EU-program/projektkunskap Djurö 11oktober 2010 Är vi med i EU eller inte? Nyttan av EU-projekt Varför EU-program? Olika typer av EU-program Strategiskt.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EU:s strukturfonder Strukturfondspartnerskap
Advertisements

Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Vad säger utvärderingar av tidigare programperioder
Vem i kommunen har de haft kontakt med? På vilket sätt?
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Information Leonardo Da Vinci
Rymdstyrelsens strategi med fokus på 2011 – 2015 Olle Norberg Generaldirektör Svensk rymdverksamhet i ett europeiskt perspektiv © Rymdstyrelsen
Nya Elementar!.
En guide till SKLs Millenniemålsprojekt (2015)
Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn.
Utvärderingar av föregående programperioder visar:
Regionalt flexibelt lärande inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen
Interreg Sverige-Norge kvadratkilometer Yta som halva Sverige eller 2/3 av Norge Det berör 3 miljoner människor.
Integration och mångfald –
Vad är EU-projekt? Alla EU-stöd och projekt ska ha en europeisk dimension I de regionalpolitiska stöden – att minska sociala och ekonomiska skillnader.
Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale|Alingsås|Göteborg|Härryda|Kungsbacka|Kungälv|Lerum|LillaEdet|Mölndal|Partille|Stenungsund|Tjörn|Öckerö EU:s budget.
Som utvecklingskraft. Internationalisering: varför?
Entreprenöriellt Lärande _says_schools_kill_creativity.html Hur förbereder vi eleverna att möta en framtid.
När internationalisering är en del av utbildningen Sara Meyer Internationell samordnare Norrköpings kommun
Resultat från följeforskning Projekt: Tillväxt Halland 16 september 2010.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 RKG 2 juni 2010.
Internationellt i Nacka kommun Policyn Nätverken Vänorterna EU-projekt.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Programmet för lokalt och regionalt tillväxtarbete – Med fokus på lärande Hur, och vad lär vi oss av utvecklingsprojekt.
1 - Förstudien Tillväxt för alla - Socialfonden
Forum för Stadsmiljö EU Finansiering & Projektutveckling Ola Nord Malmö Stads EU Kontor Bryssel.
Breddtjänster – ett nytt skede i IT-politiken Christer Marking IT-kommissionen.
Välkommen till ESF:s seminarium
Socialfonds-programmet
Internationella programkontoret för utbildningsområdet.
Europeiska regionalfonden Medborgarbudget. Varför medborgarbudget? För att öka medborgarnas möjlighet till inflytande över budget och resurser Vilka har.
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
► Energifrågan är prioriterad ► ”Alla” vet vad som borde göras ► Det mesta är känt beträffande åtgärderna ► Åtgärderna är ofta lönsamma Men mycket litet.
1 Thomas Andersson, rapportör.
Linda Emilsson EU:s åtagande för små och medelstora företag.
om strategisk påverkan och lärande utvärdering Västsverige mars 2010
Nya EU-pengar att söka - hur kan du som företagare ta del av kakan? Catharina Marklund, EU-samordnare i Nyköpings kommun.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Internationella programkontoret Uppdrag: stödja olika former av internationellt samarbete inom utbildning främja svenskt deltagande i programmen analysera.
Lars Ramstierna
Regional utveckling möter socialtjänst -lärdomar och reflektioner från utvärderingen av URBAL i Härryda kommun. Anna Johansson FoU i Väst/GR.
Bildserie: mar -15 EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation ( ) Tisdagen den 10 mars.
Internationalisering EU-frågor Internationell strategi.
KVALITETSREDOVISNING En dokumentation över kvalitetsarbete.
Näringslivsträff EU-programmet Interreg Sverige-Norge Ett medel för den regionala utvecklingen!
Heléne Säll Matsson
Läroplansnätverk förskolan
Ger Växelverkan Vetenskapen Värde?
Intern kommunikation och externa påverkansstrategier
Skörda frukterna! Socialfondens växthus för kompetensutveckling.
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
Borås Bibliotek i EU-projekt Brigitte Kühne Växjö universitet Institutionen för humaniora Biblioteks- och informationsvetenskap
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Europeiska Integrationsfonden för tredjelandsmedborgare.
S M I N T Små och Medelstora Företags Internationalisering
Elevdemokrati i praktiken
Lärande utvärdering genom följeforskning
Sverige i Europa Europa i Världen Presentation av Europeiska socialfonden Uppsala 2 december 2008.
Nya Landsbygdsprogrammet
Europeiska Integrationsfonden för tredjelandsmedborgare.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
Visioner för Stockholmsregionens EU-samarbete Per Spolander, VD Stockholmsregionens Europakontor Pre-Info Day Järfälla, 5 maj 2010.
Informationsträff om Idrottslyftet 2016 – 2019 VÄLKOMMEN!
Internationella programkontoret Internationella programkontoret är en statlig myndighet under Utbildningsdepartementet. Vi stödjer skolor, universitet,
När projektet blir mer än ett gästspel Växtkraft med EU Carina Åberg APeL FoU.
Välkommen till lanseringsseminariet av EU:s program för livslångt lärande - LLP Erasmus och övriga möjligheter för högskolan.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna
Gränskommittéernas finansiering från NMR
Gruppresentation Kommitténs workshopspass den 15 mars 2011
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Presentationens avskrift:

