Det ekonomiska värdet i personnamn Angela Djupsjöbacka & Jonas Lagerström Åbo Akademi University 8.4.2017

Bakgrund Den stora frågan: Diskrimineras individer med utländsk härkomst på den finska arbetsmarkanden? Och i så fall, till vilken omfattning? Stora och delvis oförklarade skillnader mellan invandrare och finländare: 50 procent av inkomsterna, 3 gånger högre arbetslöshet. Diskriminering vs skillnader i produktivitet? Den lilla (besvarningsbara) frågan: Straffas individer med utländska namn på den finska arbetsmarknaden? Möjliggör utnyttjande av mer exogen variation (inom etnicitet/familj/individ). Tidigare studier från andra länder påvisar generellt negativa effekter av utländska namn. Experimentella vs observationella studier Mycket svag ställning på arbetsmarknaden Var fjärde har drygt tio år efter inflyttandet arbetat mer än tre år; 6 av 10 beroende av bidrag (Forsander, 2002). Ursprungsland, tid sedan invandring och familjestorlek viktiga faktorer för att prediktera utfallet på arbetsmarknaden (Forsander, 2002). Kan inte svara på frågan om invandrare är diskriminerade. Men vi kan svara på den mindre frågan: Förekommer diskriminering mot utländska namn? Arbetsgivaren på marginalen sätter gapet? Stark kritik mot invandring: Rysshat? Public opinion polls frequently reveal that a majority of respondents see immigrants as abusers of countries high standard of living (Forsander). Två tredjedelar av finländarna är emot att Finland ska göras mer lockande för invandrare. Etablerade partier diskuterar att minska invandringen (sannfinländare 13%, sossarna propagerar för minskad invandring av jobbskäl). 8.4.2017

Metod Utnyttjar variation i namn mellan jämförbara individer: syskon med observerbart samma utgångsläge i livet. Har Jyrkki högre arbetsinkomst än sin bror Dimitrij? Estimator: OLS med syskonfixa effekter (klustring på individ) Kontrollerar för egenskaper bestämda vid födseln: kön, ålder, födelseregion, syskonordning interagerat med antal barn, föräldrarnas åldrar vid barnets födelse. Nyckelantagandet: Finns inga systematiska skillnader mellan Jyrkki och Dimitrij som också kan förklara framtida arbetsinkomster. 3

Data Samplar individer födda mellan 1955 och 1975, lägger till deras syskon (totalt max 5). Följer dessa i en panel mellan 1987 och 2004. Från Statistikcentralen: Bakgrundsinformation (kön, födelseår, födelseregion...) samt arbetsinkomsterna över perioden. Från Befolkningsregistercentralen: Namndata Använder empiriskt mått på ”utländskheten” i namn: 100*Pr(Icke-nordbo|namn) justerat som om individer med icke-nordisk bakgrund utgjorde 50 procent av befolkningen. Mätfel => kräver att minst 5 personer i data delar på ett namn. Gör följande begränsningar på samplet i regressionerna: Enbart finländare (då invandrare sällan har sina syskon närvarande i data). Inga borttappade observationer på nyckelvariablerna. =>109 429 individer, 45 019 familjer 4

Resultat Index ökar med 30 => arbetsinkomster sjunker med 6 procent 5

Resultat och slutsatser Varifrån kommer effekten? Män Icke-västerländska namn Personer under 40 Lägre chans till jobb (ej så mycket lägre lön givet jobb) Slutsatser och fortsättning: Etnisk diskriminering mot personer med slaviska, afrikanska och arabiska namn kan delvis förklara dessa gruppers svaga ställning på arbetsmarknaden. Preliminära resultat visar att invandrare som byter till inhemska namn ser en ökning i arbetsinkomster efter namnbytet. Kan personnamn som grupp förklara variationer i arbetsmarknadsinkomster? (Preliminärt svar: Ja) 6