BJÖRN ANDERSSON INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE GÖTEBORGS UNIVERSITET SARA GUNNARSSON DROGFÖREBYGGANDE SAMORDNARE VÄNERSBORGS KOMMUN Förebyggande arbete.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer

Advertisements

Vad kan jag göra som förälder - om alkohol, unga och föräldraskap Ett föräldrastödsprogram utvecklat av Örebro Universitet Copyright © Nikolaus Koutakis.
Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Drogförebyggare Håkan Fransson
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Ulla Forsberg Marco Suares Fårdala skola, Tyresö kommun
Unga14 10 – 21 februari (v 7-8) sker en mätning av folkhälsa bland barn och unga.
Ungas frågor om alkohol och droger
Centrum för förebyggande arbete Arbete och välfärdsförvaltningen
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Intervju inför ViV-projektet.
SET Social Emotionell Träning
Länsresultat.
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Att samtala med ungdomar om tobak
Arvika Slalomklubb, ASLK Alkohol- och drogpolicy för Arvika Slalomklubb Arvika Slalomklubb (ASLK) är en ideell förening som bedriver alpin verksamhet,
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Demokrati och hur Sverige styrs
Drogvaneundersökning 2014
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
© Synovate Ungas attityder till rökning
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Drogvanor i gymnasiet år 2 Södra Älvsborg Gymnasiets år 2 – 300 klasser (ca elever) Urval till drogvaneundersökningarna i gymnasiets år 2.
Att sälja Lions Quest-kurser till skolor /14.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Drogförebyggare Håkan Fransson Tel:
2010 deltog 452 av 503 elever (bortfall 10%) 2009 deltog 501 av 566 elever (bortfall 11%) 2008 deltog 537 av 634 elever (bortfall 15%) 2007 deltog 586.
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Spridning och användande Liv & hälsa ung Enkätundersökning rektorer och gymnasiechefer 2010 Svarsfrekvens 71%.
Ungdomsenkät 2008 Elevundersökning i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2.
A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling © 2009 Anita Boij Bild 1 av 41 F A L K Ö P I N G Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Undersökning bland niondeklassare.
Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? (RiR 2010:21) Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders.
Processledare – Alkohol- och drogfrågor Arbetsmarknads- och socialförvaltning Projektledare- för lokalt pilotprojekt Cannabis Magnus Wallgren
Samordna rehabiliteringen – Brukarcoach/IPS Bakgrund SoL, HSL Överenskommelser/avtal Riktlinjer Förordningar Samordna rehabiliteringen 2011 Supported employment.
Rökning som hälsoproblem
Stockholmsenkäten Stockholmsenkäten 2014 Syfte - Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
10 år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare i Sörmland? Källa: ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare.
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Källa: ”Alkohol Narkotika Dopning Tobak resultat ”
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
I Umeå har 3711 elever svarat. 84 % av det totala antalet elever. På Carlshöjdsskolan, åk 7-9, har 127 elever av totalt 147 svarat.
1 Genevadsskolan Antal svar elever: 45 - svarsfrekvens 96% Antal svar vårdnadshavare: 5 - svarsfrekvens 11% April 2015 Laholms kommun Skolundersökning.
Drogvaneundersökning Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den augusti 2015 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165.
CAN-konferensen Erfarenheter av ÖPP/Effekt kopplat till lokal drogvaneundersökning Vad blev resultatet?
Drogvaneundersökning 2016 Öckerö kommun Genomfördes 7 mars 2016 Totalt externt bortfall 371 av 443 elever deltog (bortfall 16,3%) Externt bortfall i årskurser.
Undersökningen Ungdomars drogvanor i Värmland 2015/2016 -en kartläggning av elevers attityder och bruk av alkohol, narkotika, tobak och doping 25 april.
Drogvaneundersökning 2016
- En metod från Landstinget i Kalmar län
Vad är okej? Om kränkningar på nätet.
Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet år 2 Göteborg 2016
Laholms kommun Skolundersökning 2015 Elever - Vårdnadshavare/Föräldrar
Laholms kommun Skolundersökning 2015 Elever - Vårdnadshavare/Föräldrar
Drogförebyggande arbete 2018
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
- En metod från Landstinget i Kalmar län
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
Tobak - Lektion 3 Åk 4-6.
Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2
Länsrapport Värmland Årskurs 9
Rösjöskolan Elever åk 3, 6 och svar, 92%
Presentationens avskrift:

BJÖRN ANDERSSON INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE GÖTEBORGS UNIVERSITET SARA GUNNARSSON DROGFÖREBYGGANDE SAMORDNARE VÄNERSBORGS KOMMUN Förebyggande arbete kring ”sociala överdrifter”

Ringstedprojektet Danskt projekt som arbetade med att lokalt kartlägga och förebygga unga människors användning av tobak, alkohol och droger En del i projektet var en förebyggande insats i skolan, vilken byggde på tanken om ”sociala överdrifter” Ringstedprojektet fick 2006 ”European Crime Prevention Award” som bästa förebyggande verk- samhet

Initiativ till lokalt försök Samarbete mellan Länsstyrelsen, Folkhälso- kommittén och Institutionen för socialt arbete Ville pröva en metod som var enkel att genomföra och som medförde relativt låga kostnader Medel från Länsstyrelsen, Folkhälsokommittén och Folkhälsoinstitutet Valet föll på Vänersborg dels därför att det var en kommun med bra organisation av lokalt före- byggande verksamhet, dels därför att den hade en lämplig storlek

