Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Svensk demokrati Riksdagshuset, Stockholm

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kännetecken för svensk demokrati All offentlig makt utgår från folket Är du svensk medborgare och myndig har du rösträtt i riksdagsvalet En person med rösträtt är också valbar Rätt att delta i folkomröstningar

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kännetecken för svensk demokrati Möjlighet att vara aktiv i politiska partier Möjlighet att påverka genom t ex remissvar eller lokal politiker Möjlighet att ta del av alla offentliga handlingar (ex protokoll från sammanträden i kommunen)

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Grundlagarna - står över alla andra lagar Regeringsformen – handlar om hur Sverige ska styras Successionsordningen – bestämmer tronföljden i Sverige Foto: multimediabyrån

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Grundlagarna Tryckfrihetsförordningen – ger var och en rätt att föra fram sina åsikter i tryck och sprida dem utan censur Yttrandefrihetsgrundlagen – värnar om rätten att fritt få yttra sig

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Grundlagarna anger Regler för hur demokratin ska förverkligas i Sverige Våra grundläggande fri- och rättigheter Majoriteten måste visa respekt för minoritetens åsikter

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Grundlagarna anger Rätt till yttrandefrihet Rätt till mötesfrihet Rätt till demonstrationsfrihet Rätt till föreningsfrihet

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Grundlagarna anger Rätt till religionsfrihet Dödsstraff är förbjudet Riksrevissionen och Konstitutionsutskottet granskar makten, motverkar korruption

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Grundlagarna anger Domstolar har rätt att åsidosätta lagar som strider mot grundlagen Alla människor har lika rättigheter Stat, landsting och kommun ska trygga rätten till arbete, bostad, utbildning, social omsorg och trygghet Rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola Valsystem till riksdagen med många partier

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Politiska partier - Valsystem Valdeltagandet för riksdagsvalet 2006 var 81,99% vilket innebär en ökning med+1,88%

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Miljöpartiet

Vänsterpartiet Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vänsterpartiet

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Socialdemokraterna

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Centerpartiet

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Folkpartiet

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kristdemokraterna

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Moderaterna

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Den svenska förvaltningsmodellen Europeisk nivå – Europeiska rådet Nationell nivå – Riksdagen, Regeringen Regional nivå – Landstinget Lokal nivå – Kommunfullmäktige

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Nationell nivå Regeringen är ansvarig för Riksdagen Riksdagen utser statsminister Statsministern väljer sina ministrar och bildar regering Kungen är statschef

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Regional nivå 21 län

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kommunal nivå 290 kommuner

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Hur Sverige styrs – i tre nivåer Allmänna val Staten Riksdag Regering Regeringskansliet, statliga verk och myndigheter NATIONELL Kommunerna Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Administration och verksamhet Lokal administration och verksamhet LOKAL Landsting Allmänna val Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelse Administration och verksamhet Länsstyrelsen REGIONAL Allmänna val

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Det högst beslutande organet i en kommun är Kommunfullmäktige Är kommunens "riksdag” Har folkvalda politiker Är de som bestämmer om riktlinjerna för den kommunala verksamheten Ansvarsfördelning mellan nivåerna I grundlagarna finns bestämmelser om förhållandet mellan den beslutande och den verkställande makten. I kommunallagen från 1992 regleras kommunernas indelning samt kommunernas och landstingens organisation och befogenheter. Den innehåller också regler för de förtroendevalda, fullmäktige, styrelsen och nämnderna. Fördelningen av uppgifter mellan stat, landsting och kommun har växlat under årens lopp. Verksamheter har främst flyttats från statliga till kommunala organ, bland annat av demokratiskäl. I kommunen är det lättare att hålla fortlöpande kontakter mellan beslutsfattare och enskilda. Val sker vart 4:e år, och alltid den 3:e söndagen i september.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Det högst beslutande organet i en kommun är Kommunfullmäktige Är de som beslutar om budget Och har det yttersta ansvaret för all kommunal verksamhet Många av politikerna i kommunfullmäktige sitter även med i nämnder och styrelser Kommunfullmäktige, kommunens "riksdag", är det högsta beslutande organet i kommunen i Östersund och år 2007 består den av 67 folkvalda politiker. Fullmäktige bestämmer om riktlinjerna för den kommunala verksamheten och beslutar om budget. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för all kommunal verksamhet, men har överlåtit en stor del av beslutsfattandet till de olika nämnderna. Många av politikerna i kommunfullmäktige sitter även med i nämnder och styrelser. Kommunfullmäktige sammanträder vanligen en gång i månaden (utom juli och augusti). Sammanträdena är offentliga enligt kommunallagen. Om man vill påverka kan man lämna in ett så kallat medborgarförslag. Medborgarförslagen ska behandlas på samma sätt som alla andra frågor som väcks i kommunfullmäktige. I sammanträdeskalendern går det att läsa när kommunfullmäktige ska ha sina sammanträden. Om man vill läsa protokoll från föregående möten finns de också tillgängliga på kommunens hemsida.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kommunstyrelsen (KS) består av ledamöter som utses av kommunfullmäktige De partier som finns representerade i kommunfullmäktige finns normalt också i kommunstyrelsen

