Samman- hållnings- politiken EU:s sammanhållnings- politik 2014–2020 Förslag från Europeiska kommissionen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier)
Advertisements

Vad säger utvärderingar av tidigare programperioder
Nu formas Sveriges innovationsstrategi Statssekreterare Catharina Håkansson Boman SISP Innovationsriksdag Kalmar 10 maj 2011 Ny innovationsstrategi och.
EU mål 3 mål 9 mål 3 mål 6 finansiella instrument 3 finansiella instrument 6 finansiella instrument 3 finansiella instrument.
Europaparlamentariker
Sammanhållningspolitiken och Europa 2020
EU:s program för konkurrenskraft och innovation, CIP, Lissabonstrategin – tillväxt och sysselsättning Mål  att utveckla företagens konkurrenskraft,
EU 2020 strategin •Bakgrund –Den ekonomiska krisen har raderat bort flera års ekonomisk och social utveckling. –Samtidigt rör sig världen snabbt framåt.
Europaforum Norra Sverige - några tillbakablickar … o Mål 6, mål 1 och mål 2 med det lilla extra... o Sveriges anslutningsfördrag och Lissabonfördraget:
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Förutsättningar enligt förordningsförslag för Workshop Östersjöprogrammet
Programskrivning för Övre Norrland Detta vet vi: • Programskrivning sker parallellt med fastställandet av PÖ • Programdirektiven kommer i april och vi.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Strukturfonder Norra Periferin
Regionala prioriteringar f r o m Region Värmland I Ann Otto.
EU:s långtidsbudget och strukturfonderna EU-dagen i Nacka 2013
KULTURRÅDET/KULTURKONTAKT SVERIGE EU:s KULTURPROGRAM.
Mål EU2020 Sysselsättning FoU och innovation Klimat och energi
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
22 augusti 2014 Slide N° 1 8 april 2009 Bild nr 1 Urbact-sekretariatet URBACT II 2007–2013 EU-program för territoriellt samarbete om integrerad och hållbar.
Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale|Alingsås|Göteborg|Härryda|Kungsbacka|Kungälv|Lerum|LillaEdet|Mölndal|Partille|Stenungsund|Tjörn|Öckerö EU:s budget.
Resultatfokus Interreg Forum 4, Stockholm
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
Aktuella frågor på EU-nivå
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
1 Sammanhållningspolitiken och Europa Strukturfonderna efter : Förberedelser! 2010: Europa e sammanhållningsrapporten Budgetöversyn.
KULTURRÅDET/KULTURKONTAKT SVERIGE EU:s KULTURPROGRAM.
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
Hur kan vi använda EU-programmen för att bäst stödja Östersjöstrategins prioritetsområde Transport? 24 April 2013, Stockholm Thomas Erlandson, PA 11 Transport.
Kommissionens arbetsprogram 2011 Presenterades den 3 november. Arbetsprogrammet tar upp huvudfrågor som ska prioriteras av kommissionen under Kommissionen.
Ungdomspolitiken i Sverige Ansvar nationellt: Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Ungdoms- och folkrörelseenheten Ungdomsminister: Nyamko Sabuni.
Jeanette Edblad Näringsdepartementet
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 EU 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration.
1 - Förstudien Tillväxt för alla - Socialfonden
Mycket glest befolkade regioner Ann-Kerstin Myleus, DG Regionalpolitik
Den framtida sammanhållningspolitiken - Europaforum Norra Sverige.
Sveriges ståndpunkter – Sammanhållningspolitiken 2014 – 2020
Europaforum Norra Sverige - Bakgrund o EFNS etablerat sen 10 år - ”erfaret” o Olika strategier, handlingsplaner, fokusområden o EU kommunicerar idag Europa.
Utrikesdepartementet Sammanhållningspolitiken
SV Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN Tredje rapporten om sammanhållningen Februari 2004 Konvergens, konkurrenskraft och samarbete.
Vilka konsekvenser får den nya sammanhållningspolitiken för regioner och kommuner? Härnösand
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Europeiska socialfonden
Härnösand 8 februari 2012 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen
Regionala strukturfondsprogrammet för Övre Norrland och EUs strategi för Östersjöregionen Terese Ryndal : kontaktperson för Regionala strukturfondsprogrammet.
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
Västra Götaland.
Gränsöverskridande samarbete och mervärde i nordiska regioner Regional utvecklingsstrategi (RUS) Region Västerbotten 26 oktober 2012 Lisa Hörnström – Lise.
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Näringsdepartementet EU:s sammanhållningspolitik efter 2013 EuropaForum Norra Sverige 31 mars 2011 Francisca Herodes, Näringsdepartementet.
Bildserie: mar -15 EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation ( ) Tisdagen den 10 mars.
Investera i regioner: EU:s reformerade sammanhållningspolitik
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Europeiska regionala utvecklingsfonden Uppgift: “att korrigera regionala obalanser i EU”
Mål EU2020 Sysselsättning FoU och innovation Klimat och energi Utbildning Fattigdom och social utestängning Sid 1.
EU:s Sammanhållningspolitik Fyrbodal Sverker Berglund Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska Socialfonden.
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Partnerskap En mer decentraliserad sammanhållningspolitik Inom medlemsstaterna: - bredare.
Europeiska Integrationsfonden för tredjelandsmedborgare.
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Större koncentration Mål % av befolkningen i EU (15 medlemsstater) som omfattas.
Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN December 2004 SV Förordningar 1 Sammanhållningspolitiken Kommissionens förslag till nya regler 14 juli.
Näringsdepartementet. Sveriges syn på KOMs förslag till EU:s långtidsbudget (1) Förslaget är alltför högt Innebär en kraftig ökning av utgifterna – flera.
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Strukturstöd till kandidatländerna stöd under föranslutningsperioden fr.o.m. år 2000: 1 miljard.
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
Västra Götalandsregionens nya handlingsprogram
Synergier och mervärden mellan olika fonder Hur kan satsningar inom t.ex. Naturturism verka för de övergripande målsättningarna inom de andra fonderna?
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Uppföljning av den Europeiska sammanhållningspolitiken med fokus på nordiskt och svenskt.
Nordland och EU, ny programperiod, nya möjligheter LTU De nya programmen , vad är nytt?
EU:s fonder och program Kan vi utnyttja dessa bättre? SLL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Matts Lindman
Maria Ahlsved, Näringsdepartementet
- Översikt Socialfondsprogrammet ESF16feb/ E Ramel
EU2020+.
SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN MED FÖRDELAR FÖR MEDBORGARNA
Presentationens avskrift:

