att väcka välbehag. Riktar sig till lyssnarens känslor, men vill väcka känslor som sympati för talaren.

2. Talets talarorienterade egenskaper Logos: Det är hur talarens ord står som bevis för talarens tanke. Talarens förnuftsmässiga behärskning av sitt ämne. Talarens ska framstå som klok och sakkunnig. Ethos: Det är talarens karaktär. Talarens personlighet. Talaren ska framstå som en god och pålitlig människa. Pathos: Det är de känslor talaren och talet väcker hos lyssnarna. Talarens engagemang. Talaren ska visa sin inlevelse i frågan.

3. Talets ämnesorienterade egenskaper: Argument: Det handlar om att ge skäl och anledningar att tro på talarens åsikt. Troper: Troper är uttryck som förändrar ordens vanliga mening. Deras uppgift är att få lyssnarna att se tingen på med nya ögon. Troperna kan närma publikens verklighetsuppfattning till talarens. Ofta bilder från en annan sfär som gör ett resonemang begripligt för lyssnarna. “Facket fungerar som ett vindskydd när det blåser.” Ornament: Det är språkliga prydnader. De är till för att göra talet mer attraktivt. Det gör lyssnarna mer intresserade av och positivt inställda till talet. ”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket.” (Churchill) Det ökar den språkliga energin och naglar fast en viktig tanke med en riktigt bra formulering.

Vilka typer av tal finns det? Aristoteles (384 f.Kr. – 322 f.Kr.) delade in antikens tal i tre grupper: Rådstal (politiska tal) som hölls när man skulle fatta beslut i församlingen. Talet diskuterade för eller emot ett beslut. Funktionen var att ge folkförsamlingen råd inför beslutet. Rättstal (juridiska tal) som hölls inför en domstol. Ett rättstal kunde vara försvarande (jag är oskyldig) eller anklagande (du är skyldig). Festtal (cermoniella tal) som hyllade (lovtal) eller kritiserade (smädestal) en person genom att antingen lyfta fram personens bästa eller sämsta sidor.

Idag delar vi ofta in tal i följande tre grupper: Argumenterande tal som hålls för att övertyga publiken om en viss åsikt. Informerande tal hålls för att informera och lära publiken något. Högtidstal hålls för att beröra och väcka känslor.

Den retoriska arbetsprocessen: Hur går en tillväga för att skriva, tala och analysera enligt den retoriska arbetsprocessen?

(Harry Potter-processen…) Steg 1-4 övas och praktiseras både i era muntliga övningar och i analysuppgifterna. Intellectio: Att förstå uppgiften. Här handlar det om att veta sitt ämne, syftet med talet, vilken publik en har och platsen där en ska tala. I en analys undersöker en mottagaranpassning och syftet med talet. Inventio: Att få uppslag och hitta material. Här utgår du från syftet och ämnet. Sedan börjar en reflektera över innehållet och samla lämplig information. Fundera över ingångar till ämnet och vad som passar att ta upp. I en analys undersöker en innehållet. Vilken typ av information används? Hur underbyggs påståenden? Vilka källor hänvisar talet till? Dispositio: Att ordna innehållet. Här struktureras och organiseras innehållet. I en analys studerar en den röda tråden och upplägget i talet. Elocutio: Att välja sina ord. Här gör du färdigt ditt tal. Du smyckar ditt språk och funderar på formuleringar och hjälpmedel. I en analys studerar en språk, stil, retoriska verkningsmedel och eventuella hjälpmedel.

Steg 5-7 övas och praktiseras i era muntliga uppgifter. 5. Memoria: Att lära in talet. Här övar en på talet. 6. Actio: Att framföra talet. Här fokuseras det på kroppsspråk, ögonkontakt och röstläge. 7. Emendatio: Att korrigera talet. En viktig fas där en får respons på talet och reflekterar själv över talet.