Vår tids stora samhällsomdaning Mänskliga Rättigheter Ett freds- och utvecklingsperspektiv på den sociala hållbarhetens villkor Anförande vid årets Samordningsförbundsdag Mänskliga Rättigheter Göteborg den 3.10.2014 Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Hans Abrahamsson När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se

Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Ökad rörlighet, ökade kontaktytor Ekonomi-öster/söderut/BRICS Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin och dess förädlingskedjor Samhällets ökade mångfald och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar i en alltmer sammanflätad värld medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Urbanisering Städers ökande roll Takten, klyftorna och misärens förändrade geografi

- en stad som faller isär 2017-04-08 Göteborg - Sjöfartstaden från industri till evenemangs- och kunskapsstad - en stad som faller isär Inkomstfördelning (tusen kronor) från 250/170 1991 till 440/135 2011 Halvårsuppföljning - del av UR2 Resultat och reflektioner klara tisdag 27 augusti Varför – och vad bör göras ? Den sociala hållbarhetens villkor

Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit – Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development – social cohesion in a shifting world IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2014): Global Risks Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa

Den stora omdaningen i ett nationellt och historiskt perspektiv Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Var finns nycklarna ”nånannanism” Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-Westfalisk Ordning Disorder Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap 1648 1944 Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Påve Kyrka Kung Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner – Västra Götaland När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för urbana regioner liksom för städer och deras transnationella nätverk. Välfärdsstatens exklusivitet Olika diskrimineringsgrunder

Urbana regioner i den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap Kostnad Investeringskrav – minskad statlig delfinansiering Ökade kostnader för försörjningsstöd pga minskade transfereringar Skatteutjämning Självfinansieringsgrad Minskade skatteintäkter pga förändrad försörjningskvot Minskade statliga anslag (exv utbildning 75 miljoner 2014) Tid Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd Skillnader i hälsa och livsvillkor

Statens förändrade roll och minskat utrymme för välfärd utmanar Den sociala sammanhållningen på lokal nivå Världs-ordning Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Från ”welfare to workfare” Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor – ojämn utveckling Välfärden alltmer exklusiv Sprinklersystem i taket som försöker fylla ett glas med vatten på matbordet Civilsamhälle Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Identitetsformation och lojalitet Vi-grupper och ”gängbildningar” flyktiga nätverk ofta i rivalitet (primär- / gemenskaps- grupper) Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS 30-35 % Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) – lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legitima

Utestängningens frustrationsgap i stadsdelar och bostadsområden ”Behovet av att bli någon” Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag ISIS, Global intifada Svenskarnas Parti Levnadsvillkor Strävan/Anspråk Brinnande bilar på beställning Förmåga/möjlighet Strävan/Anspråk Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Tid Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Vrede / våld På 30 år Inte bara unga män i resursvaga områden alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade

Spänningsfält komplexitet När det globala möter det lokala Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Nav för global samhälls -styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar ! Utmaningen ligger i samhällsproblemens komplexitet

Komplexa samhällsfrågor * Svårlösta - Olika uttryck och gestaltning i ständig förändring som ständigt måste hanteras – inga enkla lösningar * Aktörernas ojämlika maktförhållanden * Olika perspektiv på problemets karaktär, orsak och lösning – paradoxer i ständig förändring * Låg generaliserbarhet Varje situation är unik och i konstant förändring * Skarpt läge – redan för handen. Det sätt på vilket de hanteras är det bästa som kan göras för tillfället. Målkonflikter mellan korta puckar och långa puckar. Långsiktiga lösningar inbegriper förändringar av den samhällsstruktur som skapat problemen Rittel, Horst & Webber, Melvin (1973): Dilemmas in General Theory of Planning Policy Sience 4 (1973) Brown,Valerie, Harris, John, Russel, Jacqueline (2010): Tackling Wicked Problems – Through the Transdisciplinary Imagaination, New York: Earthscan

Hänger ni med – håller ni med ? Bensträckare Hänger ni med – håller ni med ? Hur tänker ni ?