Samman- hållnings- politiken EU:s sammanhållnings- politik 2014–2020 Förslag från Europeiska kommissionen

│ 2│ 2 Presentationens innehåll 1.Vilka följder får EU:s sammanhållningspolitik? 2.Varför föreslår kommissionen förändringar inför 2014–2020? 3.Vilka är de viktigaste förändringarna? 4.Hur fördelas finansieringen? 5.När träder förändringarna i kraft? 6.Var hittar jag ytterligare information?

Samman- hållnings- politiken 1. Vilka följder får EU:s sammanhållningspolitik?

│ 4│ 4 EU:s sammanhållningspolitik investerar i … Transport Förnybar energi Forskning och innovation Utbildning Samarbete mellan regioner Energi- effektivitet Stöd till små och medelstora företag

│ 5│ 5 Resultat av EU:s sammanhållningspolitik (siffror från perioden 2000–2006) km järnväg byggd eller förbättrad km vägar byggda eller förbättrade Tillgång till rent dricksvatten för ytterligare 20 miljoner människor Utbildning av 10 miljoner människor per år Mer än en miljon jobb har skapats BNP/capita upp med 5 % i nyare medlemsstater

│ 6│ 6 Ändå finns det klyftor kvar mellan regioner Genomsnitt ►Minskningen av dessa klyftor är fortfarande en viktig målsättning BNP/capita* *index EU27=100 < > 125 Regionala BNB siffror: BNI siffror: De administrativa gränserna: © EuroGeographics Association  Kanarieöarna Franska Guyana Réunion Guadeloupe/ Martinique Madeira Azorerna Malta

Samman- hållnings- politiken 2. Varför föreslår kommissionen förändringar inför 2014–2020?