Metodens teoretiska grundval Tobak, alkohol och drogers symboliska betydelse i ungdomstidens utvecklingsprocesser Social norms approach Majoritetsmissförståndet Ett sätt att arbeta med ungdomars föreställningar om varandra

Metodens praktiska struktur Undersökning av den aktuella elevgruppens drogvanor samt deras förställningar om jämnårigas vanor. Olika socialt och geografiskt avstånd De enskilda resultaten görs till kollektiva föreställningar med en särskild formel Pedagogisk insats på klassnivå där de sociala över- drifterna presenteras och diskuteras Gemensam diskussion kring varför överdrifter före- kommer och vad man kan göra för att minska deras inflytande. Föräldrainformation Mätning av överdrifter och drogvanor för att se i vad mån de utvecklas annorlunda än i jämförbara grupper

Bakgrund Tillfrågades av Folkhälsokommittén i Västra Götaland under våren 2008 att vara med i ett 3-årigt tobaksprojekt. Förfrågan om medverkan till förvaltningschef på BoU. Information på rektorsmöte, 2 högstadieskolor valdes ut. Målgruppen är eleverna i årskurs 7. Både insatsskolan och kontrollskolan hade ca 150 elever vardera i årskurs 7. Information till personalen på båda skolorna inför projektet.

Drogvaneundersökningar Hösten 2008 genomförs kommunens drogvaneundersökning, då fick även alla elever i åk 7 svara på drogvaneundersökningen samt ett antal frågor om niornas förväntade vanor. Insats i de 5 klasserna på insatsskolan, mars Hösten 2009 genomförs en enkätundersökning i insats- och kontrollklasserna med syfte att kartlägga om de sociala överdrivelserna har ändrats över tid. Hösten 2010 genomförs kommunens drogvaneundersökning och de berörda klasserna går nu i nian. Sista utvärderingen i forskningsprojektet.

Genomförande i klasserna Presentation av Sara och Marlene Presentation av eleverna Förklara statistiken Fokuserade endast på rök- och snus vanor. Eleverna har mycket god koll på de jämnåriga på skolan men när vi frågade om jämnåriga i kommunen samt åk 9 i Vbg och Gbg ökar siffrorna dramatiskt. Röker varje dagElevernas uppskattning Resultat drog- vaneundersök. Jämnåriga på Torpaskolan 2,3%2,0% Jämnåriga i Vänersborg 28%1% Jämnåriga i Göteborg 34,2% Finns inga siffror Årskurs 9 Vänersborg 37,4%6% Årskurs 9 Göteborg 44,5%7%

Varför tror man att det är så många fler bland de jämnåriga i Vänersborg som röker än bland de i klassen? ”Man tror att man själv är smart men inte alla andra” ”Man hör andra som säger att ”alla andra röker” ”Det beror på grupptillhörighet och utseende” ”Vi tror att det beror på hur man ser ut och vilken bakgrund man har och vilka kompisar man har”

Varför tror man att så många i nian röker och snusar varje dag när det i verkligheten inte är så? Coola Status Grupptryck Mer fester Lättare att köpa cigaretter själv pga. ålder

Tror Ni att det påverkar någon att börja röka om man tror att ”alla andra röker ju?” ”Om man känner sig utanför och vill vara med” ”Ja, på vissa ställen tex. på fester” ”Beror på hur självsäker man är” ”Man kanske inte tror det är lika farligt om alla andra gör det”

Vilka kan hjälpa till att detta missförstånd inte skall uppstå? Föräldrar Syskon Lärare Kompisar Tränare Poliser Politiker Sådana som ni!

Vad kan man göra för att Ni inte skall börja röka cigaretter? ”Föräldrar har ansvar och kan berätta om följder” ”Jobba mer med belöning” ”Lärare skall inte röka på skolan” ”Kampanj som skrämmer” ”Hjälpa varandra att inte börja samt inte överdriva” ”Vara sig själva och stå emot grupptrycket” ”Kostnadsanalys samt att se till att man hamnar i rätt sällskap”

Efter insats Återkoppling kring insats via brev hem till föräldrarna. Återkoppling till personal på både insatsskolan och kontrollskolan. Enkätundersökning hösten 2009 i kontroll samt insatsskolor för att se om det är någon skillnad huruvida deras överskattning har förändrats. Drogvaneundersökning hösten 2010.

Erfarenheter Insatsen är på 3 timmar i klassen, genomförbart i mindre kommuner. Viktigt att avsätta tid på presentationen i samband med insatsen i klasserna. Bra att vara någon som kommer utifrån, inte skolpersonal som tex. lärare. Bra med 2 resurser som genomför insatsen tillsammans. En kan anteckna och en kan hålla i diskussionen. Viktigt med bra förankringsarbetet i kommunen.

Resultat Eleverna på insatsskolan fick en mer realistisk bild av hur andra ungdomars drogvanor ser ut Vid sista mätningen 2010 fanns inga stora skillnader mellan kontroll- och insatsklasserna ifråga om bruk av alkohol, tobak och droger Generellt var det emellertid en mer positiv utveck- ling i insatsklasserna. I synnerhet gällde detta tobak, som projektet hade i fokus

Reflektioner kring metoden Viktigt att kunna arbeta med ungas förställningar om, och relationer till, jämnårigas erfarenheter av tobak, alkohol och droger Finns det risk att de sociala överdrifterna överdrivs? Vilken normativ påverkan styr handlingar vad gäller drogkonsumtion? Hur jämför ungdomar sig med andra unga: som en generation eller utifrån sociokulturell tillhörighet?