Mikrofonder – ett exempel från Sverige Emil Oljemark I samma båt – samassa veneessä r.f. Seminarium 12.12.2014

Mikrofonder – en social kreditgaranti Mikrofonder är lokala/regionala kreditinstitut som finansierar, främst via lånegarantier, insatser som anses ha en gynnande socioekonomisk inverkan på områden där inte privata konkurrensen fungerar Både ett ideellt och affärmässigt syfte Men varför behövs mikrofonder?

Grundproblemet Idéer brukar det finnas gott om och (unga) människor som bor på landsbygden är benägna att starta eget, då det inte finns möjlighet till anställning inom ett vettigt pendlingsavstånd Att utveckla företagsverksamhet och driva projekt stöter ofta på problemet att hur fixar man kapital till grundinvesteringar?

Sociala aspeketen En by utan näringsverksamhet är en död by Näringsverksamheten för med sig att även annan verksamehet kan etableras och bibehållas De som har mest drivkraft och de djärvaste idéerna kan dock sakna egendom som kunde garantera ett banklån för företagsverksamhet Utan grundkapital uppstår ingen ny verksamhet

Hur fungerar en mikrofond I Sverige som ekonomiska föreningar, dit företag och privatpersoner kan deponera insatser. För insatser kan i ett senare skede betalas avkastning (enligt fondens regler) Mikrofondens kapital fungerar som lånegaranti till banklån för investeringar och projekt

Förvaltningen Mikrofondens grundare (kooperativ, byasammanslutningar, placerare, m.m.) fattar beslut om vilka åtgärder som kan få lånegaranti via fonden Mikrofonder sköter uppgifter som kräver att de är registrerade hos finansinspektionen Inte en regelrätt kommersiell bank, men inte heller en idéell stiftelse.

Skeptikerns tankar Behövs mikrofonder? Är risken begriplig? Det finns banker som sköter finansieringsuppgifter och statliga lånegarantier (ex. Finnvera) Är risken begriplig? Varför stöda sådan verksamhet som banken uppfattar att inte har tillräckliga garantier? Vad är ett socialt behov? En politiskt laddad fråga, när kan man anse att verksamheten är sådan att företaget ska klara sig/bära sig själv?

Möjligheter och nya tankegångar Mikrofonder kan kategoriseras som en form av riskfinansiering, i detta fall med sociala förtecken. Allt som gör näringsverksamhet på landsbygden mer livskraftigt borde ses som positivt. Fungerar som mellanfinansiering; en bra möjlighet att få den penningsumma i bruk, som krävs att driva igenom en stödd investering. EU-pengar och Finnvera går numera inte ihop. Ideologin redan ”rotad”. Tänk på hur sparbanker och andelslag kommit till för 100 år sedan. Snedvrider inte konkurrensen, om finansieringen riktas till orter där det inte finns befintlig verksamhet av den sort som startas upp via stöd från mikrofonden.

Vad tycker ni? Kan man utveckla detta i Finland? Kunde stiftelser, andelsbanker, sparbanker och privatpersoner ställa upp med grundkapital? Investeringar i företag (aktier, kapitallån) Investeringsstöd till företag (offentliga stöd) Lån och lånegarantier Privatpersoner, företag, pensionsbolag EU-delfinansierade instrument, Finnvera, Staten Banker (mot antingen egna garantier eller att utomstående garanterar) Staten och kommuner (i undantagsfall) Utomstående garantier: Finnvera, privatpersoner, företag, mikrofonder?