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Barn & utbildningsnämnd Miljö- och samhällsnämnd Vård & omsorgsnämnd Socialnämnd Socialförvaltning Vård & omsorgsförvaltning Samhällsbyggnad Barn & utbildnings-förvaltning Exempel på hur en kommun kan vara organiserad Barn & utbildningsförvaltningen Ansvarar bl.a. för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, och för samverkan mellanskola och arbetsliv. Samhällsbyggnad Ansvarar bl.a. för miljö- och hälsoskydd, räddningstjänst, naturvård, gatu- och väghållning, trafikplanering och kollektivtrafik. Vård & omsorgsförvaltning Ansvarar bl.a. för den kommunala hälso- och sjukvården, och kommunens vård och omsorg till äldre och funktionshindrade. Socialförvaltning Ansvarar bl.a. för områden som gäller individ- och familjeomsorg, handlägger ärenden om omhändertagande av barn som far illa och ger tillstånd för servering av alkoholdrycker.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kommunstyrelsen Kommunallagen säger att kommunstyrelsen… …är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan …har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning …leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter Enligt kommunallagen är kommunstyrelsen; Kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunstyrelsen förbereder ärenden till fullmäktige och ser till att besluten som fullmäktige fattar blir genomförda. Kommunstyrelsen svarar för den långsiktiga planeringen i kommunen. Den ska beräkna hur många bostäder och skolor mm som behövs och mycket annat av övergripande karaktär. Ungefär en gång i månaden sammanträder kommunstyrelsen. Alla kommunstyrelsens möten är offentliga.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Hur kan jag påverka i min kommun? Alla som är folkbokförda i kommunen har rätt att lämna förslag till kommunfullmäktige Det innebär att även de som saknar rösträtt, till exempel barn och personer med utländsk bakgrund, får lämna förslag

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Hur lämnar jag mitt förslag i min kommun Förslaget kan sändas direkt via webben med kommunens förslagsformulär eller skriftligt med post eller lämnas i Kommunhusets reception (använd gärna även då kommunens blankett) Namn, namnförtydligande, adress och telefonnummer ska anges

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kommunorganisation Detta är ett exempel på hur en kommunorganisation kan se ut. Underlaget till detta organisationsschema har utgått från Östersunds kommun, med vissa skillnader såsom att motsvarigheten till Kommunhuset AB är Östersunds Rådhus AB. Vidare har vissa rutor markerats med en gulfärgad ram och det är de rutor som tagits upp tidigare i bildspelet under bild 26. Efter denna bild kommer vi att beröra vissa delar av den kommunala verksamheten som till hör kommunens ansvarsområden. De förvaltningar som berörs har en blå prick i högra hörnet.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Kommunala verksamheter Hälsovård och sjukvård Socialförvaltningen Barnomsorg och skola Äldreomsorg

