Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Hälsa på lika villkor - bakgrundsfakta Genomförs årligen av SCB och Folkhälsomyndigheten, 20 000 personer 16-84 år Ger information om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och kontakter med vården Frågeformulär med 88 frågor, komplettering med uppgifter från SCB Vart tredje år sedan 2005 utökat urval i Blekinge, kommunerna medfinansierar och får sin data 7 028 enkäter skickades 2014 ut till personer i åldern 16-84 år, 3 768 svar = svarsfrekvens på 53,9 procent Syftar till att visa hur befolkningen mår, och följa förändringar i hälsa över tid som en del i uppföljningen av folkhälsopolitiken Kompletterande statistik från bland annat Statistiska Centralbyrån, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Skolverket

Under vilka livsvillkor lever vi? - Faktorer som påverkar vår hälsa Utbildningsnivån Jämfört med riket har Blekinge en lägre andel medborgare med eftergymnasial utbildning, men skillnaden mellan kommunerna är relativt stor Behörighet till gymnasiet I Blekinge är en högre andel flickor behöriga jämför med riket och en lägre andel pojkar jämför med riket. Flickor är i högre grad behöriga till gymnasiet jämfört med pojkar Ungdomsarbetslöshet I åldersgruppen 18-24 år i Blekinge är ca. 6 procent öppet arbetslösa och ca.11 procent är arbetslösa men deltar i program med aktivitetsstöd, vilket kan jämföras med 4 respektive 5 procent i riket.

Under vilka livsvillkor lever vi? Forts. Disponibel årsinkomst 198 000 kr i Blekinge och 220 000 kronor i riket 222 000 kr för män och 174 000 kr för kvinnor i Blekinge Svårighet att betala löpande utgifter 10 procent av männen och 12,2 procent av kvinnorna anger att de vid ett eller flera tillfällen det senaste året haft svårigheter att klara sina löpande utgifter

Under vilka livsvillkor lever vi? Forts Trivsel med arbetsuppgifter Andelen kvinnor som trivsmed sina arbetsuppgifter är 88 procent jfr. med män 86 procent. Sämst trivs unga kvinnor (73%) och bäst män över 60 år (92%). Sociala relationer Gällande sociala nätverk och relationer ligger Blekinge något lägre än riket och har gjort det i alla fyra mätningarna sedan 2005 Trygghet Att våga gå ut ensam utan att vara rädd för överfall är en fråga om trygghet. I Blekinge är rädslan störst hos unga kvinnor (41%), medan andelen män i alla åldersgrupper ligger mellan 5-11 procent.

Hur mår Blekingeborna? Andel blekingar som skattar sin hälsa som bra/mycket bra: Blekingar generellt : 71,4% (73,5%) Åldersindelat: < 25 år 81,8% 26-40 år 84,2% 41-60 år 73% Över 60 år 57,8% Kvinnor/män Kvinnor Blekinge: 66,7% Män Blekinge: 75,9% Riket: Kvinnor 71,2% Män 75,7%

Ett exempel på ojämlikhet i hälsa Andel med bra hälsotillstånd och utbildningsnivå Män hög 2014: 85,5% Kvinnor låg 2014: 59,7% Nästan 26% enheters skillnad

Hur mår Blekingeborna? Fysisk hälsa Andelen Blekingebor som upplever en god fysisk hälsa är 55,7 procent. 61 procent av männen och 49 procent av kvinnorna anger en god fysisk hälsa 2014 Mer än varannan kvinna och mer än var tredje man besväras av värk från nacke, axlar och skuldror

Psykiskt hälsa hos Blekingeborna? I Blekinge uppger 68,9% av männen och 56,2% av kvinnorna en god psykisk hälsa Andel som upplever sig ganska eller mycket stressade Kvinnor: 14,9 procent Män: 8,9 procent HBTQ-gruppens psykiska välbefinnande: 37,8% anger att de känt sig ständigt olyckliga och nedstämda de senaste veckorna. Motsvarande andel hos heterosexuella är 12,7%   Är den psykiska hälsan jämlik? Bland dem med låg inkomstnivå anger 38 procent en god psykisk hälsa. Andelen kvinnor i denna grupp som uppger god psykisk hälsa är ännu färre, 33 procent, jämfört med männen. Av dem som haft ekonomiska svårigheter det sista året upplever 34 procent ett bra psykiskt hälsotillstånd, jämfört med 55 procent av dem som inte haft svårigheter.

Hur lever vi? Tobak Alkohol I Blekinge röker 12,1 % av kvinnorna (11,4 %i riket) och 9,7 % av männen (9,2 %i riket), Andelen som röker dagligen har minskat sedan 2005 Relativt många som börjar röka i de yngre åldersgrupperna 19 % av kvinnorna i åldern 41-60 år röker dagligen Alkohol Andelen riskkonsumenter av alkohol i Blekinge är 10,9% jämfört med rikets 15,9% Yngre åldersgrupperna står för en relativt stor andel av de som riskerar framtida alkoholskada Tobak – viktig faktor för utvecklandet av bruk av andra droger.