Spänningsfält Framtidens urbana regioner – hållbarhetsmotor Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Framtidens urbana regioner – hållbarhetsmotor eller slagfält för sociala konflikter Spänningsfält När det globala möter det lokala Nav för global samhälls -styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar ! Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav

Målkonflikter – Unga och Unga vuxna – speciellt sårbara Stadsbyggnadspolitik: befolkningstillväxt, förtätning – tillgång till det offentliga rummet En stad för alla – Skateare i Stan, Bad i Sillvik eller i Sannegårdshamnen ? Ungdomspolitik: partnerskap för medfinansiering - unga vuxnas delaktighet Politisk marginalisering, demokratiska underskott Bostadspolitik: den kreativa klassen – bostadsrätter segregation, boomerang kids Utbildningspolitik: alla samma livschanser – skolans kompensatoriska ansvar – 60% utan godkända avgångsbetyg - territoriell stigmatisering och grannskapseffekter - ”isolerade öar av excellens i ett hav av okunskap” Arbetsmarknadspolitik: produktionsnätverkens krav på kunskapsstaden flexibilitet och projektanställning – ökade inkomstskillnader – förstärkt segregation – otrygga arbetsförhållanden ”skitliv” - ”prekariatet” – en tickande bomb

En stadspolitik i vår tid kräver flera synvändor !! Produktionsnätverkens fyra ”mantra” för global konkurrenskraft formar utvecklingstänkandet i svenska urbana regioner Tillväxt, kreativitet innovation attraktivitet Tillväxtmotor och en av världens mest Innovativa regioner Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. VGR skall 2020 vara Världsledande inom sina styrkeområden En stadspolitik i vår tid kräver flera synvändor !!

Att minska utestängningen Rädsla för sociala risker och hot mot det skyddsvärda medför ökad risk för förstärkt innanförskap Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom: Fritidsgården Trygghetsvandring Nätverkssamtal Förklarande, legitimitetsskapande och relationsbyggande bemötande Underifrån Social oro Defensiv (negativ) Säkerhet Kontroll Stängsel Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Social Risk Arbetsmarknadspolitik kompetenskrav, validering, risktagning Medskapande och invånardialog Synen på makt – makt över / makt till Förstärka det demokratiska systemets legitimitet - Hantera komplexa samhällsproblem Identifiera målkonflikternas effekter Reell makt genom deltagande budgetering Social tillit genom att leva demokrati Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Stötdämpare för att hantera målkonflikterna

Ekonomisk hållbarhet Social Hållbarhet tt Ny tillväxtregim Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Tillväxt innovation kreativitet Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd tt attraktivitet Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse Exportberoende och sårbarhet (Volvo, SKF, Astra Zeneca. Ericsson) 60% av RNP outward looking (20% Stockholm region and 28% Malmö region). Intresse- och målkonflikter Ekonomisk hållbarhet Social Hållbarhet Ny tillväxtregim (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Sambanden stad och land Arenor för mångfald och – minskat innanförskap Ny välfärdsregim Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Ekonomi ett medel för att färdas väl Karl Polanyi (1944)

Nätverkssamhället med sina komplexa samhällsfrågor ställer nya krav på samhällsstyrning: dialog och medskapande Tes – Antites - Syntes New Public Management Marknadsdriven (för kunden) Traditionellt hierarkisk regelstyrd förvaltning (för väljaren) Public Value Management Nätverksstyrning Dialog – medskapande (för medborgarna) tt Nätverksstyrning Från New Public Management till Public Value Management Värdet av gemensam välfärd är större än individens behovstillfredställelse Dialog och medskapande

Att bryta med det postpolitiska tillståndet I övergången mellan Government och Governance riskerar omvärlden att få definiera den enda vägens politik (globaliseringens avtryck) Det politiska ”la Politique” Policy ”le Police” Politiken ”le Politique” Vad Verkstad - att göra något Tjänsteutlåtande Opartiskhet Konsensus Varför Mål- och intressekonflikter (exv. finansieringsmodeller och skattepolitik) Hur Medel Processägande Policybildning Retoriskt gap särkoppling Implementering Dialogen synliggörande Dialogen disciplinerande Dialogen konsensuskapande Medskapande och invånardialog Kreativitet, innovation, kognitiv förmåga Identifiera målkonflikternas effekter Hantera komplexa samhällsproblem Manöverutrymmet: Såväl produktion som folkhälsa kräver känsla av sammanhang - KASAM