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Hälsovård och sjukvård Landstinget och kommunen delar ansvaret Hälsocentralen Distriktssköterska Barnavårdscentralen Familjecentralen (BVC) mötesplats för barnfamiljer, för barns och föräldrars välbefinnande Mödravårdscentralen Hälsa och sjukvård. Landstinget och kommunen har ett delat ansvar för att ge god hälso- och sjukvård till kommunens innevånare. Kommunen ansvarar för den vård som meddelas av sjuksköterska, distriktssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och psykolog. Den sjukvård som meddelas av läkare står landstinget för. Mer information om hälsa och sjukvård kommer under punkt 7.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Socialförvaltningen Stöd för barn och unga som far illa Stöd för unga vuxna ex. angående försörjning Vuxenstöd ex. försörjningsstöd Familjerätten ex. vid skilsmässa Beroendecentrum (vid t ex drogproblem, spelberoende, shoppingberoende…) Socialförvaltningen Ibland uppstår situationer i livet då pengarna inte räcker till det absolut nödvändiga. Då kan man behöva söka hjälp för att klara av viktiga utgifter som mat, hyra medicin, eller vård. Hjälpen kallas försörjningsstöd och det söker man via Socialförvaltningen sedan man försökt alla andra utvägar för att själv lösa situationen. Rätten till försörjningsstöd prövas månad för månad. Man kontaktar någon av mottagningsgruppens socialsekreterare på tele 063 - 14 41 03. Vid samtalet görs en förhandsbedömning och man får reda på vilka handlingar man ska ha med sig vid ett eventuellt besök. Socialförvaltningen kan även hjälpa till om någon i familjen eller man själv har drogproblem, barn och unga blir illa behandlade och behöver stöd och hjälp och med hjälp för kvinnor som misshandlas. När bruk blir till missbruk kan man här i kommunen vända sig till Beroendecentrum eller öppenvården för att få hjälp. Det kan man göra även om det gäller någon anhörig som är drabbad. Där kan man få hjälp att bli nykter/drogoberoende och att förändra sin livssituation.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Barnomsorg och skola Daghem/Förskola Fritidshem Grundskolor Gymnasieskolor Barnomsorg och skola. Det är kommunens ansvar att ordna med barnomsorg och utbildning för våra barn och ungdomar. Mer och utförligare information kommer under punkt 8 och 9.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Äldreomsorg Dagverksamhet Färdtjänst Hemtjänst Äldreomsorg. Kommunen har flera olika verksamheter igång för de som är gamla och har svårt att bo kvar hemma, eller för de som väljer att bo kvar i sitt hem – hjälp med matlagning, personlig hygien och visst städunderhåll. Det finns även stöd och hjälp att få för anhöriga till dementa.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Skyldigheter i svensk demokrati Nästan alla rättigheter innebär även en skyldighet Ex.1: Rätten till fri skolutbildning för barnen gör föräldern skyldig att se till att barnen på ett säkert sätt kommer till skolan, mätta och i lämpliga kläder Ex.2: Rätten att fritt röra sig i skog och mark ger skyldigheten att inte störa djurlivet eller förstöra i naturen

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Skyldigheter Att göra värnplikt om man blir inkallad Att söka jobb Att försörja sig själv och sin familj

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Skyldigheter Att betala skatt på inkomst Att deklarera sin inkomster Att värna om barnens rättigheter Att hålla sig uppdaterad om de svenska lagarna, vilka nya som tillkommer, vad lagarna innebär och att följa dem

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Skyldigheter ? Är det en skyldighet att rösta i riksdags-, landstings-, och kommunalvalen för att upprätthålla demokratin? (Du blir inte straffad om du låter bli att rösta)

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Jämställdhet mellan könen Jämställdhetslagen säger att män och kvinnor skall ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i arbetslivet Det betyder att kön inte skall vara ett hinder för personlig utveckling Jämställdhet mellan könen Jämställdhetslagen säger att män och kvinnor skall ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i arbetslivet. Det betyder att kön inte skall vara ett hinder för personlig utveckling. Jämlikheten innefattar bland annat samma möjligheter till vård av hem och barn, samhällsinflytande, ekonomiskt oberoende, företagande och utveckling i arbetet. JämO – jämställdhetsombudsmannen, kontrollerar att alla följer lagen. Om du märker att någon inte följer lagen kan du anmäla det till JämO på tele 08-440 10 60 eller via mail info@jamombud.se .

