Hälsofrämjande ledarskap och arbetsplatser – ett mindfulnessbaserat projekt i Norrbottens läns landsting Anncristine Fjellman-Wiklund Kerstin Waling Arbets-

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Advertisements

Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Siffror om jämställdhet
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
FMS gör människor Fysiskt Mentalt Socialt starka
diabetes prevention kungssten – dpk
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson/Linus Isaksson
Länsresultat.
Resultatredovisning Arbetsmiljö och stress. 1. En av tio skyddsombud anser att det är svårt att på deras arbetsplats kombinera arbete med familj/fritid.
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Västtrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: Göteborg - Nässjö.
Medarbetarundersökning KTH Skolan för teknik och hälsa 2011
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Hur gör vi tandvården (mer) hälsoinriktad?
Patientsäkerhetskulturenkät
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Centrum (minst 7 svarande) Hemtjänst.
Sammanställning genomförd av: Susanne Malmquist, Codeq AB.
De fem viktigaste fackliga frågeområdena var Anställningstrygghet 2.Löner 3.Skydd mot inkomstförlust 4.Arbetsmiljö 5.Jämställdhet.
Sjukgymnastik för äldre personer
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
REHSAM-3 i Norrbotten Interaktiv,web-baserad smärtrehabilitering med coaching jämförd med multimodal rehabilitering
Fyra rehabiliteringsaktörer Landsting/Region Försäkringskassan Kommuner Arbetsförmedlingen Vem ger rätt hjälp i rätt tid?
Stockholmsenkäten, 2014 Ekerö kommun Åk 9 Åk 2 (gymnasiet)
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
1 Individ Kompetens 60%66%67% Motivation 59%64%60% Ansvar & Initiativ 77%74%68% Befogenheter 82%69%61% Organisation Samarbete 52%66%68% Organisatorisk.
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
ÅRJÄNGS KOMMUN Välkomna till Fokusgrupp i Projektet CREARE VIVERE finansierat av Europeiska Socialfonden.
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2008 April 2008 Project #:
SKOP Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning 2011 SKOP:s arkivnummer: S21DEC11 Psykiatri PPH - Läkare, tillsvidareanställd, spec.komp.
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
STs Arbetsmiljörapport 2010
Landstingets kansli Resultat säkerhetskulturenkät 2009.
Medarbetarundersökning 2012
© APeL Några iakttagelser – generella mönster och möjliga tolkningar Enkätundersökning KNUT II 2009.
Seniorcentralen, Tranås
Träff med Örebro läns fritidsgårdar 18 maj 2010 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
STs arbetsmiljörapport 2008 ST-veckorna. ST jobbar hårt för en bättre arbetsmiljö! Långsiktigt och medvetet arbete med arbetsmiljön ST- undersökningar.
Undersökning av förtroendevalda i Norrbottens läns landsting 2008 Anders Lidström Umeå universitet.
Nationell Kvalitetsdag för primärvården 2009 Fortbildning för Allmänläkare i Kronobergs län Resultat från SFAM-Kronobergs Fortbildningsenkät.
Hälsa.
Projektet Bättre psykosvård Sammanfattning. Projektet bättre psykosvård Projektstart november 2011 Uppdrag: stötta enheter i landet som jobbar med psykosvård.
Medveten nävaro Du kan öka din förmåga att göra det bästa av varje situation. Du minskar ditt automatiserade sätt att reagera och ökar din valfrihet och.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden i Jämtlands län 2015 Maria Salomonsson Analysavdelningen
Landstingsstyrelsen /KS. Andel nöjda med besöken hos hälso- och sjukvården i Norrbotten. Grupper, år Genomsnitt för riket och Norrbotten 83.
Kapitel 11 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Arbete och arbetsmiljö Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor.
”Samverkansmodell före ett hälsosamt åldrande”
Presentation till Hälsobokslut 2008
Svarsfrekvens Oktober 2011 Liv & hälsa ung 2011 Gymnasieskolan År 2 Svarsfrekvens och antal svarande elever.
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Medarbetarundersökning
Utbildning av patienterna för att minska telefonrådgivning
Succé för Gislehälsans café för äldre
Rapport till Örebro läns landsting om Medarbetarundersökning
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Medarbetar- och chefsenkäten 2015
Medarbetar- och chefsenkäten 2018
Medarbetar- och chefsenkäten 2018
Presentationens avskrift:

Hälsofrämjande ledarskap och arbetsplatser – ett mindfulnessbaserat projekt i Norrbottens läns landsting Anncristine Fjellman-Wiklund Kerstin Waling Arbets- och Beteendemedicinskt Centrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Inst f Samhällsmedicin och Rehabilitering, Sjukgymnastik, Umeå universitet