Det förändrade politiska landskapet och den representativa demokratins utmaningar Antal personer som är medlemmar i politiska partier har halverats under de senaste 20 åren – Medlemskap i ungdomsförbund än mer. Brist på förtroendevalda Högt valdeltagande men stor skillnad mellan olika valdistrikt 50-60% variation i storstads- regionerna (speciellt lågt valdeltagande bland unga och utrikesfödda). En politik för en levande demokrati Regeringens skrivelse 2013/14:61 ”För att folkstyrets former ska vara relevanta måste demokratin ständigt utvecklas… (…)… det är viktigt att var och en kan göra sin röst hörd på andra sätt än att rösta i de allmänna valen” Vår tids omdaning med sin ökande mångfald ställer krav på en ökad toleransnivå för det okända Identitet Kollektiv Flytande (konsumtion) Framtidstro Framsteget/stor berättelse/ideologi Små berättelser/mångfald är vår styrka Synlig / ta över staten Makt Diskursiv makt / överallt och ingenstans Politik Partier (hierarki) och program Rörelser/nätverk/platta organisationer

Rätten att ha rättigheter Det civila samhällets tudelning Välfärdssamhällets exklusivitet Rätten att ha rättigheter Risken för förstärkt diskriminering Resursstarkas strävan efter oberoende och individuell frihet. Behov av välfärdsstaten Det civila samhället Marknad Stat Välfärdsregim under förändring Civil samhälle Det civila samhällets rörelser och organisationer förhåller sig till stat och marknad En kontrapunkt, en politisk arena och en praktik – synliggörs genom aktion Utanför innanförskapet - Prekariatet medelklassens osäkerhet - Utrikesföddas tillgång till arbetsmarknaden - Obehövda, oälskade och okunniga unga män. Service providers Voice providers

Stadens vision 2020 Ett nytt samhällskontrakt Invånarnas Charter för en del av världen med delat globalt ansvar Social hållbarhet kräver en ny styrningsrationalitet som kan skapa politisk legitimitet och social tillit lokalsamhällen genomsyrade av medskapande och ansvarstagande Kommunernas principer för dialog och ökat medskapande kan bli till en praxis som underlättar framväxten av Ett nytt samhällskontrakt Invånarnas Charter för Rättigheter och Skyldigheter from denizens to citizens Medskapande dialog Hur kan vår stad klara sig bättre i världen och hur kan vår stad bidra till en bättre värld ??

Medskapande dialog Lyssna Konfrontera Reflektera Skapa © synliggöra perspektiv identifiera menings- skiljaktigheter maktrelationer Reflektera tänka tillsammans gemensamma intressen målbilder konkretisera gemensam handlingsplan © KAIROS/ S2020 med inspiration från William Isaacs modell i boken ”Dialogue and the art of thinking together”

Makt över eller makt till (bemäktiga): Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS analys av medborgardialogens hinder Främst en fråga om makt Gräddfil för resursstarka grupper för att driva sina särintressen – hot mot den representativa demokratin Frågan om makt – synen på sitt politiska mandat Rädsla – maktlöshet – att inte kunna leverera "för att stärka den representativa demokratin är det kommunstyrelsen som fattar beslut om medborgardialoger som ska genomföras, och de frågor som skall ställas. Det är de förtroendevalda som kan avgöra vilka frågor som bör kommuniceras inom den kommunala organisationen eller inom ramen för de politiska partierna” ur kommundirektiven om dialogens utformning Makt över eller makt till (bemäktiga):

Arbetet med en deltagande budget kräver återkommande cykler av dialoger Skapa Lyssna Skapa Lyssna Dialog blir till ett förhållningssätt och en arbetskultur Reflektera Konfrontera Konfrontera Skapa Lyssna Reflektera Konfrontera Reflektera Återkoppla och utvärdera… …och upptäck om/när ny dialogcykel behövs. KAIROS/S2020

Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se