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Jämställdhet betyder bland annat att vi oberoende av kön har samma möjlighet till: Vård av hem och barn Samhällsinflytande Ekonomiskt oberoende Företagande Utveckling i arbetet

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Jämställdhetsombudsmannen kontrollerar att alla följer lagen JämO 08-440 10 60 info@jamombud.se

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Flyktingpolitik Sveriges flyktingpolitik bygger på en överenskommelse som gjorts mellan länder i FN;s flyktingkonvention De svenska reglerna finns att läsa i utlänningslagen Där kan du läsa om reglerna för asyl, uppehållstillstånd, utvisning, utlänning som tas i förvar, familjeåterförening … Flyktingpolitik Sveriges flyktingpolitik bygger på den överenskommelse som har gjorts mellan flera olika länder i flyktingkonventionen. De svenska reglerna finns att läsa i utlänningslagen. Även EU har ställt upp regler för flyktingpolitiken ibland annat Dublinkonventionen. Utlänningslagen innehåller regler för asyl, uppehållstillstånd, utvisning, utlänning tagande i förvar, familjeåterförening m.m.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Integrationspolitik Ger rätt till individuell introduktion Möjlighet att lära sig språket och hur det svenska samhället fungerar Ge förutsättningar för delaktighet i det svenska samhället Integrationspolitik Alla som bor i Sverige ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Samhällets gemenskap ska ha mångfalden som grund och samhällsutvecklingen ska präglas av respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Integrationspolitikens mål är mål som gäller hela samhället. Statens ansvar inom integrationspolitiken är att definiera dessa mål inom olika samhällsområden. Staten ska också stå för insatser som ger förutsättningar för individens delaktighet. Politiken involverar och kräver engagemang från olika samhällsaktörer inom flera olika sektorer. Under den första tiden i Sverige har alla nyanlända flyktingar och dess anhöriga rätt till en individuell introduktion som ska ge bra förutsättningar till egen försörjning och delaktighet i det svenska samhället. Integrationsverket ansvarar för att statens integrationspolitiska mål får genomslag på olika samhällsområden. Länsstyrelsen ansvarar för genomförandet. Integrationsverket följer upp och utvärderar introduktionen utifrån dessa mål. Integrationsverket upphör 30/6 2007. Vilken myndighet som ska ta över Invandrarverkets arbetsuppgifter vet man ännu inte. Målen för introduktionen är fastställt och nedtecknat i ett nationellt dokument. De är framtagna efter samråd med Arbetsmarknadsverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling, Skolverket, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting. Utifrån dessa övergripande mål sätter kommuner och myndigheter sina egna mål, som också följs upp och utvärderas. Under introduktionstiden ska personen få ett individuellt anpassat stöd. För att introduktionen ska bli framgångsrik samordnar kommunen sina insatser med t. ex. arbetsförmedling, näringsliv, skolor, landsting och frivilligorganisationer. Den nyanlända har också ett eget ansvar för introduktionen. När introduktionen är genomförd ska personen ha fått sin utbildning och yrkeskompetens värderad och fått kunskap om svenskt samhälle och arbetsliv. Färdigheterna i svenska ska vara tillräckliga för kommunikation i vardagen. Kunskaper om demokratiska värderingar, om den svenska skolan för barn ingår också i introduktionen, liksom egna påbörjade studier, i mån av behov. Läs mer på Integrationsverkets hemsida www.integrationsverket.se .

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Integrationspolitik Ge förutsättningar till egen försörjning Som flykting eller invandrare har du ansvar för att delta i de olika insatserna, samt att själv ta initiativ till aktiviteter som påskyndar integrationen i samhället

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Efter integrationsperioden... … ska du ha fått din utbildning och yrkeskompetens kartlagd … ska du ha fått kunskap om det svenska samhället

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Efter integrationsperioden... … ska du ha fått din utbildning och yrkeskompetens kartlagd … ska du ha fått kunskap om det svenska samhället

