Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Arbetslöshet

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.2 Några centrala termer Arbetskraften –de människor som arbetar eller är registrerade som villiga och redo att ta ett arbete. (LF = E+U). Arbetslöshetskvoten –andelen av arbetskraften som saknar jobb men tillhör arbetskraften. (U/LF). Sysselsättningsgraden –andelen av arbetsföra befolkningen som har ett jobb. (E/arbetsföra befolkningen). Arbetskraftsdeltagandet –andelen av den arbetsföra befolkningen som säger sig tillhöra arbetskraften. (LF/arbetsföra befolkningen).

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.3 Arbetslösheten (%) KÄLLOR:

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.4 Arbetslösheten (%) i vissa länder

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.5 Varför är arbetslöshet ett problem? Jo, eftersom arbetslöshet är förenat med kostnader – både för personen som förlorar jobbet och för samhället i stort: Resursslöseri –L–Lägre total produktion i samhället. –L–Lägre inkomster för de drabbade individerna. –L–Lägre skatteinkomster för samhället. Sociala kostnader –Ö–Ökad kriminalitet (1% högre arbetslöshet → cirka 1,5% fler egendomsbrott men ingen effekt på våldsbrott). –Ö–Ökade klyftor och spänningar i samhället. –S–Sociala och psykiska problem för den arbetslöse.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.6 Varför är arbetslöshet ett problem? Jo, eftersom arbetslöshet är förenat med kostnader – både för personen som förlorar jobbet och för samhället i stort: Förlorat humankapital (=människors samlade arbetsförmåga och kompetens) –S–Sämre löneutveckling för de drabbade individerna i framtiden –L–Lägre tillväxt. Förmodligen större privata kostnader vid ofrivillig arbetslöshet än vid frivillig.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.7 Arbetslösheten bland olika grupper Vissa grupper drabbas traditionellt hårdare av arbetslöshet än andra: –Kvinnor och män har numera ungefär samma arbetslöshet –Ungdomar har högre arbetslöshet –Stora regionala skillnader –Invandrare; i Sverige ca dubbelt så hög arbetslöshet som infödda svenskar. –Högutbildade har lägre arbetslöshet

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.8 Arbetslösheten i Finland, Källa: Statistikcentralen,

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.9 Sverige, 22 nov. Köpkraften ökar kraftigt nästa år. Hushållens köpkraft ökar med 4 procent 2006, enligt SEB:s senaste konjunkturprognos. Ökningen är den största sedan 1960-talens rekordår. Bakom ökningen ligger bl.a. den låga räntan, en ljusare arbetsmarknad och budgetstimulanser som motsvarar 1,5 procent av bruttonationalprodukten. - Det är valår och regeringen pumpar ut pengar, säger SEB:s chefsekonom Klas Eklund.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.10 Den naturliga arbetslösheten Antalet arbetare Reallön LD LD: arbetskraftsefterfrågan LF LF: utbudet på arbetskraft AJ AJ: antalet arbetare beredda att jobba vid respektive lön AJ ligger till vänster om LF ty viss arbetskraft väntar och hoppas på bättre jobb och högre löner. w* N*N1N1 Jämvikten är vid w*, N*. Sträckan EF visar den naturliga arbetslösheten. E F

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.11 Den naturliga arbetslösheten Är den arbetslöshet som råder då arbetsmarknaden är i jämvikt (även kallad jämviktsarbetslösheten). Är frivillig! Frivillig arbetslöshet –när en arbetare väljer att inte acceptera ett jobberbjudande vid den gällande jämviktslönen Ofrivillig arbetslöshet –när en arbetare skulle vara villig att acceptera ett jobberbjudande vid gällande jämviktslön men inte kan få ett erbjudande

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.12 Varför uppstår arbetslöshet? Vi ska nu se på tre olika teorier som förklarar varför det uppstår arbetslöshet. Eftersom teorierna ser olika orsaker till arbetslösheten blir också förslagen till hur vi ska minska arbetslösheten olika: 1.”Lönerna är för höga och stela”. (klassikerna) 2.”Efterfrågan i ekonomin är för liten”. (Keynes) 3.”Det tar för lång tid att matcha rätt sökande till rätt jobb”.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.13 Klassisk arbetslöshet –orsakas av att lönen frivilligt tvingas upp och stannar kvar över nivå där arbetsutbudskurvan och arbetsefterfrågekurvan korsar varandra

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.14 w2w2 Anta att facket lyckas få upp reallönen till w 2. Klassisk arbetslöshet: Varför den uppkommer Antal arbetare Reallön LD LF AJ w* N*N1N1 och AB är ofrivillig A N2N2 Jämvikten sker därför vid A B av vilken BC är frivillig C och ger arbetslösheten AC, Om facket satt lönen över jämviktslönen, kan hela den arbetslöshet som skapas betecknas frivillig (för facket).

