Radon- vad är problemet och senaste nytt

Radon Radon-222 (222Rn) Färg- och luktlös radioaktiv ädelgas Halveringstid 3,82 dagar Radon i inandningsluften och lungcancer Historik 1970-talet: koppling mellan radon i gruvor och lungcancer kunde påvisas genom epidemiologiska undersökningar 1990-talet: koppling mellan radon i inomhusluften och lungcancer presenterades Slutet av 1500-talet: Hög frekvens av dödliga lungsjukdomar hos gruvarbetare, ”bergsjuka” Slutet av 1800-talet: Bergsjukan identifieras som lungcancer Omkring 1900: Radon upptäcks 1920-talet: Lungcancer hos gruvarbetare kopplas ihop med radon 1970-talet: Epidemiologiska undersökningar påvisade samband mellan radon i gruvor och lungcancer Radon i Sverige 1950-talet: Hultqvists undersökning av radon och gammastrålning i bostäder 1970-talet: radon i småhus byggda på rödfyr i Skövde och Tidaholm 1979: radonutredningen startar. Initierar forskningsprojekt. Markradonproblemen uppmärksammas Provisoriska gränsvärden införs Resultat av bostadsstudier presenterades på 90-talet

Uranseriens viktigaste delar ur radonsynpunkt Radon bildas när radium sönderfaller Uran och radium förekommer naturligt i vår omgivning Radondöttrarna bildas när radon sönderfaller

Radonkällor Marken under byggnaden Byggnadsmaterialet Hushållsvattnet

Kortlivade radondöttrar Hälsorisker med radon Rn-222 Po-218 Pb-214 Bi-214 Po-214 Kortlivade radondöttrar Radonet gör ingen skada utanför kroppen. Alfastrålningen från radon och döttrar stoppas av huden. Radonet självt andas ut och in (gasformigt) och hinner inte ge någon dos. Döttrarna däremot kan fastna i lungorna endere obundna eller bundna till partiklar. Partiklar större än 10µm fastnar i övre luftvägarna, medan <10µm kommer ned i lungan, och <2,5µm kan nå alveolerna.- Aerosoler är 0,1µm

Stråldosen från inandade radondöttrar beror på Mängden radondöttrar (RnD) som deponeras i andningsorganen Var i andningsvägarna som RnD fastnar och bestrålar levande celler Borttransport av de deponerade partiklarna Dosimetrin till celler från alfapartiklar Känsligheten hos den bestrålade vävnaden

Lungcancer Allvarlig sjukdom (svår botlig) Radon orsakar ca 500 lungcancerfall per år (sammanlagt ca 3500 lungcancerfall per år) Andra riskfaktorerna bakom lungcancer Rökning Andra luftföroreningar ( t ex. asbest, ämnen i arbetsmiljön, liksom bilavgaser och industriutsläpp) Genetiska mutationer (anlag för att utveckla cancer) De allra flesta som får diagnosen lungcancer dör i sjukdomen. Varje år får drygt 3 500 personer diagnosen lungcancer. Det är därmed den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Upp till nittio procent av de drabbade är eller har varit rökare. Den väsentligaste orsaken till lungcancer är rökning Enligt beräkningar som har gjorts ligger rökning bakom 80–90 procent av lungcancerfallen. Kvinnornas andel bland lungcancerpatienterna ökar stadigt i takt med att de efter många års tobaksbruk kommer upp i övre medelåldern.

Samverkan mellan radon och rökning Den biologiska förklaringen är oklar ? Radon Tobaksrök innehåller andra cancerframkallade ämnen

Epidemiologiska studier på radonrisker Resultat av gruvarbetarstudier presenterades på 70-talet Resultat av bostadsstudier presenterades på 90-talet, t.ex. Pershagen Näst rökning är radon största orsaken till lungcancer Resultatet överensstämmer med gruvarbetarstudier Samverkanseffekten mellan radon och rökning är multiplikativ Poolning av 13 bostadsstudier Europa, Darby et al 2004 Nordamerika, Krewski et al, 2005, Kina, Lubin et al 2004

Resultat från poolning av bostadsstudier Ger ett bra underlag för riskbedömning! Risker med radon finns även vid låga radonhalter Rökare är 25 gånger känsligare för radon än icke rökare, de flesta som får lungcancer av radon är rökare Risken med radon sjunker om man slutar röka

Risken att få lungcancer av radon

Effektiv dos (mSv/år) från intag av radon i vatten, 1 000 Bq/l Vuxna Barn Spädbarn FN-93 0,5 1,5 7 NRC-98 0,2 0,3

Riskuppskattning för radon i dricksvatten 1000 Bq/l vatten ger en ökning på ca 100 Bq/m3 till inomhusluften De kortlivade radondöttrarna ofarliga Intaget radon absorberas via mag- och tarmväggarna Radonet elimineras via utandningsluften Radonet lagras i fettvävnad

Andra ämnen i dricksvatten Radium (226Ra, 228Ra) Får man i sig radium kan det fästa i benvävnad Polonium-210, Bly-210 Bly främst i benvävnad, polonium i muskler Uran i vatten är främst kemotoxiskt Kan ge njurskador