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Rättighet till tolk Enligt Förvaltningslagen § 8 – Rätt till tolk Har du som har språk-, läs- eller skrivsvårigheter rätt att få hjälp av en auktoriserad tolk i dina kontakter med myndigheter, kommuner och landsting Förvaltningslagen § 8 – Rätt till tolk Om man har språk-, läs-, eller skrivsvårigheter har man rätt att få hjälp av en auktoriserad tolk i sina kontakter med myndigheter, kommuner och landstingen. Det betyder att tolken inte är en nära vän eller släkting som följer med , utan en person som tolkar på uppdrag av en tolkförmedling och som har särskilda kunskaper i tolkning.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna FN;s Barnkonvention Definierar vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen oavsett kön, religion, kultur eller andra särdrag Varje människa under 18 år räknas som barn om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen Barnkonventionen gäller för alla barn i de länder som förbundit sig att följa den FN;s Barnkonvention. Sverige var ett av de första länderna som skrev under barnkonventionen. Barnkonventionen definierar vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen oberoende av religion, politiskt styre, kultur eller andra särdrag. Varje människa under 18 år räknas som barn om inte han eller hon blir myndig tidigare enligt den nationella lagstiftningen. Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med huvudprinciperna ”som glasögon”. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, men handlingar som inte är förenliga med barnkonventionen förs inte upp i någon internationell domstol. Kritik och påtryckningar är egentligen de enda sanktioner som finns att tillgå när ett land inte lever upp till det som står i barnkonventionen. För att övervaka att de stater som har ratificerat konventionen också lever upp till den, finns det i Genève en FN-kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén).

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Följande tar barnkonventionen upp Alla barn har samma rättigheter och lika värde Inget barn får diskrimineras Det är barnens bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Följande tar barnkonventionen upp Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas på alla plan Barnens rätt att uttrycka sin åsikter och få dem beaktade i alla frågor som rör honom eller henne. Hänsyn tas då till barnets ålder och mognad

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Barnombudsmannen - BO Har som huvuduppgift att bevaka barnens rättigheter och intressen med utgångspunkt från Barnkonventionen Barnombudsmannen I Sverige har alla barn och ungdomar upp till 18 år en egen ombudsman. Ombudsmannen tillsätts av regeringen för sex år i taget. Sveriges nuvarande barnombudsman heter Lena Nyberg (2007-02-27). Hon tillträdde 2001 och är chef för myndigheten Barnombudsmannen. Barnombudsmannens huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Myndigheten ska utbilda och informera om barnkonventionen, men också bevaka hur konventionen efterlevs i samhället. Barnombudsmannen lämnar till exempel förslag till regeringen på ändringar i svensk lagstiftning och arbetar för att statliga myndigheter, kommuner och landsting ska använda barnkonventionen som en utgångspunkt i sitt arbete.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Barnens rätt i samhället - BRIS En partipolitiskt och religiöst obunden idéell organisation som bistår barn som far illa Fungerar som en länk mellan barn, vuxna och samhället Har en telefonlinje dit barn kan ringa och prata anonymt med en vuxen (0200-230 230) Har även en telefonlinje för vuxna – om barn (077-150 50 50) BRIS (Barnens rätt i samhället) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn som far illa och är en länk mellan barn, vuxna och samhället. Målet för BRIS verksamhet är att stärka barns och ungdomars rättigheter och förbättra deras levnadsvillkor, vilket sker med FN;s konvention om barnens rättigheter som riktmärke. BRIS har en telefonlinje som alltid är öppen för barn som behöver prata med en vuxen person. Det finns även en telefonlinje för vuxna som behöver diskutera med en annan vuxen kring barn. Barnens Hjälptelefon (källa: http://www.bris.se/?pageID=14, 2007-08-) Till Barnens Hjälptelefon kan alla under 18 år ringa och prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis och ditt nummer syns inte på våra telefoner. Man kan inte heller se på telefonräkningen att någon har ringt. Man behöver inte tala om vem man är och man bestämmer själv vad man vill prata om. Behöver man mer hjälp av dem, be då att få prata med ett BRIS-ombud. Om man vill kan man också mejla till vuxna på BRIS-Mejlen. Stödverksamheten för vuxna (källa: http://www.bris.se/?pageID=41) Utöver Barnens Hjälptelefon och BRIS-mejlen finns även en vuxentelefon, BRIS Vuxentelefon – om barn. BRIS tar här emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med kring frågor och problem som rör barn. Hit är alla vuxna välkomna att ringa anonymt för att prata om vad som helst - det kan vara allt från svåra till mer vardagliga frågor. Man kan ringa oavsett om det gäller sina egna eller andras barn och få information om vart man kan vända sig för att få ytterligare hjälp. Varje samtal besvaras av en erfaren person som arbetar på BRIS och man kan självklart vara anonym. BRIS Vuxentelefon – om barn 077-150 50 50 Samtalet kostar som ett vanligt telefonsamtal. Öppettider: Måndag-fredag kl. 10-13