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.15 w2w2 Klassisk arbetslöshet: Hur den botas Antal arbetare Reallön LD LF AJ w* N*N1N1 A N2N2 B C Låt marknaden anpassas till jämvikt! Större utbud än efterfrågan sänker på sikt lönen från w 2 till w *. Men hur lång tid tar det egentligen innan lönen sjunker och därmed utplånar (ofrivilliga) arbetslösheten??

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.16 Keynesiansk arbetslöshet Arbetslöshet orsakad av låg efterfråga. –Inträffar då faktisk produktion ligger under den potentiella produktionen. –“Keynesiansk” arbetslöshet råder under en övergångsperiod tills dess löner och priser har anpassat sig fullständigt –Men på grund av till exempel fackliga avtal, minimilöner eller effektivitetslöner kan det ta mycket lång tid innan lönen faller.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.17 Keynesiansk arbetslöshet Varför den uppkommer Produktion Prisnivå AS (lång) YpYp MDS 0 AS (kort) MDS 1 Y1Y1 Antal arbetare Reallön LD w* LF AJ LD Låg efterfrågan i ekonomi sänker efterfrågan på arbetskraft. Hög arbetslöshet eftersom lönen är stel.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.18 Keynesiansk arbetslöshet Hur den botas Produktion Prisnivå AS (lång) YpYp MDS 0 AS (kort) MDS 1 Y1Y1 Antal arbetare Reallön LD w* LF AJ LD Statligt ingripande! Ökad efterfråga ökar företagens efterfråga på arbetskraft. Tillbaka i full sysselsättning.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.19 Matchningsproblem på arbetsmarknaden Arbetslösheten orsakad av en trög och orörlig arbetsmarknad –Arbetsmarknaden består av stora flöden mellan sysselsättning, arbetslöshet och utanför arbetskraften. –Hur stor arbetslösheten blir beror på hur snabbt sysselsatta förlorar jobbet och hur snabbt rätt arbetslös matchas ihop med rätt jobb.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.20 Flöden på arbetsmarknaden: Arbetsmarknaden är inte statisk utan dynamisk Sysselsatta Arbetslösa Utanför arbetskraften Får jobb Går i pension Slutar temporärt Får jobb Blir arbetslösa Återinträdare Nyinträdare Discouraged workers

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.21 Arbetslöshet pga. matchningsproblem: Hur den botas Förbättra matchningen! –omskola arbetslösa (utbildningar hos arbetskraftsbyrån mm) –förbättrad arbetsförmedling, ökade flyttbidrag Kan påverka friktions- och strukturell arbetslöshet –Gör det mindre gynnsamt att vara arbetslös (sänkt arbetslöshetsersättning, hårdare krav). Vi vet att detta sänker arbetslösheten, men är det värt det?

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.22 Utbudsekonomi Politik som bygger på mikroekonomiska incitament för att förändra –nivån på full sysselsättning –nivån på potentiell produktion –den naturliga arbetslösheten På lång sikt kan ekonomin endast förbättras genom att nivåerna för full sysselsättning och potentiell produktion höjs.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.23 Skattesänkningar och arbetslöshet Antalet arbetare Reallön LD LF AJ w1w1 Inkl. inkomstskatt betalar företaget lönen (w 1 ) w3w3 medan arbetaren endast får lönen (w 3 ) efter skatten är betald. N1N1 Jämvikten sker vid N 1. w2w2 N2N2 E Utan skatt fås jämvikt vid E med reallönen w 2 och arbetslösheten EF. EF<BC eftersom avståndet mellan AJ och LF minskar med N. Hur dessa lutningar ser ut avgör om skattesänkningar fungerar! AB visar storleken på skatten. A B Arbetslösheten blir alltså BC. C F

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 7.24 Hysteresis Att arbetslösheten riskerar att fastna på en hög nivå. –Beror på att ett tillfälligt fall i efterfrågan på arbetskraft leder till ett permanent fall i utbudet på arbetskraft (till exempel för att arbetslösheten gör att folk ger upp eller blir sämre på att söka jobb). Kan vara en förklaring till den höga och ihållande arbetslösheten i Europa på 1980-talet. Om hysteresis förekommer är det ett motiv till att inte låta marknaden bota arbetslösheten (vilket kan ta tid) utan ingripa med statliga åtgärder.