En säker arbetsplats Lars Björkeström Medlemsträff Skaraborg

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetsmiljö Vad är det?.
Advertisements

Skyddsombuds- utbildning
FMS gör människor Fysiskt Mentalt Socialt starka
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Att samverka i arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Systematiskt arbetsmiljöarbete för god psykosocial arbetsmiljö
Arbetsmiljölagen och SAM -Systematiskt arbetsmiljöarbete
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Distriktet i Stockholm
Patientsäkerhetsronder
Vems ansvar? vad kan vi göra?
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
Grundläggande arbetsmiljöutbildning
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
1 KAP - Lagens ändamål och tillämpningsområde
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter operativt
Steg 1 - Mötet VÅR VISION FÖR ARBETSMILJÖN OCH HUR VI KOMMER DIT
Introduktion till FYRA STEG FÖR BÄTTRE ARBETSMILJÖ – 4-stegsmetoden
Steg 3 – Mötet RUTINER FÖR VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas
Arbetsmiljöverkets vision
Förberedelser för arbetet
Arbetsmiljöns regelverk – låg hippfaktor eller…
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
AFS 2001:1 Om kunskaper och kompetens Chefer och arbetsledande personal har avgörande betydelse för att arbetsförhållandena skall vara tillfredsställande.
Ansvarsroller för arbetsmiljön
Riskgranskning av organisatoriska förändringar
Steg 4 - Mötet FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Skyddsombudet uppgifter
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Arbetsmiljöverkets SAM - Status.
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Arbetsmiljöverkets erfarenheter
AFS 2001:1 Systematisk Arbetsmiljöarbete, SAM
Arbetsmiljöverkets inspektion Skolan 2013–2016, skolhuvudmän Denna checklista fokuserar på skolhuvudmannens systematiska arbetsmiljöarbete och lyfter frågor.
Modell för systematiskt arbetsmiljöarbete
Målsättningen – En tillfredsställande arbetsmiljö!
Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete- och hälsoarbete på arbetsplatsen i AFH Vi är Nordens största lärarorganisation och Sveriges fjärde största.
Elevprestationer Ledarskap Mental Fysisk Hälsa Social Trygghet Trivsel Sova Äta Röra sig Föräldrarengagemang Acki Wästlund FMS grundare och metodutvecklare.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Arbetsmiljöutbildning/ information SWEP International AB Khosrow Adibzadeh, Unionen.
AFS 2015:4 Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö Minska den arbetsrelaterade ohälsan.
Arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Ny AFS from 31 mars 2016: Organisatorisk och social arbetsmiljö Monica Östman och Kristin Larsson Personalavdelningen.
Patientsäkerhetslag 2010:657 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Välkomna!. Aktuellt just nu Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö träder ikraft 31 mars 2016 Sanktionsavgifter istället för böter Arbetsolyckorna.
Hälsa- och arbetsmiljö PU 17 februari Agenda Aktuellt om sjukfrånvaro Guide Hälsa och Arbetsmiljö Information om AFS 2015: 4 om organisatorisk och.
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön 1§ Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Risken för att utsättas.
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Arbetsmiljöansvar inom Kinda kommun
Arbetsmiljö Människa Arbetsplats Arbets- miljö.
Samverkan.
Psykosocial arbetsmiljö: Hög arbetsbelastning, individ
Psykosocial arbetsmiljö: bilolycka
Arbetsmiljö.
Kännetecknande för det goda arbetet
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
ArbetsmilJö Här kan det stå en övertitel, typ Samhällsmarknadsdagen
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Information om arbetsmiljö Ombudsträff Vision, Skövde
Arbetsmiljöpolicy Chefsstöd: implementeringsmaterial.
Presentationens avskrift:

En säker arbetsplats Lars Björkeström Medlemsträff Skaraborg 2014-11-19

SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER ”Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga och trivsamma. Vi vill att de medarbetare som vill ska kunna stanna i branschen hela sitt yrkesliv. Genom rådgivning, samverkan och utbildning vill vi utveckla branschen mot vår Nollvision; INGA OLYCKOR PÅ VÅRA ARBETSPLATSER”

Agenda Varför händer en olycka? Systematiskt arbetsmiljöarbete Säkerhetskultur Vad kan BI hjälpa dig med?

Varför händer en olycka?

Varför händer en olycka? De flesta olyckor inträffar p.g.a. brister i samspelet mellan människliga, teknologiska och organisatoriska faktorer. En olycka beror mycket sällan på en enskild faktor.

Att bygga en säkerhetskultur RISKSTYRNING (instruktioner, regler, säkerhetsgranskning, arbetsplatsens konstruktion) FÖRSTÅELSE (förståelse för den enskildes betydelse för säkerheten, bakgrunden till olika regler, attityder till säkerhet, kunskap och kompetens) BETEENDE (handlingssätt i praktiken, vilka ledningsbeslut som fattas och hur reglerna efterföljs)

Systematiskt arbetsmiljöarbete

AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete

1. Medverkan (4 §) Ni ska se till att arbetstagare och skyddsombud får möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet i er verksamhet genom att regelmässigt delta i arbetet med alla de olika aktiviteter som systematiskt arbetsmiljöarbete består av. Ni ska se till att de arbetstagare och skyddsombud som medverkar i arbetsmiljöarbetet får den tid och den information som de behöver för att kunna medverka effektivt.