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Folkbokföringen Den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige Sorterar under Skatteverket Personbevis Anmäl själv namn på nyfött barn, namnändring och flytt Folkbokföringen Folkbokföring är den grundläggande registreringen av befolkningen i Sverige. I folkbokföringen registreras fortlöpande vilka som bor i landet och var de bor. Var du är folkbokförd har betydelse för många rättigheter och skyldigheter. Till exempel är rätten till barnbidrag och bostadsbidrag beroende av att du är folkbokförd. Var du ska betala din skatt och rösta beror på var du är folkbokförd. Vidare registreras olika civilståndsförhållanden och andra personuppgifter för dig som är folkbokförd. Genom folkbokföringen får hela samhället på ett enkelt sätt tillgång till basuppgifter om befolkningen. Uppgifterna sprids genom personbevis och andra registerutdrag maskinella aviseringar till andra myndigheter Personbevis och andra registerutdrag lämnas av skattekontoren. Genom de maskinella aviseringarna får andra myndigheter automatiskt reda på ändringar och du behöver själv inte meddela dessa. Det är endast Skatteverkets kontor inom det område där du är folkbokförd som har tillgång till uppgifter som finns registrerade om dig. De flesta uppgifter samlas in genom att Skatteverket får meddelanden från andra myndigheter. Endast i ett fåtal fall måste du själv göra anmälan. Det gäller huvudsakligen namn för nyfödda barn, namnändringar, flyttning inom landet, flyttning till och från Sverige. Anmälan till folkbokföringen skall vara skriftlig. Anmälan görs i de flesta fall på särskild blankett. Blanketterna finns hos de lokala skattekontoren. Vissa blanketter, såsom blanketter för flyttningsanmälan, namnändring eller hindersprövning, kan beställas med hjälp av Servicecenter, Skatteverkets avdelning för service. Anmälan kan lämnas till valfritt lokalt skattekontor. Flyttningsanmälan kan dessutom göras till Posten i samband med att du begär eftersändning av post.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Skatteverket Myndighet som ansvarar för beskattning, folkbokföring och bouppteckning Hit lämnar du din inkomstdeklaration en gång om året Du är välkommen med frågor Skatteverket Skatteverket är förvaltningsmyndighet för beskattning, folkbokföring och bouppteckningar. Till skattemyndigheten kan man vända sig om man behöver få svar på olika skattefrågor, behöver ett personbevis, lämna in en bouppteckning eller behöver beställa broschyrer och blanketter som gäller skatter och olika företagsformer. Det är också till Skatteverket man lämnar sin inkomstdeklaration en gång om året. Skatteverket har ett lokalkontor i Östersund på Köpmangatan 18. Telefonnummer 0771-567 567. Bouppteckning är en förteckning över en avliden persons tillgångar och skulder som man är skyldig att lämna in till skatteverket. Var den avlidne gift, ingår också den efterlevandes tillgångar och skulder i förteckningen. En blankett för ändamålet kan man få från Skatteverket. Tillgångarna värderas efter vissa regler som finns angivna i lagen. Man kan göra bouppteckningen själv i familjen och lämna in till Skatteverket, eller ta hjälp av en jurist, redovisningsbyrå eller annan kunnig. Information om allt detta och mycket mer hittar man på Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se .

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Allemansrätten En urgammal sed som ger varje medborgare rätt att vistas i naturen oberoende av vem som äger eller förvaltar marken

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Allemansrätten …. en rättighet eller en skyldighet? Allemansrätten Allemansrätten är en förmån som inte finns i så många andra länder. Man kan också se den som en stor frihet. Den ger oss utomordentliga möjligheter att röra oss ute i skog och mark och på våra otaliga vattendrag för att söka rekreation och avkoppling. Men vår frihet får inte bli ofrihet för andra. Allemansrätten kräver ansvar och gott omdöme. Vi får inte skada natur och djurliv och vi måste visa hänsyn mot markägare och andra människor som vistas ute i markerna. Det är en frihet under ansvar. Med allemansrätten förstås varje medborgares rätt att vistas i naturen oberoende av vem som äger eller förvaltar området ifråga. Vistelse i naturen inom de gränser allemansrätten utstakar, kräver alltså inte markägarens tillstånd, och det kostar heller ingenting. Allemansrätten baserar sig alltid på kravet att den som vistas i naturen gör det utan att störa eller orsaka skada.

