Företagsmodellering i UML En kort-kort introduktion av Ambjörn Naeve

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Advertisements

En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Strategiska nätverk/Partnerskap
Nyttorealisering på 10 min
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Affärsplaner för samhällsentreprenörer?
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Några viktiga krav i ISO9001:2000
• Förvaltningsplanerna är navet i ett informationssystem och kan beskrivas som ett samlingsinstrument för all relevant information knuten till enskilda.
(Data)Modellering nikos dimitrakas rum 6626
Processkartläggning.
Acando föreläsning Uppsala caseakademi
Task Analysis (”uppgiftsanalys”) inom MDI
Systemkarta.
Tjänster.
Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Objektorienterad tänkande
Modellering med UML
Kommunikationsplanens delar
Silberschatz, Galvin and Gagne ©2009 Operating System Concepts – 8 th Edition, Kapitel 7: Deadlocks.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Affärsidé - företagets vägvisare
Introduktionskurs för användare Del 1
Genombrottsmetoden.
Intressenter OL108A.
Utvärdering av processmognad
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Från idé till projektplan
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Systematiskt kvalitetsarbete i våra kommuner
PROJEKTARBETE 2010 – 2011.
Samordnad Individuell Plan
Sibbarp-Dagsås 28 mars Vad händer ikväll? Introduktion Visioner Aktiviteter Handlingsplaner Lokal utvecklingplan.
Nya föreskrifter och allmänna råd
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Vad är arbetsmiljö-/kvalitets-/miljörevision?
Strategisk ekonomistyrning: Föreläsning Professor Fredrik Nilsson Linköping
Balanced Scorecard Processen steg för steg
Designstöd Daniel Fällman Institutionen för informatik Umeå universitet Design och utvärdering, 5 poäng.
En guide för arbeten i SO
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Forskningsplattform Förnyelse av tjänstebaserade, komplexa system Gunilla Jönson Fredrik Nilsson Lunds Tekniska Högskola.
INFORMATIONSSYSTEM Informationssystem: datoriserat system som stödjer en organisations informationsförsörjning VERKSAMHET avbildar Definitionen alltför.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Strukturering av informationssystem Föreläsningsunderlag
Sid period2CD5250 OOP med C++ Mats Medin MDH/IDT Lite OOA/OOD.
Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister Qulturum Arbetsuppgift LS4 – LS5 Förbättringsteam.
Affärsplaner för samhällsentreprenörer? Distanskurs i SHE 4 april 2011 Fredrik Björk, Malmö högskola.
1 Mjukvaru-utveckling av interaktiva system God utveckling av interaktiva system kräver abstrakt funktionell beskrivning noggrann utvecklingsmetod Slutanvändare.
Offensiv kvalitetsutveckling
Formella metoder i MDI Behovet Vad menas med formell? Verktyg Exempel Att läsa: Kapitel 14 i kursboken.
Mallar svenska.
PROJEKT Projektkurs - DA7075 VT04.
Föreläsning om RUP RUP – Rational Unified Process
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Skolutveckling genom aktionsforskning
9:1 Kopiering tillåten. M2000 Compact © Liber AB Marknadsplanens delar Nulägesanalys – Var står vi och vad innebär nuläget för oss? Mål – Vart vill vi?
Sju sätt att visa data Sju vanliga och praktiskt användbara presentationsformat vid förbättrings- och kvalitetsarbete.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Projektnamn Företagsnamn Presentatör
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Presentation av affärsplan
Introduktion till processen för balanserad styrning
Presentation av affärsplan
Företagets namn Affärsplan.
Projektets namn | Företagets namn | Presentatör
Förbättra klubbkvalitet
Presentationens avskrift:

Företagsmodellering i UML En kort-kort introduktion av Ambjörn Naeve http://kmr.nada.kth.se

Modellering En modell är en förenklad beskrivning av ett komplext område En modell är motiverad av mål (= har ett syfte) t.ex. utforskningsverktyg, specifikationsverktyg, ...