Bakgrund Hösten 2005 överenskommelse NLL – Försäkringskassan Mål –Halvera antalet sjukdagar till utgången av år 2008 –Öka hälsan i länet Metod –Mindfulness-baserat hälsofrämjande ledarskap och arbetsplatser Produktmål –Ledarutveckling –Minskad stress hos ledare och personal –Ökad förmåga att hantera förändringar och svårigheter –Förbättrad fysisk kondition och sömn –En utbildningsmodell som kan spridas i landstinget

Deltagare Nio arbetsplatserMindfulness Start 2007 Antal Personer Fysisk aktivitet Start 2008 Antal Personer Paramedicin Kiruna1215 PBU Piteå1310 Naturbruksgymnasiet Kalix69 Administrativ service Boden2824 Folktandvården Boden3934 Nukleärmedicin Sunderbyn1211 Barn- och ungdomspsykiatrin Sunderbyn1917 IVA och akut Kalix2220 Grytnäs vårdcentral Kalix2624 ”Udda”10- Totalt187164

Mindfulness på arbetstid Utbildade instruktörer, arbetsledare /chefer 10 veckors övande på arbetsplatsen 1-2 gånger/vecka, min/tillfälle Flexibel dag, flexibel tid Övandet viktigast, vissa grupper samtalat om övandet Fortsatt kortare övning efter avslutad 10-veckors period ’Bästa’ övningarna –Andningsankaret och kroppsskanningen

Mindfulness på arbetstid Antal Mindfulness på fritid Antal Tränar efter avslutat projekt Antal Dagligen ggr/vecka ggr/vecka Enstaka ggr Aldrig51026

Resultat Mindfulness FacettStart NLL (medel) Avslut NLL (medel) Referens Baer 2008 (medel) Observera 2527 Beskriva Agera medvetet Ej döma Ej reagera 2023 Totalpoäng mindfulness

Andel ”sjukligt trötta” Trötthet CIS Före 18 %Efter 6 %

Sömn ”Störd sömn” Flera ggr/vecka, dagligen Start Flera ggr/vecka, dagligen Avslut Svårt att somna18%9% Svårt att vakna16%11% Upprepade uppvaknanden25%12% För tidigt uppvaknande26%13% Ej utsövd vid uppvaknande34%30% Jmf ULF % kvinnor år, 30 % kvinnor år NLL 18 % enl. CIS

Stillasittande fritid Folkhälsoenkäten 2007, 435 män, 495 kvinnor NLL Start 6 % Avslut 3 %

Kondition, vikt, blodvärde och blodtryck Test 1 Medelvärde Test 2 Medelvärde Syreupptagning (l/min) 2,52,6 Syreupptagning (ml/kg*min -1 ) 3537 Vikt (kg) 71,971,3 Blodvärde (hb) Blodtryck-systoliskt mm/Hg Blodtryck-diastoliskt mm/Hg 76,577,4

Besvär olika kroppsdelar Som förväntat mest i nacke, axlar, rygg

Bra självskattad hälsa NLL Start 72 % Avslut 80 % Folkhälsoenkäten 2007, 439 män, 490 kvinnor

Dålig självskattad hälsa Folkhälsoenkäten 2007, 439 män, 490 kvinnor NLL Start 9 % Avslut 3 %

Krav i arbetet Kvantitativa kravEmotionella krav Staplarna visar hur stor andel (%) av de svarande som ofta/alltid upplevde det som efterfrågats.

Inflytande Staplarna visar hur stor andel (%) av de svarande som ofta/alltid upplevde att de kunde påverka olika aspekter av arbetet.

Arbetstillfredsställelse Staplarna visar hur stor andel (%) som svarat att de är tillfredsställda med de efterfrågade aspekterna av arbetet.

Ledarskap Ledarskap / lägst före Andel (%) som anser att den närmaste ledningen i hög grad uppfyller det som efterfrågas.

Ledarskap Ledarskap / högst före Andel (%) som anser att den närmaste ledningen i hög grad uppfyller det som efterfrågas.

Socialt stöd ArbetskamraterChefer Andel (%) som ansåg att de ofta eller ibland fick stöd och återkoppling från sina närmaste arbetskamrater respektive närmaste chef.

Slutsatser Mindfulness på arbetstid fungerat på samtliga arbetsplatser. Cheferna haft stor behållning av ledarskapsutbildningen Fler skattar god hälsa och färre känner sig stressade efter projektslut Färre med besvär från nacke, axlar och rygg Andelen ”sjukligt” trötta minskat och fler rapporterar god sömn Mindfulness har ökat särskilt bland dem som tränat mest Ca en femtedel (23 %) tränade fortfarande mindfulness minst 2-3 ggr/v vid projektets slut Psykosociala arbetsmiljön densamma som vid projektstart trots osäkerhet om varsel och uppsägningar Syreupptagningsförmåga (kondition) ökat, systoliska blodtrycket och vikten minskat Erfarenheterna av projektet har givit en grund till en övergripande utbildningsmodell