EU-program/projektkunskap Djurö 11oktober 2010 Är vi med i EU eller inte? Nyttan av EU-projekt Varför EU-program? Olika typer av EU-program Strategiskt tänk Förhållningssätt till EU-projekt Grundprinciper transnationella EU-projekt
Är vi med i EU eller inte ? Vi betalar väl inte en massa pengar till EU utan att engagera oss och ta del av alla EU-program? ”Vi sitter väl inte på läktaren och försöker göra mål”
Världen krymper globaliseringen ökar ! Internationaliseringen blir tydligare. Skollag, läroplaner etc Obegränsat med möjligheter inom EU!! 300 EU-program! Vad gör vi då ? Vi passar, vi engagerar oss inte!!
Låt oss tänka tanken… EU avsätter 2 miljarder euro för att främja språkinlärningen och stimulera utbyten mellan ungdomar i Europa Hur gör EU då ? Förslag kommer inte från EU kommissionen Nej, idéerna kommer från oss Nytänkande över gränserna, mellan grundskolor, gymnasieskolor, företag kommuner, högskolor mm
I Mönsterstads kommuns utbildningsnämnds budgetarbete Äskas för att stärka gymnasieskolans profil med internationella relationer och spetsutbildning i språk. Ligger i linje kommunens strategiska riktlinjer….. Prioriterad fråga, snabbt beslut STOPP !! Glömde fråga oss om EU kan hjälpa oss Svaret i detta fallet förmodligen JA EU kan bidra med medel till skolutveckling!
Varför ska vi arbeta med EU-projekt? EU-pengar ……………?
Nyttan av EU-projekt Vidga vyer Språkträning Få intryck utifrån Erfarenhetsutbyte Bidra till integration Importera impulser Attrahera och behålla personal Utveckla näringslivet Marknadsföring Stödja kandidatländerna Påverka EU beslut …………………….
BUDGET EU:S EU-program EU-PROGRAM EU-program Adm GlobaltForskning Tillväxt Jordbruk Livslångt lär Miljö Säkerhet
PARTNERSKAP OLIKA TYPER AV EU-PROGAM INDIVU LLFQRLEF
PARTNERSKAP INDIVU LLFQRLEF
Strategiskt tänk – identifiera ”rätt projekt ” Som skolambassadör har du rollen som spindel i nätet när det gäller EU-projekt på skolan. Vilka projektidéer ska du lägga mest energi på? Satsa resurserna på ”rätt” projektidé Vilka projekt ger bra ”utfall”?
Stor effekt Lätt Svårt Liten effekt Strategiskt tänk EU-program och projekt ”Tunga lokomotiv” ”Tidstjuvar” ”Juveler” ”Lätt plockad frukt” Stor förberedelse Stora arbetsgrupper Lång tid Forskning utvecklingsprojekt Inte i linje med skolans inriktning Saknas medfinansiering ”Hänger” på någon annans initiativ Dåligt förankrade projekt Nya EU-program God medfinansiering ESF kompetensutveckling Enkla EU-program Schablonbidrag Få sökande Comenius fortbildning
Förhållningssätt till EU-projekt EU-program ska ses som medel för skolutveckling Utgå från skolans ”inriktning och behov” EU-medlen ska ses som delfinansiering av skolans utvecklingsarbete Medvetenhet om att medverkan i ett EU-projekt medfinansiering i någon form Borga för en bred förankring av projektidén och möjlighet till återkoppling och reflektion. Tänk på matchning mellan skolans utvecklingsbehov och EU- programmets inriktning
Grundprinciper i arbetet med transnationella EU- program Europeiska dimensionen- fördel med att projektet genomförs på europeisk nivå (nytta för flera) Transnationellt partnerskap som kompletterar varandra. (roller, antal) Nyskapande och ”additionalitet” (unikt) Utvärdering – processutvärdering (löpande) Spridning av resultat och erfarenheter (vem, hur)
Tack ! Anders Helsing