Begrepp som används i företagsmodeller • Resurser: Objekten inom företaget, som t.ex. människor, material, information och produkter, som används eller produceras i företaget. • Processer: De aktiviteter som utförs inom företaget under vilka tillståndet hos företagsresurserna förändras. • Mål: Syftet med förtaget, eller det övergripande resultat som företaget som helhet försöker åstadkomma. • Regler: representerar kunskap om företaget som definierar eller begränsar olika aspekter av företaget.

Företagsmodellering-1 Ett företag är ett pågående projekt som använder sig av resurser och som har ett eller flera mål. En företagsmodell är en förenklad beskrivning av hur ett företag fungerar. En företagsmodell: • utgör utgångspunkt för: • kommunikation. • förbättringar och innovationer. • fungerar som: • en plan för utförande av företagets processer. • definierar: • kraven på informationssystemen i företaget

Företagsmodellering-2 En företagsmodell består av: • vyer (= abstraktioner från specifika utgångspunkter) • diagram (= visualiseringar av vyerna) • objekt (= ”sakerna” i företaget) • processer (= funktionerna i företaget)

Argument för att skapa företagsmodeller • Att förbättra förståelsen av nyckelmekanismer i ett existerande företag. • Att fungera som utgångspunkt för att skapa lämpliga informationssystem som stödjer företaget. •  Att fungera som utgångspunkt för förbättringar av den nuvarande strukturen och processerna i företaget. • Att visa strukturen av förbättringar i företaget. • Att experimentera med nya begrepp, eller att kopiera och studera ett begrepp som används av en konkurrent. • Att identifiera möjligheter för outsourcing.

Företags-meta-modell

Olika typer av företagsregler

TOWS matris

Företags-vyer • Vision: De övergripande målen med företaget. Denna vy beskriver en målstruktur hos företaget och illustrerar problem som måste lösas för att kunna uppnå dessa mål. • Process: Denna vy representerar aktiviteterna och de värden som skapas i företaget. Den illustrerar växelverkan mellan processerna och resurserna i syfte att uppnå målen of hos varje process. • Struktur: Strukturen hos företagets resurser så som företagets organisation och de skapade produkterna. • Uppförande: Det enskilda uppförandet hos varje viktig resurs och process i företagsmodellen

Företagets visions-vy • mission • målsättningar • möjligheter • svagheter • hotbilder • kritiska faktorer • strategier • kärnkompetenser • personroller • organisationsenheter • nyckelprocesser Viktiga faktorer att betrakta:

Företagets process-vy • Vilka aktiviteter behövs? • När utförs dessa aktiviteter och i vilken ordning? • Varför utförs dessa aktiviteter - vilka är målen? • Vem eller vad är inblandat i utförandet av aktiviteterna? • Vad konsumeras och/eller produceras ? • Hur måste aktiviteterna utföras? • Vem kontrollerar de olika processerna? • Hur är processerna relaterade till organisationen ? • Hur är processerna relaterade till andra processer?

Målobjekt och Resursobjekt • Målobjekt: Varje process har ett målobjekt (från ett mål/problem diagram) som har tilldelats den. • Inputobjekt: Resursobjekt som antingen konsumeras eller förädlas av processen. • Outputobjekt: Resursobjekt som produceras av processen eller som är resultaten av förädling av ett eller flera inputobjekt. • Stödobjekt: Resursobjekt som deltar i processen utan att förädlas eller konsumeras. • Kontrollobjekt: Resursobjekt som kontrollerar eller styr processen.

Mål/problem modellering En mål/problem modell beskriver • målen hos företaget. • problemen som hindrar uppnåelse av dessa mål. • olika sätt att lösa upp konflikter mellan de olika målen. • olika sätt att att förbättra företaget. Mål/problem-modellen uttrycks med hjälp av ett antal mål/problem diagram.