2. Arbetsmiljöpolicy Ni ska ta fram en arbetsmiljöpolicy. I den ska ni beskriva hur arbetsförhållandena ska vara i er verksamhet för att förebygga ohälsa och olycksfall och skapa en god arbetsmiljö. Policyn ska vara så konkret att den går att följa upp. Vid utarbetandet av policyn ska ni beakta både fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som inverkar på arbetsmiljön. Arbetsmiljöpolicyn ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i er verksamhet.

3. Rutiner (5 §) Ni ska se till att ni har rutiner i er verksamhet för att genomföra ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Rutinerna ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i er verksamhet.

4. Uppgiftsfördelning (6 §) Ni ska se till att det finns en tydlig fördelning av uppgifterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet på chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare i er verksamhet, som klart anger vem eller vilka det åligger att förebygga och åtgärda risker för ohälsa och olycksfall i ert arbete. Dessa personer ska få i uppgift att regelbundet: undersöka arbetsförhållandena bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall genomföra kontroller av att vidtagna åtgärder har haft avsett resultat.

4. Uppgiftsfördelning (6 §) Det ska även framgå vilka befogenheter och resurser dessa personer har att tillgå för att kunna utföra sina arbetsmiljöuppgifter. Med befogenheter avses rätt att fatta beslut och att vidta åtgärder. Med resurser avses ekonomiska medel, tillgång till personal, utrustning, lokaler, tid och kunskaper. Ni ska ge övriga anställda information om uppgiftsfördelningen. Uppgiftsfördelningen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i er verksamhet.

5. Kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete (6 §) Ni ska se till att de som fått uppgifter i arbetsmiljöarbetet tilldelade till sig har kunskaper om regler som har betydelse för arbetsmiljön fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall, samt arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö.

6. Arbetstagarnas kunskaper om riskerna i arbetet (7 §) Ni ska se till att samtliga era arbetstagare får kunskaper om vilka risker som är förknippade med deras arbete och hur de ska kunna utföra sitt arbete säkert utan risk för ohälsa eller olycksfall. Ni ska också se till att de får kunskaper om vilka rutiner och instruktioner som gäller för att ohälsa och olycksfall i arbetet ska kunna förebyggas.

7. Introduktion (7 §) Ni ska se till att de arbetstagare hos er som är nyanställda eller som har varit borta från arbetet länge får introduktion i arbetet. Introduktion ska ge arbetstagaren en uppfattning om hans/hennes egna arbetsuppgifter och sambandet med andras, om hur verksamheten i stort fungerar inklusive det systematiska arbetsmiljöarbetet samt om vilka risker som finns i verksamheten och hur man skyddar sig mot riskerna.

8. Skriftliga instruktioner (7 §) Ni ska se till att det finns skriftliga instruktioner för sådant arbete i er verksamhet som är förenat med allvarliga risker, t ex arbete i samband med haverier och driftstörningar, så arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Instruktionerna ska vara tillgängliga på arbetsplatsen och lätta att förstå. Ni ska försäkra er om att instruktionerna har gåtts igenom av arbetstagarna och uppfattats riktigt.

9. Regelbundna riskbedömningar (8 §) Ni ska genomföra en undersökning och riskbedömning av arbetsförhållandena i er verksamhet. Undersökningen ska gälla alla faktorer som påverkar arbetsmiljön, alltså både fysiska, psykologiska och sociala förhållanden. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt.

10. Riskbedömning inför förändringar (8 §) Innan ni genomför de planerade förändringarna i er verksamhet ska ni undersöka och bedöma vilka risker för ohälsa och/eller olycksfall som förändringarna kan medföra för personalen. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt.

11. Utredning av olycksfall och tillbud (9 §) Ni ska utreda orsakerna till de händelser i form av ohälsa, olycka eller tillbud som inträffat i er verksamhet så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen.

Resultat av riskbedömning 12. Handlingsplan (10 §) Ni ska i en skriftlig handlingsplan dokumentera de åtgärder som ni - utifrån de undersökningar och riskbedömningar av er arbetsmiljö som ni har genomfört - anser behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall och som ni inte genomför omedelbart. I handlingsplanen ska anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Resultat av riskbedömning Handlingsplan Riskkällor och risker Allvarlig risk Annan risk Åtgärder Ansvarig Klart när? Uppföljning/ kontroll  

13. Årlig uppföljning (11 §) Ni ska minst varje år göra en uppföljning av de olika aktiviteterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet i er verksamhet, samt utifrån resultatet av uppföljningen besluta om de åtgärder som kan behövas för att förbättra arbetsmiljöarbetet. Uppföljningen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i er verksamhet.

14. Företagshälsovård eller annan extern sakkunnig resurs (12 §) Ni ska anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån för bedrivandet av det systematiska arbetsmiljöarbetet i er verksamhet.

