Lena Wängnerud Kvinnors politiska deltagande ur ett globalt perspektiv

Kvinnliga regeringschefer Danmark: Helle Thoring-Schmidt Australien: Julia Gillard Island: Jóohanna Sigurdardottir Kroatien: Jadranka Kosor Slovakien: Iveta Radicova Tyskland: Angela Merkel Liberia: Ellen Johnson Sirleaf Mali: Cissé Mariam Kaidama Sidibé Bangladesh: Hasina Wajed Kirgizistan: Roza Otunbayeva Thailand: Yingluck Shinawatra Costa Rica: Laura Chinchilla Trinidad-Tobago Kamla Persad-Bissessar Argentina: Christina Fernandez Brasilien: Dilma Rousseff Sverige: 2018 ???

Andel kvinnor i nationella parlament 31 juli 2011 ( Genomsnitt världen19.3% Nordiska länder42.1% Nord/Sydamerika22.5% Europa22.0% Afrika söder om Sahara19.5% Asien18.3% ”Pacific”12.4% Arabiska stater10.9%

Länder med hög andel kvinnor i nationella parlamentet 31 juli 2011 ( 1. Rwanda56.3%13. Costa Rica38.6% 2. Andorra53.6%14. Argentina38.5% 3. Sverige45.0%15. Danmark38.0% 4. Sydafrika44.5%16. Spanien 36.6% 5. Kuba43.2%17. Tanzania36.0% 6. Island42.9%18. Uganda34.9% 7. Finland42.5%19. Nya Zeeland33.6% 8. Norge39.6%20. Nepal33.2% 9. Belgien39.3%21. Tyskland32.8% 10. Nederländerna39.3%22. Ecuador32.3% 11. Mocambique39.2%23. Burundi32.1% 12. Angola38.6%24. Belarus31.8%

Jämställdhet ur ett medborgarperspektiv Exemplet Social Watch Gender Equity Index 2009 ( ) Three gaps: The gap in education literacy rate enrolment rate in primary education enrolment rate in secondary education enrolment rate in tertiary education The gap in economic acitivity rate of economic activity estimated perceived income The empowerment gap % women in technical positions % women in management and government positions % women in parliament % of women in ministerial positions

Två saker som varierar: har dessa med varandra att göra? Andel kvinnor i parlamentet Internationell kvoteringstrend Valsystem Typ av välfärdsstat Partiideologi Kvinnorörelsens agerande Värderingsmönster Jämställdhet bland befolkningen Förklaring beror på vilket index som används! Visst stöd - Demokratinivå - Ekonomisk utveckling - Andel kvinnor i parlamentet - Lagstiftning kring kvinnors ekonomiska och sociala rättigheter

Svenska data: Andel kvinnor i riksdagen

Andel riksdagsledamöter ”mycket viktigt” att representera kvinnors intressen och åsikter Källa: Riksdagsundersökningarna, Statsvetenskapliga Institutionen, Göteborgs Universitet

Andel riksdagsledamöter som anger ”social välfärd” som ett personligt intresseområde – familjepolitik, socialpolitik, pensionär/äldrevård, sjukvårdsfrågor Källa: Riksdagsundersökningarna, Statsvetenskapliga Institutionen, Göteborgs Universitet

Prioriteringar: Topp-10 frågor bland kvinnor och män i svenska riksdagen Källa: Riksdagsundersökningarna, Statsvetenskapliga Institutionen, Göteborgs Universitet kvinnormänkvinnormänkvinnormän 1. socialpolitik1. ekonomi1. socialpolitik1. ekonomi1. sysselsättning 2. ekonomi2. sysselsättning2. utbildning2. sysselsättning2. socialpolitik 3. utbildning3. näringspolitik3. sysselsättning3. utrikespolitik3. utbildning3. utrikespolitik 4. sysselsättning4. miljö4. ekonomi4. näringspolitik4. miljö4. utbildning 5. miljö5. utrikespolitik5. miljö5. socialpolitik5. jämställdhet5. ekonomi 6. sjukvård6. skatter6. utrikespolitik6. miljö6. utrikespolitik6. miljö 7. näringspolitik7. utbildning7. kultur7. kommunikationer7. rätt/polisfrågor7. näringspolitik 8. familjepolitik8. jordbruk8. näringspolitik8. utbildning8. kultur 9. utrikespolitik9. socialpolitik9. jämställdhet9. skatter9. näringspolitik9. rätt/polisfrågor 10. fredsfrågor10. kommunikationer 10. skatter10. fredsfrågor10. sjukvård10. kommunikationer överensstämmelse mellan rangordningarna: 0.42 överensstämmelse mellan rangordningarna: 0.47 överensstämmelse mellan rangordningarna: 0.74

Några lärdomar: Index över jämställdhet bra men krävs eftertanke kring vad som inkluderas Tror man att kvinnors politiska deltagande (parlamentet men kan även gälla andra former av deltagande) kan ha betydelse för utfallet bland medborgarna ska detta inte vara med i måttet på jämställdhet i ett land Medvetenhet om fast track (Rwanda) eller incremental model (Sverige) bakom hög andel kvinnor i parlamentet Medvetenhet om förändringar över tid – helt olika bilder Sverige 1985 kontra Sverige 2006

”För mig är denna angelägenhet ingen modesak” Fredrik Borg, 5 april 1884, när han inför sina riksdagskollegor försvarar förslaget om införandet av kvinnlig rösträtt (nationell nivå) i Sverige 44 röstar för, 53 emot Jämställdhet – en ständigt aktuell ”modesak”?