EU-program/projektkunskap Djurö 11oktober 2010 Är vi med i EU eller inte? Nyttan av EU-projekt Varför EU-program? Olika typer av EU-program Strategiskt tänk Förhållningssätt till EU-projekt Grundprinciper transnationella EU-projekt

Är vi med i EU eller inte ? Vi betalar väl inte en massa pengar till EU utan att engagera oss och ta del av alla EU-program? ”Vi sitter väl inte på läktaren och försöker göra mål”

Världen krymper globaliseringen ökar ! Internationaliseringen blir tydligare. Skollag, läroplaner etc Obegränsat med möjligheter inom EU!! 300 EU-program! Vad gör vi då ? Vi passar, vi engagerar oss inte!!

Låt oss tänka tanken… EU avsätter 2 miljarder euro för att främja språkinlärningen och stimulera utbyten mellan ungdomar i Europa Hur gör EU då ? Förslag kommer inte från EU kommissionen Nej, idéerna kommer från oss Nytänkande över gränserna, mellan grundskolor, gymnasieskolor, företag kommuner, högskolor mm

I Mönsterstads kommuns utbildningsnämnds budgetarbete Äskas för att stärka gymnasieskolans profil med internationella relationer och spetsutbildning i språk. Ligger i linje kommunens strategiska riktlinjer….. Prioriterad fråga, snabbt beslut STOPP !! Glömde fråga oss om EU kan hjälpa oss Svaret i detta fallet förmodligen JA EU kan bidra med medel till skolutveckling!

Varför ska vi arbeta med EU-projekt? EU-pengar ……………?

Nyttan av EU-projekt Vidga vyer Språkträning Få intryck utifrån Erfarenhetsutbyte Bidra till integration Importera impulser Attrahera och behålla personal Utveckla näringslivet Marknadsföring Stödja kandidatländerna Påverka EU beslut …………………….

BUDGET EU:S EU-program EU-PROGRAM EU-program Adm GlobaltForskning Tillväxt Jordbruk Livslångt lär Miljö Säkerhet

PARTNERSKAP OLIKA TYPER AV EU-PROGAM INDIVU LLFQRLEF

PARTNERSKAP INDIVU LLFQRLEF

Strategiskt tänk – identifiera ”rätt projekt ” Som skolambassadör har du rollen som spindel i nätet när det gäller EU-projekt på skolan. Vilka projektidéer ska du lägga mest energi på? Satsa resurserna på ”rätt” projektidé Vilka projekt ger bra ”utfall”?

Stor effekt Lätt Svårt Liten effekt Strategiskt tänk EU-program och projekt ”Tunga lokomotiv” ”Tidstjuvar” ”Juveler” ”Lätt plockad frukt” Stor förberedelse Stora arbetsgrupper Lång tid Forskning utvecklingsprojekt Inte i linje med skolans inriktning Saknas medfinansiering ”Hänger” på någon annans initiativ Dåligt förankrade projekt Nya EU-program God medfinansiering ESF kompetensutveckling Enkla EU-program Schablonbidrag Få sökande Comenius fortbildning

Förhållningssätt till EU-projekt EU-program ska ses som medel för skolutveckling Utgå från skolans ”inriktning och behov” EU-medlen ska ses som delfinansiering av skolans utvecklingsarbete Medvetenhet om att medverkan i ett EU-projekt medfinansiering i någon form Borga för en bred förankring av projektidén och möjlighet till återkoppling och reflektion. Tänk på matchning mellan skolans utvecklingsbehov och EU- programmets inriktning

Grundprinciper i arbetet med transnationella EU- program Europeiska dimensionen- fördel med att projektet genomförs på europeisk nivå (nytta för flera) Transnationellt partnerskap som kompletterar varandra. (roller, antal) Nyskapande och ”additionalitet” (unikt) Utvärdering – processutvärdering (löpande) Spridning av resultat och erfarenheter (vem, hur)

Tack ! Anders Helsing