│ 8│ 8 Mål Uppnå Europa 2020-strategins målsättning om en smart och hållbar tillväxt för alla Fokus på resultat Största möjliga inverkan av EU:s anslag

│ 9│ 9 Förslag till EU-budget 2014–2020 ”Ambitiösa men realistiska” förslag från Europeiska kommissionen i juni 2011 för de fleråriga finansramarna 2014–2020 Sammanhållningspolitik 33 % (336 miljarder euro) Fonden för ett sammanlänkat Europa 4 % (40 miljarder euro) Andra politikområden (jordbruk, forskning, externa relationer etc.) 63 % (649 miljarder euro)

Samman- hållnings- politiken 3. Vilka är de viktigaste förändringarna?

│ 11 Ökad effektivitet och förbättrade resultat Fokus på resultat Gemensamma & programspecifika indikatorer, rapportering, uppföljning & utvärdering Resultatram för alla program Tydliga och mätbara milstolpar och mål Resultatreserv 5 % av de nationella tilldelningarna (per medlemsstat, fond och kategori av regioner) Förhandsvillkor Säkerställa att grundförutsättningar för effektiva investeringar är uppfyllda Makroekonomiska villkor Anpassning till ny ekonomisk förvaltning

│ 12 Mer logiskt bruk av tillgängliga EU-fonder Omfattande investeringsstrategi: anpassad efter målen för Europa 2020 Samordning med nationella reformprogram Samordning: sammanhållningspolitiken, politiken för landsbygdutveckling, havs- och fiskeripolitiken Mål och indikatorer för att mäta framsteg i relation till målen för Europa 2020 Effektivitet: införande av en resultatram Effektivitet: förstärkning av den administrativa kapaciteten, mindre byråkrati Operativa program Partnerskaps- avtal Gemensamt strategiskt ramverk

│ 13 En meny med tematiska mål Forskning & innovation Informations- och kommunikationsteknik Små och medelstora företags konkurrenskraft Övergång till en koldioxidsnål ekonomi Anpassning till klimatförändringar & riskförebyggande och riskhantering Miljöskydd & effektivt resursutnyttjande Hållbara transporter & färre flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Sysselsättning & stöd till en rörlig arbetskraft Social integration & fattigdomsbekämpning Utbildning, färdigheter & livslångt lärande Institutionell kapacitetsutveckling & effektiv offentlig förvaltning

│ 14 Mindre utvecklade regioner Mer utvecklade regioner & övergångsregioner Resurskoncentration för största möjliga inverkan Flexibilitet – olika regioner har olika behov Särskilda förfaranden för tidigare konvergensregioner Forskning & innovationEffektiv energianvändning & förnybar energi Små och medelstora företags konkurrenskraft Koncentration av ERUF-investeringar

│ 15 Europeiska socialfonden (ESF) ESF:s andel av sammanhållningspolitikens budget 2014– –2013 Av det totala strukturfondsstödet (ERUF & ESF) kommer ESF att utgöra: 25 % i mindre utvecklade regioner 40 % i övergångsregioner 52 % i mer utvecklade regioner

│ 16 Europeiska socialfonden (ESF) Helt i enlighet med Europa 2020-strategin Främjar sysselsättning & stöder arbetskraftens rörlighet Investerar i utbildning, färdigheter & livslångt lärande Främjar social integration & bekämpar fattigdom Förbättrar den institutionella kapaciteten & effektiv offentlig förvaltning Förstärkt social dimension 20 % av ESF:s anslag till social integration Större tonvikt på kampen mot ungdomsarbetslösheten Perspektivförändring & specifikt stöd till jämställdhet & icke-diskriminering

│ 17 Sammanhållningsfonden Stöder medlemsstater vars BNI/capita är < 90 % av genomsnittet i EU27 Miljöinvesteringar Anpassning till klimatförändringar och riskförebyggande Vatten- och avfallssektorerna Biologisk mångfald, inkl. genom grön infrastruktur Stadsmiljö Ekonomi med låga koldioxidutsläpp Transportinvesteringar Transeuropeiska nät på transportområdet Transportsystem och stadstransporter med låga koldioxidutsläpp