Mål-objekt Kvantitativa mål Kvalitativa goal Båda dessa typer av mål har en mål-beskrivning som ett attribut Ett kvantitativt mål har även ett mål-värde. Ett konkret mål I företaget beskrivs som ett objekt av en mål-klass. Relationstyperna mellan olika mål är beroenden och associationer.

Beroenden mellan mål Ett beroende representeras som en streckad linje från det större (beroende) målet till det mindre (del)målet och avslutas med en öppen pil. Beroendet ska tolkas så att uppfyllandet av det mindre (del)målet bidrar till uppfyllandet av det större (beroende) målet.

Uppdelning (nedbrytning) av mål - 1 Om ett större mål kan delas upp totalt i mindre (del)mål så ritas en streckad linje över beroende-pilarna och en begränsning (constraint) skrivs bredvid linjen på följande form: {fullständigt} . Om det större målet inte kan delas upp totalt i delmål, så skriver man istället {ofullständig} (detta är även “default” om inget är utskrivet).

Uppdelning (nedbrytning) av mål - 2 Ett större mål som har blivit fullständigt uppdelat i delmål indikerar att det större målet automatiskt blir uppfyllt så fort som alla delmålen är uppfyllda. Detta kan betraktas som ett logiskt OCH villkor mellan delmålen.

Motstridiga mål Stereotypen <<motstridiga>> används för att beteckna ömsesidigt uteslutande mål. Ett typiskt exempel på motstridiga mål är “hög kvalitet” och “låg kostnad”. Motstridiga mål kan normalt inte uppfyllas samtidigt, men måste trots detta beaktas samtidigt.

Problem - 1 Det andra nyckelbegreppet i ett mål/problem diagram är problem. Ett problem är något som hindrar uppfyllelsen av ett mål. Genom att hitta problemet, kan man upptäcka nya mål eller delmål som syftar till att eliminera problemet. Ett problem är därför alltid länkat till ett mål.

Problem - 2 Ett problem beskrivs informellt i en not med stereotypen <<problem>> som är länkad till sitt motsvarande mål-objekt. Ett problem kan vara ett temporärt (tillfälligt) problem som kan lösas en gång för alla, eller ett kontinuerligt problem som kräver ständiga åtgärder för att förhindra att problemet återuppstår.

Åtgärder Problem elimineras – löses - genom åtgärder (actions). Med utgångspunkt från mål/problem-modellen kan man formulera en åtgärdsplan (action plan) där de temporära problemen elimineras så snart som möjligt, och målen som är länkade till de kontinuerliga problemen tilldelas till processerna i företaget.

Åtgärdsplan - 1 Åtgärdsplanen innehåller • en lista över problemen. • orsaken/orsakerna till varje problem. • en adekvat åtgärd för varje problem. • lämpliga förutsättningar för varje åtgärd. • den process som är ansvarig för att lösa problemet.

Åtgärdsplan - 2 Detta kan visas i mål/problem diagrammet genom stereotypade noter. Stereotyperna <<problem>>, <<orsak>>, <<åtgärd>>, <<förutsättning>> anger syftet med noten. Alla dessa begrepp definieras genom informella noter, eftersom de normalt beskrivs i vanlig text och inte defineras formellt. Problem-noten länkas till mål-objektet, orsaks-noten till problem-noten osv.

Varför-frågan och Hur-frågan till ett mål En teknik för att identifiera mål är att ställa följande frågor: • Varför ska vi uppfylla detta mål? • Hur ska vi uppfylla detta mål? Svaren på varför-frågan identifierar högre mål (mål för vilka det fokuserade målet är ett delmål). Svaren på hur-frågan identifierar delmål.

Primära mål Alla primära mål i företaget kan sammanfattas i ett eget diagram, där eventuella konflikter mellan de olika målen görs synliga. Varje enskilt primär-mål kan sedan beskrivas I ett eget diagram, tillsammans med sina motsvarande delmål.