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna I Sverige har alla rätt att vara i naturen. Foto: multimediabyrån

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Sedan 1994 finns följande inskrivet i Sveriges grundlag: "Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten" Foto: multimediabyrån

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Allemansrätten… … är en förmån som inte finns i många andra länder

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Allemansrätten… … kräver ansvar och gott omdöme

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Visa hänsyn Vi får inte skada natur och djurliv, och vi måste visa hänsyn mot markägare och mot andra människor ute i naturen

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får… … promenera och åka skidor över annans mark utanför tomt Allemansrätten tillåter att du får färdas i naturen med egen kraft, dvs. till fots, på skidor eller med cykel att du får färdas och vistas överallt i naturen utom på annans gårdsplan, åker eller äng eller sådana planteringar som kan ta skada om man rör sig där att du får tillfälligt vistas - t.ex. tälta på behörigt avstånd från boningshus - där det i övrigt är tillåtet att färdas att du får plocka svamp, vilda bär och blommor, som inte är fridlysta att du får färdas på vattendrag, bada och tvätta dig samt färdas över isen meta och pimpelfiska

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får… Foto: multimediabyrån … färdas fritt över annans vatten

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får… Foton: Multimediabyrån … plocka vildväxande blommor, bär, och svamp utanför tomt

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får… … slå läger ett dygn, men inte för nära tomt Foto: multimediabyrån

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får… … elda utanför tomt om det kan ske utan brandfara och med bränsle som det är tillåtet att använda Foto: multimediabyrån

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får… … gå och cykla på enskild väg Foto: multimediabyrån

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får inte … Foto: multimediabyrån … skada mark, träd, buskar eller gröda att uppträda störande eller orsaka skada att ofreda eller skada fågelbon eller fågelungar att ofreda renar eller villebråd i naturen att fälla eller skada växande träd, utnyttja torra träd eller vindfällen, ris, kvistar, mossa eller liknande på annans mark att göra upp öppen eld på annans mark utan tillstånd eller tvingande orsak att störa hemfriden t.ex. genom att slå läger alltför nära boningshus eller genom att föra oväsen att skräpa ner omgivningen att köra ett motorfordon i terrängen utan tillstånd av markägaren att fiska eller jaga utan behöriga tillstånd att låta hunden röra sig utan koppel på allmän badstrand, lekpark eller -område för barn, preparerat skidspår eller idrottsanläggning att ha hunden utan koppel i tätort, på en motionsslinga eller på annans mark att låta hunden röra sig (inte ens på din egen mark) utan koppel under tiden 1.3 - 19.8

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får inte … Foto: fotoakuten … utan lov färdas över tomt, plantering eller annan äga som därigenom kan skadas

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får inte … … använda brygga, boj, brunn eller annan anläggning som tillhör annan person Foto: multimediabyrån

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får inte … Foto: multimediabyrån … skräpa ned

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får inte … Källa: http://www.ekeby-ljud.com/hogtpastativ01.jpg … föra oljud genom till exempel högljudd transistormusik

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får inte … Källa: http://www.lokala.org/?m=200506 … ta fåglars bon eller ägg

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får inte … … fiska eller jaga utan tillstånd (undantag: de 5 stora sjöarna) Foto: Östersunds kommun

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Vi får inte … … göra upp eld då det finns risk för brand Foto: fotofinnaren.se

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna För natur med områdesskydd finns särskilda regler. Dessa kan ytterligare begränsa allemansrätten Därför är det viktigt att läsa reservatsskyltarna noga Foto: multimediabyrån

Projektet: Bättre introduktion genom kommunal samverkan för nyanlända flyktingar i Dalarna Allemansrätten ”Inte störa – inte förstöra” Allemansrätten finns att läsa på 15 olika språk under http://www.naturvardsverket.se/sv/Att-vara-ute-i-naturen/Allemansratten--en-unik-mojlighet/Allemansratten-pa-latt-svenska-och-andra-sprak/ http://www.naturvardsverket.se/allemansratten/