Hur lever Blekingeborna? Matvanor 7 procent av männen och 11,6 procent av kvinnorna i Blekinge följer Livsmedelsverkets rekommendation om ett dagligt intag av 500 gram frukt och grönt (frukt och grönt tre gånger om dagen) Bland de med lågt intag av frukt och grönt är det större andel som röker och större andel med sämre självupplevd psykisk hälsa Fysisk aktivitet Två tredjedelar av Blekingeborna uppger att de är fysiskt aktiva 30 min/dag En av sju har en stillasittande fritid = en stark riskfaktor för ohälsa Bland dem med ett högt intag av frukt och grönt är det en högre andel som upplever ett gott allmänt hälsotillstånd.

Resultat att utmana i Blekinge Lägre disponibel inkomst och stor skillnad mellan utb. nivå och kön Lägre andel med hög utbildning Lägre andel pojkar med behörighet till gymnasiet Hög ungdomsarbetslöshet Svagare sociala relationer och nätverk Högre andel som röker och relativt många som börjar röka Sämre matvanor Lägre grad av fysisk aktivitet Högre andel med övervikt och fetma Negativ trend för psykisk hälsa Utsatta gruppers psykiska hälsa  Ojämlik och ojämnställd hälsa

Tillsammans kan vi göra skillnad! Skapa ett attraktivt län för gammal och ung Stimulera till högre utbildning Verka för goda relationer Bidra till att blekingarna gör goda val i livet Minska ojämlikheterna i hälsa Kommuner, landsting, länsstyrelse och Region Blekinge kan bidra Andra samhällsaktörer kan bidra… Vi måste samarbeta på bred front!

Folkhälsopolicy för Blekinge Samverkande parter: Länets fem kommuner Landstinget Blekinge Länsstyrelsen i Blekinge Region Blekinge Antagen hos alla parter under 2014

Vad vill vi uppnå med en gemensam folkhälsopolicy? En bättre och mer jämlik hälsa i vår befolkning En långsiktig länssamverkan Klargöra politisk prioritering och inriktning, Klargöra samverkande parters ansvar att arbeta inom prioriterade områden

Strategiska områden Goda livsvillkor Psykisk hälsa Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Hälsofrämjande miljöer och levnadsvanor I policyn pekar vi ut fyra strategiska områden, som utgår från den nationella folkhälsopolitiken – inom respektive område framhåller vi hur inriktningarna för de närmsta åren bör vara. Dessa spänner över många olika verksamhetsområden och visar på bredden i arbetet. Exemplifiera de enskilda områden gärna med koppling till HLV. Goda livsvillkor – livsvillkoren är oerhört betydelsefulla för hälsan. Att vi kan skapa jämlika livsvillkor är av största betydelse. HLV visar att det finns stora hälsoskillnader mellan olika grupper - Många av dessa faktorer är strukturella och oerhört angelägna frågor på nationell nivå, exempelvis jämnare inkomstfördelning, minskad segregation och minskad social exkludering. På regional och lokal nivå tar policyn upp att inriktningen bör vara att: Exempelvis ökad tillgänglighet till samhället, såsom deltagande i föreningsliv för alla – med fokus på utsatta grupper, utveckla föräldrastödsarbetet i länet – så att vi kan nå även de föräldrar som är svåra att nå, skapa tillgängliga och trygga miljöer – vilket Bibbi tidigare tagit upp. Psykisk hälsa – Negativ trend gällande psykisk ohälsa. s. 20 i HLV. Bland annat framhåller vi under området psykisk hälsa att vi bör inrikta arbetet på att: Utveckla metoder och prioritera insatser för att stärka den psykiska hälsan, utveckla stöd vid lindrig psykisk hälsa såsom stress, oro, nedstämdhet – där vi tidigare har sett att 14.9 % av kvinnorna och 8,9 % av männen upplever att de är ganska eller mycket stressade. Barn och unga samt HBTQ personer är en viktiga grupper att rikta insatser mot. Äldres sociala delaktighet. Nationellt vet vi att det.. ANDTS och hälsofrämjande miljöer och levnadsvanor – där är fokus på att stödja olika gruppers möjlighet till hälsosamma levnadsvanor – särskilt till barn och unga, personer med funktionsnedsättning och grupper med små ekonomiska resurser. I policyn framhålls också att vi bör inrikta insatser på att skapa goda förutsättningar för att våra barn och unga kan vara fysiskt aktiva, minskat tobaksbruk och minskad alkoholkonsumtion – skapa närmiljöer som underlättar rörelse, underlätta deltagande i föreningsidrott, möjliggöra och stimulera till aktiva transporter – dvs att man förflyttar sig via cykel, gång etc. Våra äldre behöver också få möjlighet till rörelse. I handlingsplaner som ska upprättas som nästa led i arbetet med policyn kommer tydligare åtgärder att specificeras utifrån de prioriterade områdena och inriktningarna som anges i policyn.

Processen kring folkhälsopolicyn