Vår strålmiljö Stråldos till en genomsnittlig svensk – 3,0 mSv/år Övrigt (kärnkraft, kärnvapen och Tjernobyl) 0,02 mSv/år Mat 0,2 mSv/år 40K i kroppen 0,2 mSv/år Mark o. byggnads-matrl 0,6 mSv/år Medicinsk undersökn. 0,9 mSv/år Genomsnittlig radonhalt inomhus: 83 Bq/m³ Kosmisk stråln. 0,3 mSv/år Radon inomhus 0,8 mSv/år

Myndigheter med ansvar för radon Länsstyrelsen Kommuner

Strålsäkerhetsmyndighetens roll i radonarbetet I radonarbetet ansvarar SSM för: Riskbedömning Mätteknik Rådgivning, utbildning och informationsinsatser Forskning SSM är också tillsynsvägledande myndighet enligt miljöbalken när det gäller strålskydd

Bestämmelser för radon Radon i inomhusluft Bostäder (befintliga och nya) och allmänna platser: 200 Bq/m3 Arbetsplatser (3 nivåer) Underjordsarbete (gruvor och liknande arbetsplatser under jord): 2,1 x 106 Bqh/m3 (ca 1300 Bq/m3, årsarbetstid= 1600h För annat underjordsarbete, som arbete i färdigställda och inredda bergrum: 0,72 x 106 Bqh/m3 (ca 400 Bq/m3, årsarbetstid= 1800h) Vanliga arbetsplatser: 0,36 x 106 Bqh/m3 (ca 200 Bq/m3, årsarbetstid= 1800h) Radon i dricksvatten Tjänligt med anmärkning > 100 Bq/l (kommunalt vatten) Otjänligt > 1000 Bq/l (kommunalt & enskilt vatten) Tjänligt med anmärkning > 100 Bq/l Otjänligt > 1000 Bq/l Underjordsarbete (gruvor och liknande arbetsplatser under jord) 2,1 x 106 Bqh/m3 (ca 1300 Bq/m3, årsarbetstid= 1600h) För annat underjordsarbete, som arbete i färdigställda och inredda bergrum 0,72 x 106 Bqh/m3 (ca 400 Bq/m3, årsarbetstid= 1800h) Vanliga arbetsplatser 0,36 x 106 Bqh/m3 (ca 200 Bq/m3, årsarbetstid= 1800h)

WHO:s internationella radonhandbok Radon är den näst viktigaste orsaken till lungcancer efter rökning Viktigaste orsaken till lungcancer bland icke-rökare Rekommenderat riktvärde 100 Bq/m3, inte högre än 300 Bq/m3 Nationella radonprogram bör finnas i alla länder

Konsekvensanalys i Sverige Radon i inomhusmiljön- en konsekvensanalys av att införa WHO:s nya rekommendationer på nya radonvärden Utgivare: Boverket (2010) ISBN pdf: 978-91-865-59-86-1

Konsekvensanalys Sammanfattning 400 000 småhus och 230 000 lägenheter i Sverige har en radonhalt på 100–200 Bq/m3 och behöver därmed radonsaneras om riktvärdet skärps. Kostnaden för en sådan radonsanering uppskattas till 14–19 miljarder kronor. Saneringsåtgärderna är inte samhällsekonomiskt rimliga. Saneringskostnaden för enskilda byggnader med blåbetong kan bli väldigt hög.

Läget i svenska bostäder ELIB Statens Institut för byggnadsforskning 1991-1992 714 småhus, 646 lägenheter Medelvärde 141 Bq/m3 för småhus, 75 Bq/m3 för lägenheter, 108 Bq/m3 totalt 500 000 bostäder över 200 Bq/m3, 150 000 över 400 Bq/m3 ELIB – Elhushållning i bebyggelsen

Radonhaltens fördelning bland bostäder

Läget i svensk bostäder BETSI Byggnaders Energianvändning, Tekniska Status och Innemiljö Boverket, 2007-2009 Medelvärde 124 Bq/m3 för småhus, 68 Bq/m3 för lägenheter, 83 Bq/m3 totalt Bostäder med radonhalt över 200 Bq/m3: 250000 småhus, 75000 lägenheter

BSS-direktivet 96/29/1996 Grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning BSS: Basic Safety Standards BSS är antaget (sommar 2013) och publicerat (jan 2014) Ska implementeras i medlemsländerna tills den 6 feb 2018

Huvudpunkterna från BSS:en Nationell åtgärdsplan krävs för att hantera radonproblematiken. Strategi för att kartlägga radonhalt både i bostäder och på arbetsplatser Strategi för att kartlägga marken och identifiera riskområden Hantering av mätdata Ansvarsfördelning Strategi för åtgärder, styrmedel för att få allmänheten att mäta Informationsinsatser (radon och rökning) OSV

Framtida utmaningar National radon action plan Mätning och hantering av radon på arbetsplatser Byggnadsmaterial (gammastrålning)

Uppdrag från departementet ”SSM ska i samråd med berörda myndigheter, särskilt Arbetsmiljöverket, Boverket, Sveriges geologiska undersökning, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting, analysera hur direktivets krav kan genomföras i svensk lagstiftning. Vidare ska SSM i samråd med ovanstående myndigheter göra en översyn av den befintliga ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och eventuellt föreslå en effektivare ansvarsfördelning gällande expertis, tillsyn och åtgärder m.m.”

Nyheter från SSM Webbutbildning för radon kommer att lanseras i slutet av året.