│ 18 Förenkling Gemensamma regler – fonderna omfattas av det gemensamma strategiska ramverket Sammanhållningspolitiken, politiken för landsbygdutveckling, havs- och fiskeripolitiken Möjlighet att finansiera program från flera fonder ERUF, ESF och Sammanhållningsfonden Rationaliserat genomförandesystem Harmoniserade regler för stödberättigande och varaktighet Enklare kostnadsberäkningar Koppling av betalningar till resultat E-sammanhållning: en enda kontaktpunkt för stödmottagare Proportionell tillämpning av kontroll

│ 19 Den territoriella sammanhållningen förstärks Fokus på hållbar stadsutveckling Minst 5 % av ERUF:s resurser Skapande av en plattform för stadsutveckling Nätverkande mellan städer och utbyte av idéer Innovativa åtgärder för hållbar stadsutveckling Högst 0,2 % av den årliga finansieringen Områden med särskilda naturliga eller demografiska egenskaper Ytterligare tilldelning till yttersta randområdena & glest befolkade regioner

│ 20 En investeringsinriktad politik Främja bruket av nyskapande finansieringsinstrument Utökad omfattning till alla investeringsområden Tydligare regelverk 10 % bonus för innovativa finansieringsinstrument & lokalt ledd utveckling Ett antal alternativ som ger programansvariga flexibilitet Högsta möjliga EU-medfinansiering 75–85 % i mindre utvecklade regioner och randområden 60 % i övergångsregioner 50 % i mer utvecklade regioner

│ 21 Administration och kontroll Ekonomisk förvaltning Ett nytt årsredovisningssystem Årlig deklaration Europeiska kommissionen godkänner räkenskaperna årligen Förvaltnings- och kontrollsystem Nationell ackreditering (större ansvar för medlemsstaterna) Förvaltningsmyndigheter kan fungera som attesterande myndigheter Kommissionen kan granska ackrediteringen (med beaktande av risker & dokumenterad historia) Större proportionalitet Undantag för program med låg volym Undantag för förvaltningssystem som konsekvent har gett goda resultat Begränsningar av hur ofta kommissionen granskar enskilda insatser

│ 22 Territoriellt samarbete Separat regelverk Ökade ekonomiska anslag (+30 %) Koncentration av programmen på upp till fyra tematiska mål Förenklad programhantering (sammanslagning av förvaltnings- och attesterande myndighet) Enklare att skapa europeiska grupperingar för territoriellt samarbete

Samman- hållnings- politiken 4. Hur fördelas anslagen?

│ 24 Ett rättvist system för alla EU- regioner (simulering av stödberättigande) 3 kategorier av regioner < 75 % av EU:s genomsnitt BNP/capita* *index EU27= %> 90 % Mindre utvecklade regioner Övergångsregioner Mer utvecklade regioner Regionala BNB siffror: BNI siffror: De administrativa gränserna: © EuroGeographics Association  Kanarieöarna Franska Guyana Réunion Guadeloupe/ Martinique Madeira Azorerna Malta

│ 25 Hur fördelas anslagen? Budgetanslag (i %) Omfattad befolkningsmängd (miljoner) Mindre utvecklade regioner/MSÖvergångsregionerMer utvecklade regioner Sammanhållningsfonden¹68,7 Mindre utvecklade regioner162,6 Övergångsregioner38,9 Mer utvecklade regioner53,1 Europeiskt territoriellt samarbete 11,7 Yttersta randområden och glest befolkade områden 0,9 Totalt336,0 ¹ 10 miljarder euro från sammanhållningsfonden tilldelas fonden för ett sammanlänkat Europa

Samman- hållnings- politiken 5. När träder dessa förändringar i kraft?

│ 27 Tidsplan 2014November – 2013Mars 2012 Oktober 2011 Juni 2011 Mars :e rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning & offentligt samråd Avtal om fleråriga finansramar och antagande av ett nytt lagstiftnings- paket Ikraftträdande och antagande av program Gemensamt strategiskt ramverk Förslag om sammanhållnings- politiken Förslag från kommissionen om fleråriga finansramar Antagande av Europa strategin

│ 28 Var hittar jag ytterligare information? på Twitter