Kommentar Det är viktigt att betona att ett mål/problem diagram inte bör över-formaliseras eller beskrivas i alltför kvantitativa termer. Syftet med ett mål/problem diagram är att identifiera och strukturera de olika målen i företaget och att bryta ner målbeskrivningarna till en nivå där de motsvarande delmålen kan tilldelas till individuella processer.

Generiskt mål/problem diagram

Specifikt mål/problem diagram-1

Specifikt mål/problem diagram-2

Olika typer av företagsresurser

Företagets struktur-vy • visar strukturen hos resurserna och produkterna, eller tjänsterna, och informationen i företaget, inklusive organisationen av företaget. • betraktas som komplementär till process-vyn och avbildar information som inte kan visas i process-diagram, men som är vital för företagets funktion. • modelleras parallellt med process-vyn. • består av en: • resursmodell. • informationsmodell. • organisationsmodell.

Vad är en företagsprocess ? Definition: En företagsprocess är en samling aktiviteter som tar en eller flera olika sorters input och som skapar en output som är av värde för någon typ av kund. En företagsprocess har ett mål och påverkas av händelser som inträffar i den omgivande världen eller i andra processer.

Företagsprocessens allmänna struktur

En företagsprocess • har ett mål. • har en specifik input. • har en specifik output. • använder resurser. • har ett antal aktiviteter som utförs i en viss ordning. • påverkar mer än en organisationsenhet. • skapar värde för någon typ av kund.

(Företags)processens symbol

Företagsprocessens horisontella natur

Process - delprocess - aktivitet

Den generiska processens representation

Process-diagram med swimlanes

Generiskt assembly-line process diagram

Specifikt assembly-line process diagram

Assembly-line diagram ger användningsfall

En företags-händelse (business event) • är en händelse i den verkliga världen som kräver vissa handlingar [Gale-Eldred 1998] • representerar en dokumenterad förändring i företaget vid en viss tidpunkt [OMG BOCA Proposal 1998] • kan initiera utförandet av en företagsprocess. • kan påverka uppförandet och exekverandet av processen. • kan avsluta en process genom att generera en händelse.

Företagshändelser i Eriksson-Penker notation • representeras som klasser (händelsetyper) och objekt (instanser av händelsetyper). • händelseklasserna stereotypas som <<företagshändelse>>. • mottagarsymbolen (konkav femhörning) och sändarsymbolen (konvex femhörning) används i processdiagrammen för att illustrera mottagande och sändande av händelser. • dessa händelsesymboler kan kopplas till ett objekt genom en beroende-pil, som visar vilket objekt som sänder eller mottar händelsen. • en händelsesymbol kan kopplas till sin motsatta symbol i en annan process för att visa hur processerna kommunicerar.

Användningsfallsmodellering

Identifiera systemet och dess gränser Innefattar: • identifiera aktörer. • identifiera användningsfall. • beskriva aktörer och användningsfall. • hantera tidsvillkor. • identifiera potentiella gränsyteproblem. • bestäm begränsningarna (scopet) av projektet.

Identifiera aktörer Innefattar besvarandet av frågor som: • vem använder systemet? • vem installerar systemet? • vem underhåller systemet? • vem stänger ner systemet? • vilka andra system använder detta system? • vem får information från systemet? • vem tillhandahåller information till systemet? • vad händer automatiskt?

Modellera systemets omgivningar Innefattar besvarandet av frågor som : • Hur interagerar de olika aktörerna? • Vilka aktiviteter är del av deras arbetsuppgifter? • Vilka är de övergripande målen för deras arbete? • Vilka andra personer, system eller resurser är inblandade som inte är aktörer i detta speciella system? • Vilka regler styr deras aktiviteter och strukturer? •  Finns det metoder som effektiviserar aktörernas uppgifter?

Identifiera användningsfall Det kompletta användningsfallet innehåller: • före- och eftervillkor. • händelseflöde. • primära händelsekedjor (scenarier). • alternativa händelsekedjor. • andra typer av krav.