Buddhismen 2500 år gammal Bygger på Siddharta Gautamas lära 350 miljoner Buddhister i världen

Buddhismen skiljer sig från andra religioner… Tron är inte koncentrerad kring förhållandet mellan människa – Gud Buddhister tror inte på en personlig skapargud

Siddharta Gautama Buddhismens grundare Växte upp i lyx och flärd – ovetandes om livets avigsidor Mötte fattiga, såg sjukdom, ålderdom och död – alla levande varelsers gemensamma öde Buddhismens grundare Kallas Buddha, levde under 400-talet f. kr.

Buddhabilder Statyer av Buddha inkluderar många symboler. Buddha avporträtteras ofta med en hårknut uppe på huvudet. Den symboliserar Buddhas gudomliga gåvor. Märket i pannan, symboliserar hans tredje öga, att Buddha kunde se saker vanliga människor inte kunde se. Det krusiga/krylliga håret, symboliserar att Buddha var en mycket helig man. De långa öronen, symboliserar både att Buddha kom från en framstående viktig familj liksom att han kunde höra saker som vanliga människor inte kunde höra. Statyer av Buddha inkluderar många symboler. Det finns 32 symboler inom Buddhismen som alla på något sätt påvisar Buddhas upphöjda status.

De fyra ädla sanningarna Orsaken till lidandet är livstörsten. Människan lever i okunnighet om sinnenas sanna natur. Hon skapar själv ett "jag" som sedan går omkring i världen och sätter igång olika processer. Det är jaget som vill få mer inflytande, prestera mer, kunna mer och äga mer. Målet ligger hela tiden framför och i själva verket är målet en illusion. Jagandet efter mer leder aldrig till bestående glädje och harmoni. Resultatet blir tomhet och längtan efter någonting annat och mer. Så förgår livet och efterföljs av ett nytt. Det är jaget som gör att vi föds om och om igen och det är törsten efter liv som är den egentliga orsaken till lidandet.

De fyra ädla sanningarna 1. Allt är lidande Vi förlorar ständigt något vi vill ha… Lycka är inte något beständigt Människorna går omkring på jorden och längtar, hoppas och gör upp planer. Somliga "lyckas". De skaffar sig rikedomar och makt och kan uppleva alla de njutningar som pengar kan köpa. Men innerst inne är det något annat alla längtar efter. Livets verkliga mening finns inte i ägodelar och kan inte köpas för pengar. Människans liv är fyllt av otillfredsställelse. Även om vi lever bra liv som vi är nöjda med, så är tillfredsställelsen bara tillfällig. Till sist ska allt det vi älskar, allt som vi hakar oss fast vid, tas ifrån oss. Vi kommer att bli gamla, sjuka, drabbas av sorger och olika bekymmer. Vi drabbas av vrede och hat, känner oss som offer för omständigheter vi inte kan rå över. I grund och bot ten är hela vårt liv ett lidande eller otillfreds-ställelse.

De fyra ädla sanningarna 2. Lidandet uppkommer ur begäret Orsaken till lidandet är livstörsten. Människan lever i okunnighet om sinnenas sanna natur. Hon skapar själv ett "jag" som sedan går omkring i världen och sätter igång olika processer. Det är jaget som vill få mer inflytande, prestera mer, kunna mer och äga mer. Målet ligger hela tiden framför och i själva verket är målet en illusion. Jagandet efter mer leder aldrig till bestående glädje och harmoni. Resultatet blir tomhet och längtan efter någonting annat och mer. Så förgår livet och efterföljs av ett nytt. Det är jaget som gör att vi föds om och om igen och det är törsten efter liv som är den egentliga orsaken till lidandet. Om vi inte strävar efter lyckan skulle vi inte förlora den. Om vi inte haft begäret efter lyckan hade vi inte behövt lida.