Definition av säkerhetskultur ”Säkerhetskultur är de delade attityder, värderingar, föreställningar och handlingsmönster hos individer i en organisation som uppmärksammar vikten av hälsa och säkerhet samt behovet av ändamålsenlig kontroll.” (Booth, 1996)

Grundläggande förutsättningar Ledningens engagemang och föregår med gott exempel Förståelse för verksamhetens risker Säkerhet prioriteras högt av såväl chefer som anställda (”jobba säkert eller inte alls”) Alla är involverade och engagerade i, och känner ett gemensamt ansvar för, säkerheten

Grundläggande förutsättningar Öppen kommunikationen som gör att man vågar rapportera och lära av misstag Man söker orsaker till tillbud och olyckor brett i organisationen och inte bara i individens beteende Adekvat säkerhetsstyrning (rutiner, instruktioner etc.)

Säkerhetskulturens mognadsgrader Stadium 5 Ständiga förbättringar Stadium 4 Samarbete Stadium 3 Deltagande Stadium 2 Målstyrning Stadium 1 Efterlevnad av regler

Stadium 1 – Efterlevnad av regler Organisationen ser säkerhet som ett externt krav, och inte som något som hjälper organisationen att lyckas (nödvändigt ont) Det finns liten medvetenhet om beteendens och attityders betydelse för säkerhetsarbete Ansvar för säkerhet ligger hos säkerhetsavdelning eller skyddsombud Olyckor ses som en oundviklig del av arbetet Säkerhet ses till stor del som en teknisk fråga Blott uppfyllelse av regler anses tillräckligt

Stadium 2 – Målstyrning Säkerhet kopplas till verksamheten. Olyckor ses som en risk för verksamheten Ledningen avsätter tid och resurser för säkerhetsarbete Olyckor kan förhindras Säkerhetsarbete behandlas i termer av mål Ledningen arbetar reaktivt Olyckor beror i första hand på oaktsamt beteende

Stadium 3 – Deltagande Ledningen inser att medarbetarnas inblandning och engagemang i säkerhet och säkerhetsfrågor är viktig om man vill öka säkerheten Ledningen förstår att olyckor och tillbud beror på flera faktorer och bakomliggande orsaker i organisationen och ledningens beslut Ökad medvetenhet om beteendens betydelse De flesta medarbetarna är villiga att delta i arbete för att åstadkomma bättre säkerhet De flesta accepterar ansvaret för sin egen säkerhet Man monitorerar olika säkerhetsindikatorer och använder data

Stadium 4 – Samarbete Alla anställda är övertygade om att säkerhet är viktig både för verksamheten och från ett moraliskt perspektiv Det finns en utbredd uppfattning om att olyckor beror på flera faktorer och orsaker Alla tar ansvar för säkerheten Tilliten är hög och problem kan diskuteras öppet Man lägger stora resurser på att förhindra att olyckor ska inträffa

Stadium 5 – Ständiga förbättringar Har haft en lång period utan olyckor eller incidenter, men är övertygad om att man hela tiden kan bli bättre Trots goda resultat inser man att nästa olycka kan ske i morgon Man prioriterar inte produktion före säkerhet Man arbetar med ständiga förbättringar och lär av alla typer av data som samlas in

Säkerhetskultur inom byggbranschen Ny kultur på varje byggplats Varje byggarbetsplats är tillfällig med nya medarbetare, vilket innebär att säkerhetsarbetet måste byggas upp på nytt och att kulturen hela tiden måste utvecklas för den nya byggplatsen Platschefen har en på flera sätt svår roll med mycket ansvar och ekonomiskt tryck. Säkerhetsarbetet ses mest som en kostnad - målkonflikt produktion och säkerhet Branschen är fokuserad på leveranser och det pratas sällan om säkerhet mellan högre chefer och platschefen

Säkerhetskultur inom byggbranschen Bilden av säkerhetsarbetet skiljer sig åt mellan ledning och personal på golvet Byggherren har en viktig roll, och när den ställer krav på projektörer och utförare ger detta positiv effekt på säkerhetsarbetet Viktigt att ställa krav i upphandlingsfasen och att följa upp dem

Hur fungerar vår säkerhetskultur? www.av.se/teman/sakerhetskultur/undersok www.prevent.se/Sakerhetsvisaren

Vad kan BI hjälpa dig med? Genomgång av ert systematiska arbetsmiljöarbete POVEL Lagkravsrevision Riskanalyser Stöd vid utredning av tillbud och olyckor

Vad kan BI hjälpa dig med? Delta på skyddsronder Byggarbetsplatsens Teknikhandbok Löpande rådgivning Utbildningar (Entreprenörskolan) Föreläsningar Tysta boken Byggskylt Dokumentmallar till anslagstavla

Kontaktuppgifter – Lars Björkeström Sveriges Byggindustrier, Ekmansgatan 1, 411 32 Göteborg Telefon: 031 - 708 41 07 Mobiltelefon: 070 - 628 41 07 E-post: lars.bjorkestrom@sverigesbyggindustrier.se