Styrmedel och prognoser Bör prognoserna utgå från politiska mål? 11/24/2010.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Lokal evidens - Loke En modell att använda för lokal uppföljning av till exempel missbruks- och beroendevården.
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Om stabiliseringspolitiken och stimulansåtgärder Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm SNS Frukostmöte, December 2008 Page 1.
Vad handlar regionfrågan egentligen om? BILD 1 Vad handlar regionfrågan egentligen om?  Närmare. Med en norrländsk region flyttas.
Kommentarer om energieffektiviseringsdirektivet
Nationella screeningprogram
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Organisera vattentjänsterna för framtiden
Konjunkturer.
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
Beskriva den kommunala markanvisningsprocessen
Integration och mångfald –
Lars Niklasson Linköpings universitet
Försöksverksamhet 2007 Universitetsförvaltningen Uppdragets bakgrund, syfte och mål Avidentifierade ansökningshandlingar.
Finanskrisen Var kommer vi från och hur tar vi oss ur den? Lars Heikensten.
Sub-nationell politik Regionfrågan i Värmland
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Samverkan mellan social ekonomi och Göteborgs stad
Definition av C 2 In general terms, C 2 is everything an executive uses in making decisions and seeing that they are carried out; it includes the authority.
Hur hanteras det mellan kommun sjukhus idag? Uppdrag från LG 30/5
Medfinansiering av transportinfrastruktur Utredningens förslag i korthet: Planeringssystemet: Stark koppling till den statliga budgetprocessen och de statliga.
Förbundsfullmäktige Jokkmokk den 24 april
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se Källkritik Värdera sanningshalt Bedöma trovärdighet.
Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti
Att få rätt saker att hända
Imorgon tänkte jag bjuda på något gott att äta. Ni får välja
Preliminär rapport delas i slutet av maj till alla som deltagit i seminarieserien Tid för synpunkter till midsommar Förslag till slutlig rapport i augusti.
En plattform för samhällsekonomisk analys
Kommundirektörsföreningen
Kommunikatören.
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014.
Demokrati och diktatur
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
EFörslag - Haparanda Offentliga rummet 31 maj. Bakgrund & Syfte Värde ord: Demokrati, Dialogen, Nya sätt… Diskuterat olika sätt SKL- Nätverk e-petitioner.
Norrstyrelsen [ ] BILD 1 Norrstyrelsen Ideell förening med uppgift att förbereda bildandet av en sammanhållen norrländsk.
Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter
EU-program/projektkunskap Djurö 11oktober 2010 Är vi med i EU eller inte? Nyttan av EU-projekt Varför EU-program? Olika typer av EU-program Strategiskt.
Kunskapsuppbyggnad främjar förtroende Camilla Ferenius 23 nov 2007.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Årskurs 9 Entréskolan vt 2013
Serviceprogram (RSP) Remissutkast Jämtlands län - att längta till och växa i.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar
Personligt agerande PIE. IEI. LiU. Carina Höyheim 2010
Regional årlig uppföljning av miljömålen 2014 Källa: Naturvårdsverkets Anvisningar och Vägledning
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Ansvarskommittén och Regionfrågan Medlemsdialogerna 2005 Åsa Ehinger Berling.
Ledningsfunktion i omvandling Maria Wolmesjö
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
På säker grund för hållbar utveckling Hur bör vi vägleda användarna av våra underlag? Workshop Harmonisering 5-6 maj, 2015 Lisa Van Well.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Trafikslagsöver- gripande plan för Utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg.
 Prata om två former av demokrati.  Prata om vad ett parti har för uppgift och hur de jobbar.  Diskutera begreppet lycka och uttrycket ”största möjliga.
Medfinansierings påverkan på planeringssystemet Mattias Lundberg, Roger Pyddoke, Anders Wärmark CTS 28 mars 2011.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Kommunikationsplanering
Gränslös samverkan.
Hur bygger man in trygghet och säkerhet i livsmiljön?
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
En plattform för samhällsekonomisk analys
Louise Edgren Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
Spelar priset någon roll? Om samhällsekonomiska analyser
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Ekonomistyrning - styra mot ekonomiska mål
Introduktion till processen för balanserad styrning
Kommundirektören och digitaliseringen
Presentationens avskrift:

Styrmedel och prognoser Bör prognoserna utgå från politiska mål? 11/24/2010

Hur styrmedel bör hanteras beror på:  Vem är prognosen till för?  Experter och beslutsfattare  Allmänintresset  Vad är prognosen till för?  Policyanalyser  Del i beslutsprocess (exempelvis infrastrukturplanering)  Synen på modell och verklighet  Prognosen som förutsägelse om framtiden  Prognosen som analyshjälpmedel  Vad ger prognosen trovärdighet?  Representativitet = hög ”lokal” trovärdighet?  Genomskådlighet = hög ”global” trovärdighet?

Politiska mål och riktlinjer i prognoser  Beslutad politik bör i princip ingå i prognoserna – drivmedelspriser, fordonskostnader, transporttider, etc. är till stor del materialiserade politiska beslut  Politiska mål och ambitioner som är viljeinriktningar (som inte beslutats) bör däremot i princip inte ingå i basscenarier:  Svåra att tolka och översätta till modellformat  Svårt att dra gränsen för vad som ska tas med och vem som avgör  OK med ej beslutad politik i känslighetsanalyser och alternativscenarier  Ingen knivskarp gräns mellan beslutad och aviserad politik  Olika underlag måste kvalitetssäkras på olika sätt  Omvärldsförutsättningar – realt oförändrade eller från offentliga källor  Transportsystemförutsättningar – dokumenterade myndighetsgemensamma och forskningsgranskade processer, typ ASEK  Projektspecifika förutsättningar – väldokumenterade som t.ex. i SEB:arna

FörEmot -Prognosen blir orealistisk annars -Kan öka trovärdigheten om regeringen formulerat direktiven tydligt -Indirekt importeras ändå politiska prognoser i underlaget (BNP-utveckling, branschstruktur, etc) -Tjänstemannabeslut med oklar legitimitet skapar liknande osäkerhet (exvis indata som fordonskostnader och biljettpriser) -Strävan mot ökad politisk förankring av hela planeringssystemet -Var sätter man gränsen för vilken politik som ska styra prognosen? -Svårt avgöra hur politiska mål ska tolkas och operationaliseras -Vid vilken beslutsnivå sätter man gränsen – tjänstemannanivå, pro- position, ministeruttalande, rege- ringsdeklaration, departements- beslut? -Risk för cirkelresonemang (framför allt vid styrmedelsana- lyser) -Kan ha mest kosmetisk effekt (olika effekter tar ut varandra) -Prognosförutsättningarna blir snabbt överspelade