De fyra ädla sanningarna Enda sättet att få slut på lidandet och den tröstlösa raden av nya liv är att släcka livstörsten. Det uppnår man på samma sätt som man släcker ett ljus; genom att sluta tillföra syre. Människan kan släcka sin livstörst genom att överge sina begär, tömma sig på dem, frigöra sig från dem och se till att de förlorar all förmåga att börja växa på nytt. När livstörsten är borta har människan nått målet. Då är hon fri. Fri från önskningar oberörd av allt det som händer. Då är återfödelsernas kedja bruten. 3. Lidandet upphör när begäret utplånas

De fyra ädla sanningarna Den fjärde sanningen visar den buddhistiska etiken. Den talar om hur man bör leva på rätt sätt. Buddha hade ju själv prövat på både ett liv i lyx och njutning och ett liv i försakelse och askes. Båda dessa vägar var återvänds-gränder, ansåg han. Den rätta vägen, säger Buddha, är medelvägen. Han gav den namnet den åttafaldiga vägen: 3. Begäret utplånas om man följer den åttafaldiga vägen

Den åttafaldiga vägen Rätt Åsikt Accepterar buddhismens lära om människans situation i världen De fyra ädla sanningarna och karmas lag

Den åttafaldiga vägen Rätt sinnelag Visa välvilja mot allt levande och aldrig använda våld samt ta avstånd från världsliga nöjen Ahimsa, prinscipen om ickevåld

Den åttafaldiga vägen Rätt Handlande Som buddhist får man inte döda, stjäla eller ha ett utsvävande sexliv…

Den åttafaldiga vägen Rätt tal Inte ljuga, håna eller förtala någon Undvik onödigt prat!

Den åttafaldiga vägen Rätt Yrke Man får inte inneha yrken som orsakar att liv skadas

Den åttafaldiga vägen Rätt Strävan Fyll ditt sinne med goda upplevelser

Den åttafaldiga vägen Rätt medvetenhet Noggrann självkontroll

Den åttafaldiga vägen Rätt meditation Når upplysning

Ditt världsliga och själsliga liv gör det omöjligt för vanliga människor att nå nirvana… Istället hoppas man på att återfödas in i en bättre situation i nästa liv.

Rätt liv Rätt strävan Rätt beslut Rätt meditiation Rätt tänkaande Rätt tal Rätt kunskap Rätt handlande

Lotusblomman Buddha sitter oftast på en lotusblomma eller håller en i handen

Munkar Lämnar det vanliga livet Få ägodelar Följer noga moralreglerna Utplåna sina begär Studera & meditera Bor tillsammans med andra munkar i ett kloster under mkt enkla förhållanden, äger endast tre dräkter, en matskål, en rakkniv, en nål, ett bälte och en vattensil. Munkarna följer noggrant de buddhistiska reglerna, regel om sexlivet är extra stängt för munken – då han ska leva i celibat. Munkarna har förutom de vanliga buddhistreglerna, ytterligare fem att följa: ej äta efter 12, inte vara med om dans, teater och musik, inte använda parfym och smycken, inte ligga bekvämt i sköna sängar eller äga några pengar. Detta ska hjälpa honom att utplåna sina begär. Studera den buddhistiska litteraturen, men även meditera över den för att på så sätt införliva det han läst med sin personlighet för att nå sitt mål – bli upplyst och nå nirvana…

Boende i byn ger munkarna mat varje morgon Morgonrunda Lekmän, dvs troende som inte ägnar hela sin tillvaro till religionen, stannar munkarna för att ge dem mat, en form av offer som ger lekmännen bra karma Om templet munkarna tillhör ligger i ett område där denna typ av ”matrundor” inte kan genomföras (t ex tempel i Sverige) så besöker ist. Lekmännen templet och ger munkarna mat där. Om ingen kommer till templet äter munken ingen mat eftersom han inte kan tillaga eller köpa mat. Lekmän behandlar munkarna med en oerhörd respekt – eftersom munken lever så som alla borde leva – men inte fixar. Munkarna är alltså levande förebilder, vilket gör att lekmännen försörjer munkarna. Genom att göra så mkt gott som möjligt, ett säkert sätt att få god karma är att vara frikostlig med gåvor till munkar eller gudar. Boende i byn ger munkarna mat varje morgon

Framtida munkar… Barnen i byarna skickas till templet WAT för att gå i skola, men i klostret undervisas även nya munkar från en tidig ålder.

Olika typer av Wat

June 11, 1963, Thich Quang Duc, a Buddhist monk from Vietnam, burned himself to death at a busy intersection in downtown Saigon to bring attention to the repressive policies of the Catholic Diem regime that controlled the South Vietnamese government at the time. Buddhist monks asked the regime to lift its ban on flying the traditional Buddhist flag, to grant Buddhism the same rights as Catholicism, to stop detaining Buddhists and to give Buddhist monks and nuns the right to practice and spread their religion. While burning Thich Quang Duc never moved a muscle.